Stäng fönster MÖRBYLÅNGA VICKLEBY KYRKA 1:1 - husnr 1, VICKLEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VICKLEBY KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkobyggnadens fasta inredning Orgelfasad med orgelverk Orgelfasaden ritades till kyrkans äldsta orgel 1875-76 av F R Ekberg vid Överintendents-ämbetet och följer i stort det förslag till orgelhus som insänts av C A Johansson från Broatorp, vilken också byggde den första orgeln. Den första orgeln om- och tillbyggdes 1948 av O Hammarbergs Orgelbyggeri, Göteborg. År 1997 ersattes denna med en ny enmanualig orgel byggd av Nils-Olof Bergenblad, Nye Orgelbyggesri AB. Orgelfasaden har fem pipfält; i mitten ett rundbågigt omgivet av två smala och två bredare fält. I rundbågens svicklar sitter två skulpterade keruber. Mittpartiet kröns av en förgylld lyra som förutom övriga förgyllda listverk bidrar till utsmyckningen. Orgelhuset målades 1997 i grått och beige, dessförinnan var det målat brunt. Altaromfattning med altartavla Altaromfattningen utfördes 1809 av spegelfabrikören Anders Högström (från 1810 bosatt i Vickleby). Omfattningen består av två korintiska kolonner som bär upp ett slags vågrätt arkitrav i två sektioner, varav den nedre pryds av en skuren, ranka som är virad kring en tunn list, allt förgyllt. På arkitravens övre del vilar Guds Lamm, vitmålat, på en bok med röda pärmar och de sju förgyllda inseglen. Bakom lammet finns en genombruten, förgylld strålsol. Kolonnerna är marmorerade i grå toner och har förgyllda baser och kapitäl. Altaromfattningens kolonner var från början marmorerade men målades vid 1800-talets mitt vita för att åter marmoreras vid 1930-talets renovering. Altartavlan, som framställer en Golgatascen, målades ursprungligen av Anders Colleur och Anders Björkman 1714 och bestod då enbart av de tre mittersta lodräta bräderna, vilka ingick i en altaruppsats av okänt utseende. År 1721 utfördes åter arbeten på altartavlan, troligen var det ramverket som målades, av mäster Salomon Eek med gesäll. År 1768 renoverades tavlan av And G Wadsten. Ett större arbete utfördes 1780-81 då tavlan förstorades, men en bräda upptill och två nedtill, och målades av Johan Lundgren Olofsson. Kyrkans nya stora kor krävde en större altartavla. Ytterligare renovering/förändring genomgick troligen tavlan i samband med att ny omfattning tillkom 1809. Åren 1856 till 1938 var altartavlan täckt av en annan altartavla som numera hänger på södra långhusväggen (se under lösa inventarier). Altartavlan med omfattning konserverades senast 1988. Bänkinredning Bänkinredningen är indelad i tre slutna kvarter, ett i norr och två i söder, utan sidogångar. Själva bänkarna och de flesta av skärmarna gjordes nya 1938 medan bänkdörrarna är äldre, merparten från 1768, men kompletterade vid ombyggnaden 1778-79 (av mäster Aspelund i Stora Frö). Stommen till fronterna mot koret ser ut att vara från 1760- eller 70-talet, liksom ryggen till det bakre södra bänkkvarterets sista rad. I öster har två bänkar plockats bort i vardera det norra och det södra kvarteret under 1900-talet. I väster gick ursprungligen bänkarna ända in i vapenhuset, ett förhållande som förändrades en bit in på 1800-talet. Ännu efter 1938 års renovering gick bänkarna i norr ända bak till tornväggen, ett utförande som numera är förändrat. När nya koret stod klart 1778-79 fanns där korbänkar, dels på var sida om altaret, avsedda för prästen (söder) och klockaren (norr), dels längs med södra respektive norra korväggen. Dessa senare bänkar var menade för socknens ståndpersoner, men togs troligen bort vid 1938 års renovering. Bänkarna närmast altaret förändrades troligen samma år genom att sittbänkarna togs bort, medan skärmar och dörrar behölls. Bänkinredningen har en traditionell utformning. Bänkdörrarna består av enkla ramverk med rektangulär fyllning. Ramverket och skärmar är målade i grått och speglarnas kvartslistomfattning går i terrakottaton. Själva speglarna är marmoreringsmålade på ett ovanligt sätt som påminner om bubblor eller blåsor i vatten. Färgsättningen går i grått och blått. Marmoreringen skrapades delvis fram vid renoveringen 1958 och återskapades av konstnären Artur Percy. Den ursprungliga marmoreringen skapades troligen