Stäng fönster MALUNG-SÄLEN TYNGSJÖ KYRKA 1:2 - husnr 3, TYNGSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TYNGSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2004-10-15 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Invändigt fick kyrkorummet en stramare utformning än vanligt i nygotiska träkyrkor. Istället för att synliggöra och använda taklaget i utsmyckande syfte valde man i Tyngsjö att skapa ett innertak med karaktär av valv, ett tredingstak (femvinklat) klätt med brädor. Taklagets konstruktion är skymd bakom valvet och takstolarnas bindbjälkar ersätts av dragband som genomkorsar kyrkorummets valv. Kyrkorummet är högt i tak och de många och höga fönstren låter ljuset flöda in i rummet som är färgsatt med ljusa pastellaktiga kulörer. Inredningen är numera målad i gråa skalor men hade under en period en blågrön färgsättning. Till största del har kyrkointeriören behållit sin ursprungliga inredning. Kyrkorummets väggar är täckta med lerputs, vilken är avfärgad med ljus kalkfärg. Fönstren ligger i liv med väggarna och de har endast smala foderlister som underordnas väggytorna. Övergången mellan valv och väggar markeras såväl i kyrkorummet som i absiden av kraftiga profilerade taklister av trä. Kyrkan har lackade brädgolv som härstammar från en av de senaste renoveringarna. Absiden i koret har en omfattning av profilerade foder som på framsidan kröns med kapitäl och förgyllda symboler. Utsmyckningen upprepas i taklisten som kröns av en fris med dekorativt mönster. Absiden har panelat tak. Hela korgolvet, fram till främre bänkraden, är förhöjt motsvarande ett trappsteg. Golvet har dock utvidgats mot väst i ett senare skede. Sakristian är förlagd till absiden och skiljs från kyrkorummet genom en skärmvägg som även utgör altarvägg mot kyrkorummet. Skärmväggen har spegeldörrar i norr och söder, den kröns av en slinga med frisornamentik samt rakt över altaret av ett stort förgyllt kors. Till själva sakristian hör några förvaringsskåp som troligen är ursprungliga. Inredning och inventarier Altaranordningen är inkorporerad i skärmväggen som skiljer sakristian från kyrkorummet. Skärmväggen har inramningar med profilerade förgyllda lister samt pilastrar i mittfältet som utgör del av altaranordningen. Det enkla altarbordet har spegelfält på framsidan, det är sammanbyggt med väggen. Det står på ett förhöjt podium innanför altarringen. Över altaret hänger altartavlan utförd 1928, en triptyk där mittbilden föreställer korsfästelsen. På varje sida om altartavlan finns vridbara nummertavlor som kan uppdateras från sakristian. Altarringen är sluten och halvrund med knäfall. Den har balusterdockor av samma typ som läktarbarriären, och grindar. Predikstolen som har en traditionell tidstypisk utformning är samtida med kyrkan. Korgen bärs av en svarvad pelare och trappan är uppställd mot norra långväggen. Den har ljudtak med kantfriser och kröns med ett kors på klot. Färgsättningen går i gråa skalor med förgyllda lister och detaljer. Kyrkorummet har läktare uppställd mot långhusets västra kortsida. Den bärs i sin främre del av två svarvade träpelare med kapitäl. Läktarbarriären har kraftig profilerad underdel och räcke samt svarvade balusterdockor av samma typ som altarringen. Även läktaren har öppna bänkar. Kyrkan har öppna fasta bänkar, med barriärer framför de främre raderna. I de främre raderna är dock bänkarna numera lösa och saknar sin golvram. De har gavlar utsmyckade med snidade detaljer. De främre raderna har fått breddade sittytor och raderna är därför glesare. Färgsättningen följer övre inventariers färgskala. Ett dopkor har inretts väster om södra vapenhuset, i skorstensnischen där tidigare järnkaminen stod. Där står numera ett altare och framför detta en dopfunt i form av målat trä. Ljuskronorna av mässing, över mittgången, är traditionella men de tillkom troligen i ett sent skede. Kyrkans första orgel, en pedalorgel, anskaffades på 1930-talet och placerades på läktaren. Den ersattes 1962 med en kororgel om fyra stämmor. Kyrkan har två klockor som överlevde branden i tornet, 1970. Den ena är gjuten 1826 och har tillhört gamla kapellet. Den andra är jämnårig med kyrkan. Övriga upplysningar Södra vapenhuset är sedan 1960-talet omvandlat till pannrum, med även oljetank. Det är troligen i samband med denna installation som skorstenen i söder murades om till nuvarande utformning. Avslutningen var tidigare ett plåtrör. |
