Stäng fönster BORGHOLM HÖGBY 6:1 - husnr 1, HÖGBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖGBY KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiört är kyrkorummet en treskeppig basilika. Lösningen med de långsträckta sidoläktarna är ett av arkitekten Ekbergs främsta signum. Flera av de sju kyrkor han ritade har försetts med sidoläktare. Förutom planformen som är ett nygotiskt drag präglas kyrkorummet av den nyklassicistiska stilen. Rummet är ljust med stora rundbågiga fönster. Flera av inventarierna har en klassicistisk utformning med uppbyggnad, dekor och färgsättning typisk för denna stil. I nyklassicismens anda är kyrkorummet ljust och luftigt. Mittskeppet har ett putsat tunnvalv medan sidoskeppen har plana putsade tak. Hela taket är avfärgat i bruten vit nyans. Även väggarna är avfärgade i samma nyans. Koret är belagt med kalkstensgolv som är höjt ett steg över långhusets golv. Långhuset har kalkstensgolv i gångarna och brädgolv i bänkkvarteren. I gången mellan den norra och södra ingången är flera ålderdomliga gravhällar inlagda. Sidoläktarna bärs upp av pelare som går från golv till tak. Såväl vid läktarvåningen som vid taket är dessa förstärkta med dekorerade konsoler. Läktarbröstningen är öppen med en utsågad dekor av kors. Orgelläktaren har samma utformning som sidoläktarna men pelarna slutar här vid läktarvåningen. Framför spelbordet finns ett utbyggt, slutet parti med en målning i gult med lyra och trumpeter. I övrigt är bröstning och pelare målade i beigt med gråa överliggare och golvlister samt förgyllda detaljer. Sidoläktarna har lackade trägolv. I söder finns fem sektioner med bänkar och i norr fyra, vilka är målade i grått. På den norra läktaren, i det nordöstra hörnet, är en samling med äldre inventarier utställda bl a den gamla predikstolen från 1596. Orgelläktarens golv är belagt med en beige plastmatta och i söder finns lösa stolar. Orgelfasaden är troligen ritad av Ekberg. Den har ett tredelat motiv och är målad i vitt med ljusgröna och förgyllda detaljer. Långhuset har en klassicistisk bänkinredning indelad i fyra kvarter. Bänkarna är målade i beigt. Gavlarna är målade i ljuts grönt och dekorerade med beiga, marmorerade speglar. Överliggarna är täckmålade i beigt och laserade i grått. Även skärmarna är målade i ljust grönt men här är speglarna vita. Altaruppsatsen har två förgyllda pelare som bär upp ett bågformat fält med en förgylld Jehovasol. Över det bågformade fältet sitter två keruber som håller ett textband emellan sig. Uppsatsens olika delar är målade i vitt, ljust grönt och beigt. Den skurna altartavlan i mitten har motivet Kristi dop och inramas av en kraftig, förgylld ram. På var sida om altaret står en träskulptur föreställande S:t Laurentius och S: t Johannes. Altarbordet av trä är målat i vitt med detaljer i grönt och guld. Altarringen är öppen mot korets väggar och bågformad. Den är målad i beigt och ljust grönt med överliggare och knäfall i rött skinn. På var sida om altaruppsatsen finns fönster som idag blyinfattat antikglas. De var ursprungligen försedda med färgat glas och absiden vägg hade ett dekormåleri. I korets norra del finns predikstolen stående mot en av sidoläktarens pelare. Den är målad i vitt och guld. Här finns också en korbänk målad likt bänkinredningen och på den östra väggen hänger Petrusskåpet från 1460-talet. I den södra delen av koret har en lillkyrka iordningställts. Korbänkarna har vänts mot öster och på den östra väggen hänger Madonnaskåpet från 1300-talet. Här finns också ett nytillverkat altarbord. I söder står även dopfunten. Mitt för altaret, mellan koret och långhuset, hänger ett triumfkrucifix från omkring år 1500. Sakristian är inrymd i absiden bakom altaret och nås från kyrkorummet via två ingångar, en på var sida om altaret. Inredningen består av skrivbord samt ett stort skåp med plats för liggande och hängande förvaring av textilier. Tornets bottenvåning utgör vapenhuset. Rummet har högt i tak och har troligen ursprungligen varit avdelat i två rum. På den södra väggen finns en dörröppning bevarad och i norr en fönsteröppning. Taket är välvt, putsat och avfärgat i vitt liksom väggarna. Golvet är belagt med kalksten. I vapenhuset hänger series pastorum, tavlor som berättar om kyrkans historia, ett epitafium i kalksten samt bevarade kistplåtar. Upp till tornrummen leder den medeltida stentrappan från långhusets västgavel, utmed tornets södra vägg. Trappan fortsätter upp genom en stor del av tornet men från andra tornrummet, ovanför vapenhuset, används en trätrappa. För att kunna bygga denna har man brutit igenom de medeltida stenvalven. Den tredje våningen är klockvåningen med kyrkans två klockor. Den största förändringen i kyrkorummet är tillkomsten av en läktarunderbyggnad i samband med renoveringen 1975. Färgsättningen har förändrats men dagens ljusa färgsättning förefaller ligga nära den ursprungliga färgsättningen i kyrkan. Undantaget är bänkinredningen som ursprungligen var målad i ekimitation. Högby kyrka får därmed sägas var ett mycket välbevarat kyrkorum med ett, i synnerhet för Öland, ovanligt inslag i form av sidoläktarna. Även interiört måste det bevarade medeltida västtornet särskilt lyftas fram som viktig då det gäller kyrkans byggnadshistoria och som exempel på medeltida byggnadsteknik. Inventarier I Högby kyrka blandas äldre inventarier med de inventarier och delar av inredningen som tillkom då långhusets byggdes om på 1870-talet. Från medeltiden är de båda altarskåpen, triumfkrucifixet och träskulpturerna vid altaret. Dopfunten och flera gravhällar är från 1600-talet medan altaruppsatsen och altartavlan är från 1700-talet. Vid ombyggnaden av kyrkan på 1870-talet tillkom orgelfasaden, läktarbröstningen, bänkinredningen och predikstolen. |
