Stäng fönster MÖRBYLÅNGA KASTLÖSA KYRKA 1:1 - husnr 1, KASTLÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KASTLÖSA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnadens fasta inredning Kyrkans fasta (och lösa) inventarier av trä besiktigades av konservator Anna Billing - Wetterlundh, Jönköpings länsmuseum 2002. Resultatet av besiktningen finns redovisad i rapporten ”Inventeringsprotokoll för Kastlösa k:a” daterad 2002-05-17. Rapporten innehåller såväl en allmän bedömning av inredningens (och föremålens) tillstånd, klimat- och förvaringsförhållanden, som en objektsvis redovisning av skador eller andra problem. Analysen föreslår också en handlingsplan för åtgärder och rekommendationer för förebyggande skyddsarbeten. Rapporten bifogas i sin helhet, se bilageförteckning. Nedan behandlas de delar av kyrkans fasta inredning som inte ingår i Jönköpings läns museums inventeringsrapport. Undantagen är orgelfasaden som ingår i Jönköpings länsmuseums rapport, men ändå ges en kompletterande beskrivning nedan där även bänkinredning, läktarbröstning, dopfuntar, fasta belysningsarmaturer samt kyrkans klockor behandlas. Även textilförvaringen berörs. Länsmuseets prioriteringar redovisas som tidigare (I-III) medan konservatorernas prioriteringar redovisas med 1,2 och 3. 1 innebär att åtgärden är akut och bör vidtas inom 0-2 år, en 2:a bör åtgärdas inom 2-5 år och en 3:a inom 5-10 år. Orgel och orgelfasad År 1881 byggde C Elfström en ny orgel med tillhörande org elfasad för Kastlösa kyrka. Denna orgel gjorde tjänst fram till 1936 då den byggdes om och utökades av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. Delar av Elfströms orgel återanvändes och även orgelfasaden återanvändes. Uppgifter finns om att orgelpipor från kyrkans första orgel, tillverkad av Nygren 1859, ska ha återanvänts. Den nya orgeln gjordes pneumatisk. Orgelverket utökades vilket gjorde att även fasaden fick kompletteras. Det gjordes i samma stil som de äldre delarna av fasaden. Den utökade orgelfasaden målades första gången 1938. Troligen målades hela orgelfasaden om 1983-84. Då förbättrades också de förgyllda partierna. Orgelfasaden är idag målad i grått med förgyllda detaljer. Bänkinredning Bänkinredningen är indelad i två slutna kvarter. Uppgifter om att bänkinredningen skulle ha bytts ut saknas. Det är alltså tänkbart att kyrkans bänkinredning är från 1850-talet. Vid den stora renoveringen 1953-54 togs dock flera bänkrader bort längst bak i kyrkan och eftersom man förändrade kyrkorummet från en salskyrka till en basilika kortades bänkkvarteren av mot norr och söder. Eftersom den södra ingången sattes igen förändrades indelningen från tre till två kvarter. Möjligen justerades bänkarnas sittkomfort i samband med detta. Bänkinredningen målades om senast 1983-84 men det förefaller som att detta gjordes i samma färger som tidigare. Speglarna är laserade i blått, listerna i rött, ramverket i grått och överliggare samt golvsockel målade i mörkt grått. Läktarbröstning Delar av läktaren är sedan renoveringen på 1950-talet sluten mot kyrkorummet. Läktarbröstningen består av ett mindre parti i kyrkans mittskepp. Över kyrkans mittgång skjuter bröstningen ut något. Hela läktarbröstningen är av trä, insidan är klädd med skivor klädda med väv målad i ljust grått. Utsidan är klädd med stående breda brädor som laserats i blågrön ton. Överliggare och lister är laserade i mörkt grått. Dopfunt Dopfunten är av kalksten. Skaftet är medeltida och pryds av två människohuvuden och mellan dem stiliserade djur. Cuppan och foten nytillverkades 1953-54. I början av 1900-talet inköptes en dopfunt av skulpterad ek tillverkad av Axel Wahldorf. Denna är nu uppställd under läktaren. Belysning I sex av kyrkorummets åtta valvbågar hänger ljuskronor av mässing. Flera av dessa hängde i kyrkan före renoveringen 1953-54 och hängdes upp igen 1980. En mässingskrona har också nytillverkats. Idag hänger kronorna på följande sätt. Mot öster hänger två äldre kronor med plats för sex ljus var. Mitt i kyrkan hänger mot norr en gammal krona och mot söder en kopia tillverkad 1984. Dessa båda kronor har plats för åtta ljus. Mot väster hänger på södra sidan enäldre malmkrona för 20 ljus som skänktes till kyrkan av kantor Fahlbergs far och mot norr en äldre mässingskrona för 16 ljus. Samtliga kronor är elektrifierade. I koret finns ramper med sex spothlights på varje som lyser upp altarmålningen. Dessa ramper är placerade på de näst främsta pelarna. Altarmålningen belyses också från taket med lysrör. I korets tak är ytterligare sex spothlights infällda. På långhusets väggar hänger lampetter för levande ljus. Elektrifierade lampetter finns under och på läktaren. På läktaren hänger också två ljuskronor i trä och mässing för lampor formade som stearinljus. Dessa båda kronor tillkom i samband med renoveringen på 1950-talet. Tillsammans med ytterligare ett antal likadana kronor hängde dessa i kyrkorummet fram till 1984. Då återfördes och kompletterades de äldre mässingskronorna. Flera av 1950-talets ljuskronor hänger i stiftsgårdens kapell. |
