Stäng fönster NORRTÄLJE VÄTÖ PRÄSTGÅRD 4:1 - husnr 1, VÄTÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Vätö kyrka (akt.), VÄTÖ KYRKA (akt.) | |
| 2008-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans interiör präglas till stor del av de medeltida gotiska stjärnvalven och det praktfulla kalkmåleriet i valv och på väggar. Valvslagningen av kyrkans tak skedde under senare delen av 1400-talet och ersatte sannolikt ett trätak. Att valven är senare än kyrkan förklaras av att valven bärs av valvpelare resta på insidan av långhusets murar mot kyrkorummet, de vilar alltså inte på kyrkmurarna. Det faktum att valven inte är ursprungliga antyder att kyrkan uppfördes under början eller mitten av 1300-talet. Om den vore uppförd senare, i slutet av 1300-talet eller i början av 1400-talet hade troligen valven slagits när kyrkan restes. Målningarna i valv och på väggar tillkom under 1480-talet men överputsades år 1751. På 1870-talet gjordes undersökningar av målningarna och delar av putsen knackades ned. 1904 var målningarna framtagna. De rengjordes och kalkerades av, därefter slogs de med en ny tunn puts på vilken målningarna nypåfördes i hela kyrkorummet. Arbetet leddes av dekorationsmålare E. Dahl enligt den tidens restaureringsmetoder. Kompletteringar gjordes av schablonmålningarna. Vid restaureringen på 1950-talet togs övermålningarna och dess putsskikt bort och blottlade originalmålningarna som lämnades orörda. Konservator Sten Carlsson utförde det arbetet. 1999 genomgick målningarna rengöring och konservering i samband med en invändig restaurering av kyrkan. Då gjordes kompletteringar av den löpande ornamentiken på väggarnas nedre del. Figurmåleriet främst i valvkapporna är bitvis svaga medan valvribbornas växtornamentik framstår tydligt och klart. Inramande bårder med växtornamentik kring figurscener och runt fönstren samt rosettbården nertill på väggarna ger fokus på måleriet och indelar det figurativa måleriet. Kyrkans bänkinredning härrör från 1953 då den ersatte den tidigare inredningen. En äldre bänkdörr från 1700-talet användes som förebild. Predikstolen utfördes av mäster Olof Gerdman vid mitten av 1700-talet. Altarringen är ålderdomlig med en 1700-talsmarmorering som framtogs 1953. Inredningens färgskala går i blågröna färgnyanser med inslag av förgyllningar i altarringen, på predikstolen samt i de dekorativa, genombrutna bänkkrönen på bänkskärmarna närmast koret. Golvet i mönsterlagt tegel lades 1953 i sakristian, koret, kyrkgången och i vapenhuset och ersatte ett trägolv. Trägolvet bevarades dock i bänkraderna. Orgelläktaren och kyrkans första orgel införskaffades till kyrkan på 1840-talet. Orgeln ersattes 1921 med den nuvarande orgeln, byggd av Otto Kemper i Hannover. År 2001 fick Vätö kyrka ett krucifix efter att ha varit utan sedan 1840-talet, då det dåvarande såldes till Historiska museet. Det nya krucifixet är en kopia av sin föregångare och utfört av träsnidare Nils-Erik Jacobsson. Det ursprungliga krucifixet har daterats till 1300-talets mitt. Dopfunten är daterad till 1100-talets mitt och är således äldre än kyrkan. Det är troligt att den har skänkts till Vätö församling av någon äldre kyrka i närheten. Den är utförd i sandsten med huggen fot i form av ett tärningskapitäl. Sakristians rundbågiga ingång från långhuset är infattad i en stickbågig indragning i murväggen. Entrén murades om på 1880-talet och gjordes rät, samtidigt förstorades sakristians fönster. Dörren är inåtgående och plåtbeslagen på utsidan, målad i ljust grå kulör. Sakristians brädtak med kantfasade bjälkar ersatte ett tidigare välvt tak, även det gråmålat. Vapenhusets tak invändigt är klätt med omålade bräder. |
