Stäng fönster MÖRBYLÅNGA BRÖTTORP 13:1 - husnr 1, NORRA MÖCKLEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NORRA MÖCKLEBY KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans inredning har genomgått förändringar med jämna mellanrum. Den bänkinredning som byggdes 1824 var först omålad i några år. Någon gång 1830-1850 bör den ha målats, troligtvis i ljus färgsättning. På 1880-talet gjordes en invändig renovering då inredningen målades i brun kulör med ådringsmålade effekter. På 1920-talet, lagom till kyrkans 100-årsjubileum, renoverades kyrkan igen. Inredningen målades nu om i ljusare kulörer i grått och blått. Delar av denna färgsättning är fortfarande synlig på bänkdörrar som förvaras i bårhuset. Bänkdörrarna ligger i bårhuset för att de blev överflödiga då kyrkan genomgick en omfattande renovering och modernisering på 1950-talet. Musikens och psalmsångens genomslag i gudstjänsten gjorde att församlingen på 1860-talet köpte in den första begagnade orgeln. Denna byttes mot ett nybyggt orgelskåp och orgelverk år 1892. Nytt orgelverk och spelbord byggdes 1966. Det intryck vi idag får av Norra Möckleby kyrka är till stora delar resultat av renoveringen 1954. När kyrkan återinvigdes hade den genomgått en grundlig renovering och fått många moderna bekvämligheter. Arkitekt Nils Carlgren från Kalmar hade också gjort många ändringar för att förbättra och förstärka kyrkans befintliga detaljer. Altaruppsatsen hade exempelvis förändrats för bättre harmoni med innertakets välvning. Nytt kalkstensgolv hade lagts in. Dessutom hade kyrkan fått moderna bekvämlighetsinstallationer som elektrisk belysning och förbättrad värmekomfort med vattenburen centralvärme, värmeisolerat kyrktak och innerbågar i fönstren. Största förändringarna i interiören på senare år är läktarunderbyggnaderna som tillkom 1988. De inrymmer vaktmästarrum och andaktsrum på var sida om mittgången. I anslutning till detta togs även några av de bakersta bänkraderna bort. Dessa förändringar visar hur användningen av kyrkorummet förändras över tid. Den färgskala som präglar interiören idag är resultatet av den invändiga renoveringen som genomfördes 1994. Färgsättningen i grå och blå nyanser är framtagen med tidigare kulörer som utgångspunkt, samt med ett visst inslag av nya tillägg för effektskapande i träinredningens detaljer. Orgelfasad med orgelverk Kyrkans första orgel köptes 1860 begagnad från Hölö kyrka i Södermanland, dit den hade skänkts på 1760-talet. Den hade 7 stämmor, var byggd av Jacob Westervik och reparerad av Peter Strand. Den andra orgeln byggdes 1892 av Åkerman & Lund. Den omfattade 10 stämmor, fördelade på en manual och pedal. Orgelfasaden hade ursprungligen en ockragul bemålning. Färgsättningen ändrades till en ljusgrå skala, troligtvis vid renoveringen på 1920-talet. År 1966 anlitades domkyrkoorganisten Ture Olsson i Växjö. Orgeln från 1892 skulle byggas om. Arbetet kom att utföras av I. Johansson vid Västbo Orgelbyggeri i Långaryd. Orgeln, som vi ser och upplever den idag, har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Systemet är helmekaniskt. Den gamla orgelfasaden försågs med nytt spelbord. Det gamla lyftes bort och står idag i tornets andra våning. Orgelfasaden har arkitektonisk utsmyckning. Nederdelen är indelad i tre pipfält. Det mittersta är större och skjuter ut något. Pipfälten inramas av pilastrar och avgränsas upptill av en arkitrav med tandsnittsfris och profilerade lister. Orgelfasaden kröns av ett rundbågigt pipfält inramat av kolonner, lövsågsarbeten och på arkitraven texten SOLI DEO GRATIA i förgyllda bokstäver. Krönet flankeras av lövsågsarbeten och fialer. Orgelfasaden är idag målad i grå färgskala med effekter i guld. Målningsarbetena utfördes vid den invändiga renoveringen 1994. Enligt den inventering som genomfördes av konservatorsateljén vid Jönköpings läns museum år 2000 bedömdes orgelfasadens färgskikt och förgyllning vara i stabilt tillstånd och därför inte i behov av åtgärder. Orgeln, som instrument, behandlas i den inventering av