Stäng fönster BORGHOLM GÄRDSLÖSA KYRKA 1:1 - husnr 1, GÄRDSLÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GÄRDSLÖSA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummets 1200-talsvalv - de enda som bevarats på Öland – är ribblösa och består i korsarmarna av tunnvalv med stickkappor och i långhuset och koret av kryssvalv eller tältvalv av gotländsk typ. Kolonnerna som bär korsarmarnas arkadbågar har huggna ornament och hörnfigurer på kapitäl och baser, och en gördelbåge i långhuset bärs av konsoler med bl.a. skulpturalt utformade människogestalter. Allt detta är ett uttryck för romanikens livliga bildkonst. Kyrkorummet avslutas uppåt av byggnadens valvslagna innertak. De olika valven har tillkommit i anknytning till de olika ombyggnader som skett under 12-1300-talen. Förutom det mycket tongivande taket präglas interiören av de två kolonner som bär upp bågarna till de båda korsarmarna vilka anlades 1240-talet. Kyrkorummet präglas av bevarade delar av rikt kalkmåleri från olika tidsepoker. De äldsta målningarna återfinns i långhusets västra del och i korsarmarna. Dessa målningar består av arkitektoniskt måleri såsom kvadrar målade på bågar och på kolonner men också gördelbågar målade i valven. Dessa målningar är uppförda under 1200-talet och innerhåller även cirkelornament. Då det nya koret och långhuset byggdes samman under det tidiga 1300-talet anlades även en ny triumfbåge som ersatte en föregående båge med smalare öppning. De förändringar som kyrkan genomgick under sent 1400-tal fram till 1700-talets mitt var i huvudsak förändringar i interiören vilket inte minst gäller huvuddelen av kyrkans kalkmålningar. De sirliga växtornament i korsarmarnas valv och figurmålningar på långhusets väggar förställande heliga män och kvinnor tillskrivs Magnus Ingelsson som utsmyckade kyrkorummet 1498. Triumfbågens västra sida, bemålad med ett veckat bandornament har också målats av Ingelsson. Koret är i huvudsak försett med målningar från år 1642 utförda av Peter Bundi på väggarna bestående av bibliska motiv och slingrande bladornament och i valvet. Den mycket karaktäristiska predikstolen från 1666 är målad och möjligen även tillverkad av Jonas Bundi, Peter Bundis son. Dominerande i kyrkorummet är den stora altaruppsatsen från 1764. Altaruppsatsen med altartavlan är utförd av Jonas Berggren från Kristdala. Berggren fick 1740 tillstånd att idka bildhuggeri och från denna tid och ett femtiotal år framåt i tiden utförde han ett stort antal altaruppsatser och predikstolar i Småland. 1741 fick han möjlighet att studera i Stockholm i den s.k. bildhuggarsalen på slottet där bl.a. de franska skulptörer som Carl Hårleman inkallat för att utföra de kungliga inredning-arna, var verksamma. Från början var hans stil en ganska frodig bygdekonst men under stockholmstiden tillägnade han sig den senbarocka stilen med inslag av tidig rokoko. Fram till 1776 då överintendentämbetet bildades och kom att styra utformningen av landets kyrkor och dess inredning kom Berggrens att, genom sina verk och sin personliga stil, prägla stora delar av kyrkomiljöerna i Småland och Öland. Fram till 1776 hade han hållit sig i en barock –rokoko tradition men övergick från och med detta till den av överintendentämbetet påbjudna nyklassicismen. Förutom ovan nämnda dekorationsmåleri rymmer koret även en färgstark draperi-målning som omger altaruppsatsen. Målningen tillskrivs Anders G. Wadsten som även arbetade med altaruppsatsens måleri medan Berggren stod för den arkitektoniska uppbyggnaden och bildhuggeriarbetena. Draperimålningen förstärker ytterligare altaruppsatsens dominans i koret och bidrar till intrycket av en frodig detaljrikedom. Vid anskaffandet av altaruppsatsen och tillhörande väggmålning sattes korets östra fönster igen vilket fortfarande kan ses som en blindering i korets östra fasad. Vid 1996 års renovering upptäcktes välbevarade kalkmålningar kring detta fönster, skapade av Peter Bundi. Det var 1781 som de första stegen togs mot att omskapa kyrkorummet och ge det ett mer nyklassicistiskt formspråk. Kyrkorummets väggar och valv vitkalkades och kolonner, konsoler och gördelbågar målades över. Denna stilförändring förstärktes 1875 då mer ljus släpptes in i kyrkan genom att fönstren försågs med