Stäng fönster MÖRBYLÅNGA GLÖMMINGE KYRKA 1:2 - husnr 1, GLÖMMINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GLÖMMINGE KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Bänkinredning Långhusets bänkinredning är indelad i tre kvarter, två i söder och ett i norr. De båda södra kvarteren skiljs åt av tvärgången mot sydportalen. Det norra kvarteret har 14 rader. Kvarteren mot söder har tillsammans 13 rader – elva i det främre och två i det bakre. Bänkkvarteren är fristående från ytterväggarna. Bänkraderna har dörrar mot mittgången men inte mot sido-gångarna. Gången intill muren vid det främre södra kvarteret kan nås både från koret och från tvärgången vid sydportalen. Det bakre södra kvarterets sidogång kan nås från tvärgången. Norra kvarterets sidogång är sluten både mot öster och väster. Den nås via en bredare bänklös rad ungefär mitt i kvarteret. Raden är försedd med dörr mot mittgången, vilket gör att den inte uppfattas som en tvärgång. Nivåskillnaden mellan mittgångens och bänkkvarterets golv tas här upp av en kort ramp inne i raden. I korets nordöstra och sydöstra hörn finns treradiga korbänkar. Uppe på läktaren på ett förhöjt golv vid den södra sidan står två öppna bänkar. På läktaren finns även en lös bänk på den norra sidan, uppställd intill norrväggen. Kyrkans bänkinredning har genomgått flera förändringar. Uppgifter om större ombyggnader av bänkinredningen finns från 1925, 1931 och 1953. Storleken på det norra kvarteret minskades 1986, då raderna under läktaren togs bort för att få plats med toalett och pentry. Trots alla ombyggnader har av allt att döma de ursprungliga bänkdörrarna från 1819 bevarats. Enligt en inventering utförd 1830 var kyrkans bänkinredning vid denna tid ljusblå med mörkblå marmorerade speglar. På något ställe där de nyare färgskikten fallit bort skymtar den ursprungliga blå kulören. Korbänkarnas dörrar är dock från 1953. Bänkinredningens nuvarande färgsättning är från 1979. Bänkdörrarnas ramar är utvändigt täckmålade i en grågrön kulör. På ramarnas vertikala delar finns snidad dekor och guldfärgade försänkningar. Spegelfälten är lasyrmålade mörkt turkos. Listerna omkring speglarna är lasyrmålade i rött. Den röda kulören återkommer på överliggarens kant. Överliggarens översida är lasyrmålad grön. Samma laserande gröna kulör har använts till alla ytor i bänkkvarterens inre. På bänkarna ligger ljust rödbruna sittdynor. Läktarens bänkar är enhetligt ljusgrå. Läktarbröstning Läktaren har ett halvcirkelformat mittparti som skjuter ut mot kyrkorummet. Bröstningen är ungefär en meter hög och är utförd av stående bräder. Fronten är slät, med horisontella lister i över och underkant. Den avslutas uppåt med en bred överliggare. Läktarbröstningen är huvudsakligen ljusgrå, med avvikande mörkare grå kulör på överliggaren och de understa listerna. Den har också tre markerade guldfärgade lister. I centrum av läktarbröstningen, ut mot kyrkorummet, sitter ett snidat guldfärgat lyrornament. Enligt den ovan nämnda inventeringen från 1830 hade läktaren då samma färgsättning som bänkarna och altarringen, ljusblå med mörkblå marmorerade speglar. Då bröstningen idag är slät tyder uppgiften på att läktaren byggdes om i samband med att orgeln installerades 1851. Altarbord Altarbordet är av trä, med svängda sidor och en rektangulär bordsskiva. Det är målat med täckande oljefärg. Sidorna är gröna, med en gulbeige list just under bordsskivan. Bordsskivans kant är grå, översidan gulbeige. Av de upplysningar som ges om bordet i 1830 års inventering går det sannolikt att dra slutsatsen att det är byggt i samband med kyrkans ombyggnad 1819. ”Altarbordet af trä ännu omåladt, har vanlig kupig form.” Altarring Om altarringen ges i 1830 års inventering följande upplysningar: ”Altardisken, midt för altaret rund och på sidorna rak är ljusblå med mörkblå marmorerade speglar…” Den nuvarande altarringen är inte uppbyggd av spegelfält, utan av slät stående panel som indelats med pilastrar, vilket kan betyda att altarringen tillkommit efter 1830. Den kan vara från 1851, då sannolikt även läktarbröstningen byggdes om. Läktarbröstningen har en liknande uppbyggnad och formgivning. Altarringen kan också ha byggts i samband med att kyrkan fick sin nya altarmålning 1873. Om ringen trots allt är från 1819 kan detta fastställas genom kontroll av vilka kulörer ytorna ursprungligen haft. Altarringen släta ytor är idag målade ljusgrå, medan pilastrar, överliggare och horisontella lister har en mörkare grå kulör. Pilastrarnas fördjupningar (kannelyrer) är guldfärgade, liksom listen närmast under överliggaren. Den släta ytan i altarringens centrum har en guldfärgad snidad utsmyckning i form av ett kors och ett ankare med ett litet brinnande hjärta över. Under sniderierna är det målat gröna korslagda kvistar. Kyrkklockor I lanterninen hänger två kyrkklockor. Av klockornas inskriptioner framgår att båda är gjutna av I. P. Forssberg i Kalmar, den något större 1866 och den mindre 1872. De långa inskriptionerna ger även namnen på de personer som medverkat till att klockorna tillverkats. På den större klockan nämns prosten Z Segrell, på den mindre pastor C G Carlsson tillsammans med åldermännen Jonas Persson från Ryd och Jonas Persson från Gillsättra. I Ragnhild Boströms text från 1990 om Glömminge kyrka berättas om äldre klockor som funnits i kyrkan (s. 147). Kyrkklockorna besiktas årligen av samma firma som genom avtal ansvarar för funktionen av klockringning och lucköppning, se ovan. De fullständiga inskriptionerna lyder: Stora klockan: UNDER KONUNG CARL XV:S REGERING GJÖTS DENNA KLOCKA AF I. P. FORSSBERG I KALMAR ÅR 1886. KOMMER, LÅTER OSS GÅ UPP I HERRANS HUS ATT HAN LÄRER OSS SINA VÄGAR OCH VANDROM PÅ HANS STIGAR MICHA, 4:2 LOFVER, I FOLK! VÅROM GUD LÅTER HANS LOF VIDT HÖRDT VARDA PS: 66:8. CONTRACTS-PROSTEN, PH: & TH DOCTORN JUBELMAGISTERN, ORDENSLEDAMOTEN Z, SEGRELL VAR PASTOR I GLÖMMINGE NÄR DENNA KLOCKA AF FÖRSAMLINGEN INKÖPTES Lilla klockan: UNDER KONUNG CARL XV REGERING ÅR 1872, BLEF DENNA KLOCKA OMGJUTEN AF J. P. FORSSBERG I CALMAR, DÅ COMMINISTER C. G. CARLSSON VAR V. PASTOR SAMT JONAS PERSSON I RYD OCH JONAS PERSSON I GILLSÄTTRA VORO ÅLDERMÄN KOM, FRÄLSTA JORD OCH HÖR DET ORD, SOM KAN DITT HJERTA NÄRA; FÖRSAMLENS, FOLK, DER FRIDENS TOLK, FÖRKUNNAR JESU LÄRA! DER LÄRNS RÖST ÄR NÅD OCH TRÖST ÅT HVARJE SJÄL SOM BLÖDER DESS ENKLA BUD ÄR, FRUKTA GUD OCH ÄLSKA DINA BRÖDER |
