Stäng fönster NORRTÄLJE SKEDERSBY 11:1 - husnr 1, SKEDERIDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| skederids kyrka (akt.), SKEDERIDS KYRKA (akt.) | |
| 2008-12 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiört är kyrkan är kyrkan ljus med vitkalkade väggar och valv. För att vara en medeltida uppländsk landsortskyrka är den också ovanligt stor. Valven i långhuset är påkostade, murpelarna har ovanligt riklig profilering och likaså är stjärnvalven ovanligt rikt utformade med profilerade ribbor och komplicerat mönster. Koret och sakristian har något enklare så kallade uppländska stjärnvalv. Alla valv är slagna i samband med att långhuset byggdes ut på 1400-talet vilket framgår av valvslagningen mellan långhus och kor. Av kalkmålningar återstår idag bara invigningskors i sakristian och koret samt en blomranka i valvbågen mellan koret och sakristian. En nu försvunnen inskription i vapenhuset angav att det målades 1527 och det är möjligt att även resten av kyrkan bemålades vid denna tidpunkt. Interören sådan vi ser den idag är till stora delar ett resultat av arbeten i mitten av 1700-talet. Den medeltida sakristian togs ur bruk och triumfbågen mellan vad som tidigare varit kor och långhus murades igen för att koret skulle kunna tas i bruk som sakristia. Dörren mellan vapenhuset och långhuset sattes igen. Bänkinredning och altare byggdes och predikstolen fick sitt nuvarande utseende. Kyrkans snickerier har kommit till i flera omgångar och utgör en lite brokig helhet. Predikstolen med barockdrag i detaljer, särskilt i ljudtaket samt bänkinredningen är väl samstämda i både sin grågöna och bruna kolorit som i utformning. Predikstolen är ursprungligen från 1600-talet men har byggts om omkring 1750. Den slutna bänkinredningen med klassicistiska motiv i sidorna är från samma tid men ombyggda på 1900-talet för större bekvämlighet. I koret finns herrskapsbänkar och kyrkvärdsbänkar som återskapats på 1950-talet. Herrskapsbänkarna tillsammans med bänkar i kyrkans längdriktning i bänkkvarteren för gårdsfolket var avsedda för Finsta och vittnar om den ställning gården haft i socknen. Högaltaret är murat av tegel och täcks av antependium. Altarringen från 1830-talet är oval, strikt utformad med skrank av släthyvlad träpanel framtill utsmyckad med ett par snidade förgyllda palmkvistar. Även för en ny altarprydnad i stram klassicistisk stil gjordes ritningar men församlingen valde att behålla den befintliga altaruppsaten. Altaruppsatsen sattes först samman 1761-1762 och består lösa med olika ursprung. Nederst är Nattvarden som skuren och förgylld relief, ovanför denna sitter två oljemålningar, Jesus i Getsemane och ovanför Jesus på korset. Den senare är monterad i en spegelram från tidigt 1700-tal. På sidorna flankeras altaruppsatsen av draperade kvinnofigurer och överst kröns den av en strålande Jehovasol. Getsemanetavlan infogades i altaruppsatsen år 1831. Orgelläktaren är samtida med altarringen och är på liknande sätt stramt utformad med läktarskrank indelat i tre speglar med sparsam gulddekor i speglarnas ytterkanter. Läktaren bärs av tolv doriska pelare av trä. Orgeln har en fasad från 1857 där den formrikedom som kommer under det sena 1800-talet kan anas, dekorelementen är fler och mer utsirade. Orgelverket har senare byggts om vid ett par tillfällen. Till kyrkorummets karaktär bidrar också lös inredning som malmkronor, begravningsvapen, oljemålningar mm. Golven är trägolv, i mittgång och kor ligger breda golvbrädor från början av 1800-talet, i bänkkvarteren lades smalare golvbrädor år 1923. Vapenhusets dörr mot långhuset var sedan 1700-talet och fram till 1971 igenmurad och vapenhuset användes som vedbod och gravvalvet under vapenhuset var sedan 1923 pannrum. 1971 öppnades dörren åter men vapenhuset används fortfarande sparsamt. I vapenhuset finns en altarnisch i den östra väggen vilket visar att det haft en kapellfunktion. Sakristian är luftig och ljus med fönster i två riktningar. Ribbvalvet är snarlikt det samtida korets. Nischen för en dörr mot den rivna ursprungliga sakristian påminner om kyrkans tillkomsthistoria. Sakristian används idag även för sammankomster. |
