Stäng fönster NORRTÄLJE FRÖTUNA PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, FRÖTUNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Frötuna kyrka (akt.), FRÖTUNA KYRKA (akt.) | |
| 2005-11 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet har en medeltida karaktär med höga vitputsade stjärnvalv och vitputsade väggar med konsekrationskors. Kalkmålningar framställande S. Kristoffer med kristusbarnet daterade 1503 i långhusets västra del, ett större antal medeltida träskulpturer samt dopfunten i kalksten av höggotisk typ förstärker kyrkans medeltida prägel. Särskilt vapenhuset har en medeltida karaktär med bevarat, delvis rekonstruerat, skrank av tegel avgränsande ett under 1400-talet inrett kapell med altare och kalkmålningsförsedda valv. Skranket är unikt i sitt slag men även vapenhusets sydfönster är en sällsynt företeelse. I vapenhusets är markerat en nisch efter en av den romanska kyrkans sydfönster och den romanska kyrkans sydportal med sandstensomfattning är bevarad och försedd med en medeltida bräddörr med järnbeslagning, nyckelskylt och dörring. Kapellet hade kontakt med kyrkorummet genom en glugg, nu igenmurad, som gav dem som inte fick beträda kyrkan möjlighet att följa gudstjänsten. Möjligen kan kapellet varit avsett för Sten Sture d ä som år 1488 bannlystes av påven och inte hade rätt att beträda kyrkorummet. Vapenhusets stjärnvalv dekorerades med kalkmålningar i den s k Tierpsskolan framställande evangelistsymbolerna intill Sten Stures och hans hustru Ingeborg Totts vapensköldar och har aldrig varit överkalkade. Alternativt kan kapellet ha disponerats av det S:t Olofsgille som fanns i socknen. Vapenhuskapellets altarprydnad utgörs av ett prästepitafium i renässans. Kyrkans fasta inredning präglas i huvudsak av 1700-talet. Altaranordningen med skulpturalt utformat altare, altarring och korbänkar men även den slutna bänkinredningen samt predikstolens trappa och dörr är utförda av Norrtäljesnickaren Dahlström under 1700-talets andra hälft. Altartavlan utgörs av en oljemålning framställande Kristus på korset i snidad, förgylld ram skänkt av familjen Löwen 1759. Nummertavlorna härrör från 1700-talet med snidade, förgyllda rokokoramar. Läktaren härrör från 1725 med dekorativa senbarocka målningar på undersidan. Till 1700-talet hör även bänkpyramider, ett marmoreringsmålat dopställ av trä och ett votivskepp. Predikstolen i barock är äldre och hör till 1630-40-talet. Till 1600-talet hör korgolvets kalkstenshällar och de rikt skulpterade begravningsvapnen i Löwenska gravkoret till minne av ätterna Sperling, Tott och Lützow. Till 1800-talet hör orgelfasaden med nytt orgelverk 1916. Orgelverket är känt för sina stråkstämmor. |