Södra Ölands Kyrkliga Samfällighets kyrkors orglar som utfördes av Börje Tornborg år 2004. Inventeringens uppgifter avseende Norra Möckleby kyrkas orgel bifogas, se bilageförteckning. Årlig översyn utförs av A. Mårtenssons orgelfabrik AB, Lund. Vid senaste översynen (2008-05-13) stämdes orgeln. Bänkinredning I Norra Möckleby finns idag två stora bänkkvarter med 13 bänkrader vardera. Bänkarna är slutna mot mittgången och öppna åt sidogångarna mot norr och söder. Främsta bänkraden i norra kvarteret är något kortare (under predikstolen). Bakersta bänkraden i södra kvarteret är något kortare (vid entrén). I koret finns två kvarter, ett på var sida om altaret. Bänkinred-ningens nuvarande utformning är ett resultat av kyrkans renovering 1954. Delar av den äldre bänkinredningen (främst dörrar och vissa bänkfronter) återanvändes. Trots vissa ändringar har kyrkan haft sluten bänkinredning sedan tiden före 1824 då den gamla kyrkan revs. Många detaljer har återanvänts vid de renoveringar som gjorts. Bänkkvarterens fronter har stora, förhöjda speglar. Bänkgavlarna är helt släta mot sido- och mittgångarna. Bänkdörrarna mot mittgången har förhöjda speglar av två olika typer. Gångjärnen är handsmidda och fästa med handsmidda spik. De åtta främsta bänkradernas dörrspeglar har barockfyllningar. En likadan dörr utgör del av altaret i sakristian. Dessa kommer troligtvis från den gamla kyrkan. Enligt Boström (1946) är de tillverkade 1763. De åtta bakersta bänkdörrarna har nyklassicistiska fyllningar. De tillverkades av finsnickaren Peter Isberg, som även utförde predikstolen och övriga trädetaljer i inredningen när den nya kyrkan uppfördes. Sittbrädor, fotstöd och psalmbokshyllor är från 1954. Ryggstöden skall ha återanvänts. Bänkarna är idag invändigt målade i bruten vit kulör. Dörrarnas ramverk är målade i blå kulör. Listverk och fyllning är något mörkare blå. Själva spegeln är gulmarmorerad med listverk i engelskt rött. De släta bänkgavlarna är målade i samma mörkare blå kulör som dörrarnas listverk. Överliggarna är laserade i mörkgrått. Golvlisten är täckmålad mörkgrå. Trägolvet i bänkkvarteren är målat i engelskt rött. Den nuvarande bemålningen och färgsättningen härrör från kyrkans invändiga renovering 1994. På läktaren är bänkarna öppna. De tillverkades vid renoveringen 1954. I söder finns tre hela bänkrader i läktarens framkant och en kortare längst bak. I norr finns en hel bänkrad och tre kortare. Tidigare fanns ytterligare två bänkrader i norr i läktarens framkant. De togs troligtvis bort vid renoveringen 1988. Bänkarna är täckmålade i bruten vit kulör. Läktarbröstning Läktaren byggdes när det nya långhuset uppfördes 1824. Enligt arkitekt Gerss anteckningar skulle den rymma hela 120 personer. Läktarbröstningen är troligtvis från 1824 och är byggd som en ramverkskonstruktion med en bred överliggare. Fronten mot kyrkorummet är målad i ljusgrå nyanser med inslag av guld i listverken kring speglarna och engelskt rött i tandsnittsfrisen under överliggaren. Fronten har fjorton speglar målade i bruten vit kulör med effekter i grått och guld. Färgsättning från renoveringen 1994. Altare och altartavla samt altarring och knäfall Kyrkans tidigare altaruppsats var utförd av Peter Buschberg 1746 och var en förenklad upplaga av Kalmar domkyrkas altartavla. I denna altaruppsats ingick ett krucifix och träfigurer: tron och hoppet, lammet med korsfanan, samt fyra barnänglar. Samtliga delar har bevarats för eftervärlden och pryder idag predikstolens skärmtak och kyrkans nya altaruppsats. Träfigurerna genomgick konservering på 1990-talet. Tidigare förvarades de i tornets andra våning. Kyrkans nuvarande altaruppsats är från 1880-talet. Den byggdes delvis om och kompletterades vid renoveringen 1954. Altaruppsatsen är utförd i trä och består av två kolonner som uppbär en rundbåge och en enkel flack gavel. Kolonnerna står på postament och socklar i två våningar. På andra våningen över altaret är ett textfält med förgylld ram krönt av en rosett. Altaruppsatsen inramar altarmålningen