Stäng fönster NORRTÄLJE BRO PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, ROSLAGS-BRO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Roslags-bro kyrka (akt.) | |
| 2008-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Invändigt präglas kyrkorummet till stor del av de gotiska stjärnvalven med medeltida kalkmåleri i valv och på väggar. Långhuset är indelat i två valvtravéer, valven vilar på murpelare utan förband med kyrkmurarna och tillkom med all sannolikhet under 1460-talet. Enligt en inskrift i väggen gjordes kalkmålningarna i valv och på väggar år 1471. Korets stjärnvalv tillkom samtidigt med koret omkring 1400, det är samma typ av valv som i Vadstena klosterkyrka. Sakristian har ett kryssvalv med profilerade ribbor, valvet kan ha slagits samtidigt som korsvalvet. Valvslagningen i vapenhuset gjordes troligen i samband med att det byggdes till på 1460-talet och är således av samma ålder som valven i långhuset. Målningarna i valven har aldrig varit överputsade medan väggarnas måleri kom i dagern 1929 efter borttagningen av en vitlimning som gjordes på 1750-talet. Målningarna i korets valv skiljer sig något från de i långhus och vapenhus. De sistnämndas valvmålningar är utförda med en för det senare 1400-talets del tidstypisk linjeföring. Korets måleri är mustigare och mer plastiskt, det kan vara utfört något tidigare än i långhus och vapenhus. Roslags-Bro kyrkas målningar har tillskrivits Roslagsmästaren, i troligt samarbete med Tierpsskolan. Vid restaureringen 1929 upptäcktes att det ursprungliga golvet låg upp till 60 centimeter under det befintliga. Golvet sänktes därmed till den gamla nivån. En trappa med fem trappsteg av kalksten byggdes mot koret under triumfbågen, liksom till sakristian som fick en trappa utförd i tegel. Koret är belagt med kalksten. Kyrkgången täcktes 1929 med tegel medan det i bänkkvarteren ligger trägolv. Kyrkans inredning är till stor del bevarad från 1720-talet då den nygjordes. Bänkinredningen målades 1929 i blågrått med marmorerade fält. Då breddades även sitsarna. Vid de främsta bänkarnas hörn mot kyrkgången har det tidigare stått två genomsiktliga, i trä utförda, pyramidformade bänkkrön. De är numera borttagna. Predikstolen härrör från 1720 och är målad i en blågrå kulör med snidade förgyllda ornament. Den nås via en trappa som leder genom triumfbågens mur från koret. Orgelverket och läktaren härrör från 1830-talet då de ersatte en tidigare orgel respektive läktare. Dopfunten från senare delen av 1200-talet beställdes från Gotland. Den är tredelad med cylindrisk överdel av kalksten som står på en trattformad fot. Foten hör egentligen till en annan, fyrpassformad cuppa som finns bevarad men är skadad. Den hittades vid restaureringen 1929 inmurad i långhusets östra gavelspets, där den satt som inramning till en glugg. Enligt Wilcke Lindqvist hade den troligen spräckts när kyrkobygget pågick och kom istället till användning i muren och bevarades på så sätt till vår tid. 1929 togs den ned och förvaras nu till beskådande i vapenhuset. Roslags-Bro kyrka har ett rikt bestånd av medeltida inventarier. Dit hör altarskåpet från 1300-talet eller tidigt 1400-tal, det är ett av landets äldsta. Triumfkrucifixet är ett gotländskt arbete från 1200-talets mitt eller senare del.1929 förenades krucifixet med det ursprungliga ringkorset och återuppsattes på sin plats under triumfbågen. Ett flertal medeltida träskulpturer och gravminnen i sten hör även till inventarierna. Sakristians valv är vitmålat. Ingången från långhuset är rundbågig men bildar en stickbåge mot sakristian. Tröskeln består av kalksten och tegel, sakristian har trägolv. Dörren är plåtbeslagen mot kyrkrummet. Bägge fönstren har invändiga järnbeslag med järnringar. När vapenhuset byggdes till valvslogs rummet med sköldbågar på pelare innanför de befintliga murarna. Det skedde troligen samtidigt som valvslagningen i långhuset. Valv och väggar målades i samma stil som långhuset. Vapenhusets golv är från 1929 med parvis lagda tegelstenar. |
