Stäng fönster BORGHOLM PERSNÄS KYRKA 1:1 - husnr 1, PERSNÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| PERSNÄS KYRKA (akt.) | |
| 2006-06-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiört kom den nyklassicistiska stilen att dominera kompletterad med äldre drag. I Persnäs kyrka som i så många andra öländska kyrkor som byggdes om under 1800-talet återanvände man en hel del inventarier från den medeltida kyrkan. Det var en följd av församlingarnas ekonomiska situation i samband med ombyggnaderna men tyder också på en uppskattning av de äldre föremålen. På det här sättet kom flera värdefulla föremål från medeltid och århundradena därefter att bevaras. I många fall används de än idag i de öländska kyrkorna. I Persnäs kyrka överfördes läktaren, läktarorgeln med sin fasad, predikstolen, altaruppsatsen, gravhällar samt ett antal medeltida skulpturer. Innertaket är i form av trätunnvalv. Korsarmarnas olika riktningar ger dock trätunnvalvet en annorlunda utformning. Taket är idag målat i bruten vit nyans med taklisten i gröngrå ton. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Läktarunderbyggnadernas väggar är av trä, putsade och avfärgade i vitt. Mot taket sitter ett gråmålat spjälverk som döljer installationer för ventilation och värme. Golvet i koret och gångarna är belagda med sågad kalksten som skänkts av Sandviks Bruks AB på 1930-talet. I bänkarna ligger sedan 1930-talet ett trägolv. Detta byttes vid renoveringen 1993-94 ut mot ett lutbehandlat golv. Inredningens färgsättning går idag i grått och olika milda gröna nyanser. Denna färgsättning verkar med små variationer ha varit den rådande sedan den stora renoveringen av kyrkan 1959-60. Predikstolen och bevarade delar från den gamla altaruppsatsen och altarringen visar att kyrkorummets färgsättning tidigare utgått ifrån en blå färgskala. Även interiört präglas kyrkan av sin ovanliga planlösning som ger ett stort och rymligt kyrkorum. Det ger också förutsättningen för de tre läktarna, orgelläktaren i väster samt läktare med sittplatser i norra och södra korsarmen. Bänkinredningen följde korsarmarnas riktningar, vända in mot kyrkan. I öster, där koret var inrett, skärmades en del av utrymmet av med en brädvägg. Bakom denna inreddes sakristian som hade kontakt med koret genom två dörrar, en på var sida om altaret. Den från den gamla kyrkan överflyttade altaruppsatsen placerades på denna trävägg och kompletterades med en omgivande målning i nyklassicistisk stil. Predikstolen från år 1700, kompletterad med dekor av A Wadsten på 1780-talet, flyttades från kosets sydvästra hörn till det nordvästra. Efter ombyggnaden av kyrkan gjordes en större renovering 1930-32. Då fick bänkkvarteren trägolv och de gravhällar som legat i bänkkvarterens golv flyttades till koret. Enligt R Boström ska golvet före denna renovering ha utgjorts av sekundärt använda takflisor av kalksten. Idag präglas kyrkorummet av den omfattande renovering av kyrkorummet som genomfördes 1959-60 under ledning av arkitekten Carl Hampus Bergman. Arkitekt C H Bergman står också bakom den invändiga omgestaltningen av Borgholms kyrka som stod klar 1961. Bland hans mera kända arbeten är den stora renoveringen av Kungliga biblioteket i Stockholm. Arbetet innebar främst en omgestaltning av koret, läktarunderbyggnader under sidoläktarna samt en omändring av bänkkvarteren. I koret togs väggen mot sakristian bort så att koret fördjupades. Altaruppsatsen ersattes av en triptyk och ovanför denna placerades, fritt hängande, det medeltida triumfkrucifixet. Sakristian flyttades till läktarunderbyggnaden i den norra korsarmen. Under sidoläktarna inreddes också utrymmen för samtalsrum, förråd och toaletter. En ny bänkinredning installerades som var sluten mot mittgången och öppen mot sidorna. Bänkarna i den norra och södra korsarmen togs bort och istället förlängdes de bänkar som var vända mot öster på sidorna. Man utvidgade också orgelläktaren och försåg den med två nya trappor mot tidigare en trappa. Vapenhuset i tornets bottenvåning har slätputsat, lågt ansatt tunnvalv med vederlag i norr-söder som avfärgats i vitt. Även väggarna mot öster och väster är putsade och avfärgade i vitt. Golvet är belagt med kalksten och tre gravhällar. I vapenhusets sydöstra hörn finns dörren till torntrappan. Till tornets två första våningar leder den medeltida kalkstenstrappan. Första våningen har två rum med ett bågformat valv emellan. Båda rummen har tunnvälvda tak med vederlag i öster-väster. I båda rummen finns också förvaringsbjälkar. Golvet är täckt av jord. I det inre rummet förvaras en del äldre inventarier. Den andra våningen har ett trätak. Rummet har tidigare varit avdelat i två våningsplan och troligen också uppdelat i olika rum med hjälp av brädväggar. Golvet är täckt av jord. I muren i öster kan man se spår av det ursprungliga långhusets gavelspets. En trätrappa leder vidare upp till tredje våningen där klockorna hänger. Taket är en öppen bjälkkonstruktion som bär upp tornets pyramidformade huv. Våningen har kvar sin ursprungliga utformning med skyttegluggar. Dessa används idag som ljudluckor frånsett de två öppningarna åt öster som sedan kyrkans ombyggnad försetts med fönster. I tornets murverk kan man också se spår av fogar och putslagningar från olika tider. Bl a finns det sporadiska rester av kvaderrits på första våningens väggar. Fler av de öländska kyrkorna renoverades i mitten av 1900-talet. Förändringar av gudstjänstens utformning och krav på komfort ledde till att koren utvidgades, bänkar togs bort och läktarunderbyggnader som rymde samtalsrum, toaletter m m byggdes. I några få fall innebar de här renoveringarna mera omfattande insatser. De mest slående exemplen är Borgholms och Kastlösa kyrkor som interiört genomgick totala omvandlingar. Förändringarna i Persnäs kyrka var omfattande präglar idag kyrkorummet men inte riktigt så genomgripande som i de två nämnda exemplen. I Persnäs kyrka finns flera av de äldre inventarierna bevarade så som predikstolen, orgelläktaren, orgelfasaden och medeltida skuplturer. Genom de äldre inventarierna tydliggörs kyrkans långa historia. Tydligast blir kyrkans historia i det bevarade västtornets medeltida karaktär. Tornet har såväl interiört som exteriört ett mycket högt kulturhistoriskt värde som berättar om Persnäs kyrkas historia men det också ger värdefull information när det gäller medeltida byggnadsteknik. Inventarier I kyrkorummet såväl som på kyrkogården är socknens stenhuggartraditioner tydliga. Det kalkstnesgolv som delar av golvet är belagt med har skänkts av Sandviks Bruks AB. I golvet finns också flera äldre gravhällar som är lokalt tillverkade. Flera av de övriga inventarier är också av kalksten och lokalt producerade. Altarskivan och altarringen av kalksten tillkom i samband med renoveringen 1959 och är även de tillverkade vid Sandviks bruk. I kyrkan finns också två dopfuntar vara den äldsta är ett gotländskt arbete. Den yngre, från 1890, är ett lokalt arbete som skänkts till kyrkan. |