av And G Wadsten 1768. Bänkdörrarna konserverades 1988 och övrig bänkinredning målades. På läktaren finns också några få enkla bänkar bevarade. I vapenhuset finns två enkla långbänkar. Läktarbröstning Läktarbarriären är troligen byggd av snickaren Wahlberg 1764 och målades 1768 med olika bibelspråk. Barriären är rak och indelas symmetriskt i spegelfält av olika storlek, det största i mitten. Läktarbarriären åtgärdades aldrig vid 1938 års renovering utan fick vänta till 1958 då Artur Percy färgsatte den i grått med blå speglar och gula ramlister. På 1800-talet övermålades barriären i ljusa toner. Vid 1988 års renovering målades läktarbarriären blå med röda accenter samt med ny marmoreringsmålning i speglarna. Denna marmorering är lik den som finns på korbänkarnas dörrar. Altarring Altarringen är till stora delar från 1768-70, tillverkad för kyrkans gamla kor. När koret byggdes nytt 1778-79 utökades altardisken av mäster Aspelund och fick dagens form vilket också syns tydligt på N I Löfgrens teckning från 1818. År 1868 försågs knäfallet med en dyna och den öppningsbara delen som prästen nyttjar för att nå altaret vidgades. Altare Altaret tillverkades 1778 av mäster Aspelund och är av trä med bukiga sidor. Predikstol Predikstolen tillkom 1763 och är till största del utförd av den kände skulptören Jonas Berggren som en gåva till kyrkan av lantmätaren Henrik Reinius. När långhuset förlängdes med nytt kor 1778-79 om- och tillbyggdes predikstolen för att passa i en förändrad placering. Korgen och ljudtaket förstorades då med två nya sidor mot väggen till, vilka utfördes av snickaren Clas Wahlberg och målades av Johan Lundgren Olofosson. Både korg och ljudtak har en osymmetrisk sjusidig plan. Korgen pryds av olika rokokoornament som indelar ytan i flera fält. I två av fälten framställs bibliska scener; Jesus i Gethsemane och Uppståndelsen. Bokbrädan på korgens mitt bärs upp av en skulpterad kerub. Ljudtaket är också rikt dekorerat och kröns av en skulptur föreställande den Segrande Kristus med korsfana i handen. Från 1904 till 1938 var denna skulptur utbytt mot en gipsfigur, en gipskopia av Torvaldsens Kristus. Predikstolen målades vit på 1800-talet men återfick sin mättade färgskala i mestadels grått till blått och guld 1938. Konservering utfördes senast 1988. Dopfunt Dopfunten som består av cuppa och fot av sandsten har daterats till 1200-1250 och till sin typ bedömts vara en föregångare till de gotländska paradisfuntarna. Den cylindriska cuppan med rak sida är indelad i sju fält, dekorerades med bågformade arkader som omfattar djurbilder, bl a lejon, men ornamentiken är svårtydd. Spår finns av fyra borthuggna huvuden på foten. Både cuppa och fot är svårt eroderade efter att under tiden 1779-1938 ha fungerat som prydnad på kyrkans tak. Konservering utfördes av Sven Wahlgren 1938. Belysning Kyrkorummet belyses av tre större mässingskronor, med vardera två kransar, med placering över mittgången samt två mindre kronor i koret. De två första ljuskronorna i mittgången (österifrån räknat) är från 1700-talet medan den tredje inköptes 1834. Ljuskronorna i koret är troligen tillkomna i samband med 1988 års renovering. På läktaren hänger två enkla ljuskronor från 1940-talet. Längs med kyrkorummet väggar sitter ett stort antal mässingsljusplåtar från 1700-talet. I vapenhuset finns en takarmatur av blyinfattat glas. I sakristian hänger en takarmatur av empirtyp. Gravhällar I kyrkan finns bara två gravhällar bevarade. Vid ombyggnaden 1778 togs de gamla stenarna ut och lades på kyrkogården varifrån de spridits i socknen. De två bevarade hällarna ligger i vapenhusets golv, båda har daterats till medeltid. Klockor I lanterninen hänger två klockor. Lillklockan är daterad till sent 1300-tal eller 1400-tal och är endast dekorerad med två rundstavar kring halsen. Storklockan, gjuten i Stockholm 1744, är rikt dekorerad med akanturbårder och keruber samt porträtt av Fredrik I och Karl XII. För information om fullständig inskription hänvisas till R Boströms bok om Vickleby kyrka. Textilförvaring Textilförvaringen är anordnad i sakristian i två separata skåp. Det ena skåpet inrymmer mestadels antependier som hänger på stavar. I det andra förvaras bl a mässhakar, hängande. |
