Stäng fönster BORGHOLM BÖDA 1:3 - husnr 1, BÖDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BÖDA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Böda kyrka har ett högt tunnvalv klätt med träpanel. Mot långhusets väggar i norr och söder sitter en kraftigt profilerad taklist. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. På den norra väggen, under läktaren, har den medeltida ingången markerats med rits i putsen. Golvet är belagt med kalksten i hela kyrkan. I koret är också en gravhäll från 1770-talet inlagd under predikstolen. Koret och långhuset är i samma nivå. De stora rundbågiga fönstren släpper in rikligt med dagsljus. Det ger ett ljust kyrkorum i den nyklassicistiska stilens anda. Även inredningen är huvudsakligen utförd i nyklassicistisk stil. Undantag är altaruppsatsen från 1756 och orgelfasaden från 1741. Dessa båda inventarier har drag av barockens mera svulstiga formspråk. Färgsättning i kyrkorummet går idag i vitt, grått, beigt, blått och grönt med inslag av rött och guld. Denna färgsättning förefaller ligga nära den ursprungliga färgsättningen in kyrkorummet med undantag av inslaget av grönt. Bänkinredningen som idag delvis är laserad i grönt var innan den byggdes om målad i ekimitation och därefter i blågrått. Kyrkan har inte målats sedan 1951 med undantag för innertaket och predikstolen som har bättringsmålats. Altaret är placerat i en absid som är utbyggd i sakristian. Absiden är inte synlig exteriört. Detta är en planlösning som inte är så vanlig i Småland och på Öland. Under 1840-talet växte en kritik mot tegnérladornas rakavslutade korväggar vilket ledde till att många kyrkor fick absidiala kor. Denna form av planlösning blev vanlig i mitten av 1800-talet men hade inte fått genomslag när Böda kyrka byggdes om. Kanske har arkitekten som ritade Böda kyrka haft för avsikt att knyta an till kyrkans medeltida tradition genom att ge koret en planlösning som man uppfattade som typisk för den tiden. Den medeltida kyrkan som fanns i Böda hade under en kort period i början av 1100-talet en absid. Denna revs dock i slutet av 1100-talet och ersattes av ett kvadratiskt kor. Bakom absiden ligger sakristian som man når via en dörr söder om absiden. Norr om densamma är predikstolen placerad. Den har sin uppgång från sakristian. Utformningen är ett mellanting mellan den traditionella predikstolen och altarpredikstolen. Även denna lösning är ovanlig. Korets symmetri förstärks ytterligare av det raka altarskranket. I koret finns också en korbänk bevarad vid den södra väggen. Vid den norra väggen har korbänkarna ersatts av lösa stolar. Dopfunten är placerad i korets södra del. Bänkinredningen är sluten mot mittgången och öppen mot sidogångarna. Den består av två kvarter. Bänkinredningen är tillverkad 1951 men den äldre inredningen hade ett likartat utseende. Läktaren i väster har en svängd form. Den bärs upp av sex pelare och två pilastrar. Trappa från långhuset finns i söder. På både norra och södra sidan finns gradänger och bänkinredning kvar. Gradängernas golv är belagt med lackat trä medan golvet i övrigt är belagt med en grön heltäckningsmatta. Mitt på läktaren står orgeln. Sakristian har förbindelse med kyrkrummet via koret och separat ingång i norr. Från sakristian finns trappan till predikstolen. Det finns också en trappa ner till källaren som tidigare användes som pannrum. När långtrycksångpannan togs bort inreddes utrymmet för förvaring men används idag i begränsad omfattning. Vapenhuset har ett brädklätt tak, putsade väggar avfärgade i vitt och golv belagt med kalksten. Här står bl a ett bokbord och på väggen hänger serie pastorum. Tornet har två våningar samt klockvåningen. Till tornet kommer man via en dörr från läktaren. På båda våningsplanen förvaras flera äldre inventarier t ex en orgel, delar av den runda altarringen och brandsprutor. Tornens våningsplan förbinds av trätrappor. I klockvåningen hänger två klockor. Interiört har en hel del förändringar gjorts främst i den västra delen av byggnaden. I vapenhuset har ett nytt fönster tagits upp och ett vindfång byggts 1971. De tidigare två trapporna till läktaren reducerades till en 1951 och samtidigt sänktes läktaren. Samma år byttes också bänkinredningen ut och de nya bänkarna fick en ny färgsättning. Eftersom kyrkan inte målats om efter 1951 är denna färgsättning bevarad. Bemålningen utgör ett gott exempel på måleriarbete från den här tiden. I koret finns idag en korbänk. Troligen har det ursprungligen funnits minst fyra bänkar. De båda bänkarna i norr togs bort 1971 men när en av bänkarna i söder avlägsnades är inte känt. Möjligen kan det ha varit i samband med ombyggnaden av bänkarna 1951. Altarringen ska ha förändrats vid två tillfällen, från rak till cirkelformad och åter till rak. När den första förändringen gjordes är inte känt men den nuvarande altarskranket tillkom 1951. Böda kyrkas långa historia är idag inte så lätt att upptäcka i kyrkorummet. På den norra väggen är en av de medeltida ingångarnas läge markerat och murverkets tjocklek indikerar en lång historia. Rummets utformning med det korta långhuset, vilket är en konsekvens av att man använde sig av det medeltida murverket, och absiden från 1803 är planlösningar som inte är vanligt förekommande. Inventarier Inventarierna i kyrkorummet är främst från tre olika perioder nämligen mitten av 1700-talet, 1803 och 1951. De äldsta inventarierna i form av altaruppsatsen och orgelfasaden, överförda från den gamla kyrkan, är utförda i barockstil. Från ombyggnaden av kyrkan 1803 är predikstolen som är utförd i klassicistisk stil. Även inventarierna från 1951, bänkinredningen och altarringen, förefaller att vara utförda i viss mån som kopior av äldre förebilder. De har även de ett nyklassicistiskt formspråk. |