med rundbågig överdel. Kolonnerna är rödbruna mot den övriga arkitekturen i olika grå nyanser. Kolonnernas bas och kapitäl är metallbelagda. Ovanpå andra våningens socklar står två av träfigurerna: på norra sidan lammet med korsfanan och på södra sidan en ängel med ett kors. Altartavlan föreställande Kristi förklaring är målad 1886 av den kände konstnären Bengt Nordenberger. Den flacka gaveln som avslutar altaruppsatsen uppåt tillkom 1954 på arkitekt Nils Carlgrens inrådan för ett bättre samspel mellan altaruppsatsens och takvalvets rundbågar. Altarringen är kantig med brutna hörn. Räcket har vadderad överliggare och rundsvarvade stolpar. Vid renoveringen 1954 flyttades altarringen ut från korväggen. Samtidigt gjordes knäfallet lägre och bredare. Idag är överliggaren och knäfallet klädda med rödbrunt ylletyg. Även altaret och predellan gjordes om vid renoveringen 1954. Predellans höjd minskades. Altarets fundament gjordes om. Bortplockade delar från predellan och altarets front förvaras idag i bårhuset. Altaruppsatsen var ursprungligen målad i mörkare kulörer, ev. bruna toner med marmorering. Färgskalan ändrades vid 1920-talets renovering till ett grönt tema med accenter i rött och guld. Altarringens kulörer gick i gult. Vid renoveringen 1954 ändrades färgskalan till grått för att överensstämma med predikstolens bemålning. Den nuvarande färgsättningen togs fram av arkitekt Margit Westerlund vid renoveringen 1994. Vid södra korväggen finns ett sidoaltare i anslutning till dopfunten. Altaret tillkom vid renoveringen 1954. Ovanför altaret hänger ett krucifix, vars Kristusfigur härrör från den äldre altaruppsatsen. I sakristian finns ett bönealtare på väggen mot kyrkorummet. Det är delvis byggt av en av den gamla kyrkans bänkdörrar (se ovan). Ovanför altaret finns en nisch i väggen, där ett Kristushuvud från ett medeltida triumfkrucifix förvaras (se nedan). Bredvid altaret har en medeltida piscina (uttömningssten för dopvatten) murats in i väggen. Predikstol Predikstolen utfördes 1825 av snickaren Peter Isberg i Algutsrum. Ritningarna gjordes av dåvarande magister N. I. Löfgren. Predikstolen består av en väggfast korg med ingång från sakristian. Ovanför dörren hänger ett baldakintak. Predikstolen har fyrsidig plan och på väggen runt dörren från sakristian är målat ett draperi i blått. Över dörren är en metallbelagd sol. Baldakintaket har två änglaskulpturer i vardera ytterhörn och krönes av ett klot med kors. Änglaskulpturerna kommer från den gamla altaruppsatsen (se ovan). Två av fyllningarna på korgen har separat skurna metallbelagda symboler. Lagens tavlor pryder mittfältet. Bokstödet har en reliefskuren ängel undertill. Vid renoveringen 1994 togs predikstolens ursprungliga färgskikt fram av konservator. Bevarade skikt konserverades och övriga ytor målades i kulörer motsvarande framtagna ursprungliga ytor. Draperimålningen runt dörren har troligtvis ursprunglig blågrön kulör. Överdelen är rekonstruerad. De blå banden runt baldakintaket är delvis original. Övrig färgsättning har gjorts med utgångspunkt i bevarade originalskikt. Vid renoveringen på 1920-talet målades predikstolen i vitt och guld, för att 1954 istället målas i grå färgskala. Belysning Kyrkorummet belyses av fyra större mässingskronor med vardera två kransar. Två hänger på ömse sidor i koret, två över bänkkvarteren i kyrkorummets mitt. Mässingskronorna bär inga inskriptioner, men skall enligt Ragnhild Boström vara från 1700-talet. Bakom dessa hänger två kristallkronor med två kransar vardera. Den ena, i rokokostil, är från 1700-talet och hänger längst bak över det södra bänkkvarteret. Den skänktes av riksdagsmannen Per Johnsson i Strandtorp. Johnsson ledde arbetet då den nya kyrkan uppfördes. Den andra kristallkronan hänger över norra bänkkvarteret och är utförd i gustaviansk stil. Den skänktes av G. Andersson i Kalmar och hängde fram till 1954 i koret. I kyrkan finns tre kronor av svarvat trä med armar i smidesjärn. Två hänger över läktaren framför orgeln. Dessa är försedda med