bredare innersmygar och nya fönsteröppningar togs upp. Delvis har smala medeltida ljusgluggar ersatts med nya eller har man tagit upp nya fönsteröppningar i murverken. Allt för att släppa in mer ljus i kyrkorummet. Predikstolens (1666) färggranna prakt målades delvis över i blågrått. Kanske var det vid denna tidpunkt som även delar av altaruppsatsen vitmålades. Draperingsmålningen har dock aldrig varit övermålad.1884 införskaffades den nuvarande orgeln försedd med en ny orgelfasad i nyklassicistisk stil. Även dagens läktare är från denna tid och med sin utformning och sina marmorerade kolonner med förgyllda komposita kapitäl bidrar den till nyklassicismen i interiören. Orgelfasaden i ljusgrått och guld är även den en del av interiörens nyklassicistiska formspråk. Kring år 1920 började man i många kyrkor vända sig mot sekelskiftets ideal och före-drog åter en stramare diskretare dekor i ljusa dämpade färger. Förutom detta innebar denna tids renoveringar ofta även rent tekniska och praktiska åtgärder som byte av värmesystem och ordnande av vindfång vid entréer. Bänkarna gjordes gärna bekvämare och koren utvidgades, vilket i sin tur medförde att delar av bänkinred-ningen togs bort. Några av de förändringar som genomfördes i Gärdslösa kyrka vid 1923 års renovering hör till de ovan beskrivna. Kyrkans slutna bänkkvarter byggdes 1923 och ansluter till den nyklassicistiska stilepoken genom sina slutna kvarter och gavlar och dörrar försedda med speglar och ovaler, enkelt bemålade och profilerade. På kyrkorummets kolonner, konsoler och gördelbågar togs tidigare dekorations-målningar fram under senare gjorda övermålning ett arbete som fortsatte vid 1958 års renovering då resterande målningar togs fram. 1933 anlades ett pannrum vid kyrkans norra fasad som en del av det nya värmesystem installerades i kyrkan. Från 1960-talet var det vanligt att ommöbleringarna i kyrkorummen fortsatte fr.a. ge-nom ökning av korpartierna för att få plats med kör och kororgel. En annan typ av ommöblering som blev vanlig från 1960-talet var läktarunderbyggnader för toaletter, kapprum andaktsrum etc. Detta medförde i sin tur att antalet bänkar minskade ytter-ligare. På Öland har dock de underbyggnader som utförts i stor utsträckning gjorts grundare än de gjorts på andra ställen. I Gärdslösa kyrka har de flesta av dessa för-ändringar av kyrkorummet uteblivit. Däremot företog man vid renoveringen 1958 en ombyggnad där läktaren förlängdes ut i vapenhuset och genom detta bildade en ny våning i tornet. Medan vapenhuset försågs med en ny inbyggd trappa. Den medeltida västportalen ersattes med en bredare portal vilket gjorde att vapenhuset kunde an-vändas som bisättningskapell fram till att det nya kapellet byggdes 1968. I övrigt innebar 1958 års renovering att resterande måleriarbeten från 1200-talet 1498 och 1642 frilades. 1996 års interiöra renovering innebar främst att bänkinredning och korets bröstning försågs med ny färgsättning och att delar av kalkmåleriet konserverades. Detta gällde även altaruppsatsen och predikstolen. Inventarier Trots härjningarna på ön under de från medeltiden fram till 1700-talets början åter-kommande krigen återstår en hel del gamla inventarier och inredningsdetaljer som fortfarande utgör viktiga inslag i interiörerna. Medeltida träskulpturer återfinns fram-förallt på mellersta och norra Öland och över hela ön finns kalkstensdopfuntar, så väl från medeltiden (de flesta från Gotland) som från 1600-talet. Några predikstolar är också bevarade, den äldsta från 1596. Förhållandevis få träskulpturer har bevarats på Öland. Många av skulpturerna från 1300-talets början visar gotländska stildrag vilket är fallet med triumfkrucifixet i Gärdslösa kyrka som daterats till tidigt 1300-tal. Dess ringa storlek i förhållande till den rymliga triumfbågen visar på att den troligen har tillverkats till en mindre triumfbåge. Bland kyrkans inventarier finns också en madonnaskulptur i trä, ett nordtyskt arbete från omkring 1500. Nämnas bör också den färgglada kormattan, komponerad av Anna-Maria Hoke och vävd av Södra Kalmar läns hemslöjd 1959. Denna matta ger koret ett modernistiskt inslag samtidigt som den ansluter till den rikt färggranna tradition som finns i kyrkorummet i Gärdslösa kyrka. |