halogenbelysning. I sakristian finns en liknande träkrona med glödlampor. Samtliga träkronor är gulmålade, vilket gjordes vid renoveringen 1994. Alla ljuskronor har pendellänkar i smidesjärn och med träkulor. Träkulorna är rödmålade, vilket de skall ha varit ursprungligen. Vid renoveringen 1994 framkom önskemål om att låta bronsera kulorna. Antikvariska kontrollanten och Riksantikvarieämbetet krävde att den röda färgen skulle bevaras. Samtliga ljuskronor restaurerades och försågs med nya elektriska installationer vid renoveringen 1994. Arbetet utfördes av firma Lindstedt och Sons Gelbgjuteri i Färjestaden. I kyrkorummet finns även sex spotlights, tre på var sida i koret. De monterades på takgesimsen år 1974, för effektbelysning av altaruppsatsen. Under läktaren finns fyra glasplafonder troligtvis inköpta vid 1988-års renovering då läktarunderbyggnaderna tillkom. I andaktsrummet finns en mindre mässingskrona med sex armar och ljusbärare för glödlampor. På orgelfasaden sitter fyra små lampetter med glödlampor och smala, stavformade glaskupor. I vapenhuset, samt i tornets andra våning finns två väggarmaturer av typen utomhusbelysning, vilka troligtvis härrör från 1950-talet. I vaktmästarrummet sitter en lysrörsarmatur. Övrig belysning i el-centralen, i toalettrummet, samt i tornets övre våningar består av porslinsarmaturer med vit glasglob. Dopfunt Kyrkans dopfunt av röd, släthuggen kalksten är uppställd i korets södra del framför sidoaltaret. Den åttakantiga cuppan är förutom två vapen i relief odekorerad och släthuggen. Det ena vapnet är det Hammarskiöldska – det andra är helt slätt. Enligt uppgift är cuppan skänkt av Arfwid Hammarskiöld år 1650. Detta var innan han gifte sig, därav det outförda vapnet, ämnat för hustrun. Dopskålen av tenn införskaffades 1781. Cuppan restaurerades 1954 och försågs med en nytillverkad fot enligt arkitekt Nils Carlgrens avvisningar för att bättre höra samman med den gamla cuppan. I vapenhuset finns delar av två medeltida dopfuntar. Den ena är mellanstycket till en s.k. paradisfunt av ljus kalksten. Enligt Borg (2002) är den tillverkad på Gotland. Det runda mellanstycket är smyckat med fyra utstående människohuvuden: en konung med krona (ev. Helig Olov), en biskop med mitra och två skägglösa huvuden med pagefrisyr. I mitten finns ett genomgående uttömningshål. På ömse sidor om konungen finns en vågrät sågsnittsbård. Troligtvis utförd omkring 1230-50 av samme gotländske mästare som huggit funten i Kulla, Lagunda härad i Uppland. Den andra bevarade delen är fragmentet av en cuppa. Enligt Borg tillverkad på Gotland runt 1250. Gravhällar och runstenar I Norra Möckleby finns flertalet gravhällar. De är i allmänhet välbevarade eftersom många av dem har legat i golvet i den gamla kyrkan. Idag finns bara två av gravhällarna inne i kyrkan. De är resta mot vapenhusets södra vägg. Den ena tillhör kyrkoherden Peter Collstadius (död 1728) och hans hustru. Den andra tillhör troligtvis befallningsmannen över Öland, Simon Olofson Blix, som avled 1655. Framför södra entrén ligger två kalkstenshällar, varav en verkar vara en gravhäll med bokstavsinskriptioner. I bårhusets golv finns ett stort antal intressanta och välbevarade hällar. Försiktighet bör vidtas vid arbeten i bårhuset.I övrigt finns ett antal hällar, stenar och fragment runt om på kyrkogården. Textilförvaring Textilförvaringen är anordnad i sakristian i dels i ett högskåp utfört i ekfaner, dels i en lådhurts för liggande förvaring. Högskåpet har hängförvaring till vänster bakom pardörrar. Till höger bakom en smalare dörr finns. Nederst i den vänstra delen finns tre smålådor. Skåpet är troligtvis tillverkat på 1960 eller 70-talet. Ett likadant skåp finns i vaktmästarrummet. Bägge skåpen har troligtvis stått på var sida om fönstret mot sakristians norra vägg. Det ena flyttades till vaktmästarrummet då läktarunderbyggnaden tillkom 1988. I sakristians nordvästra hörn finns en stor lådhurts byggd i furufaner. Hurtsen har elva lådor för liggande förvaring av kyrkans ömtåliga textilier. |
