Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MÖRBYLÅNGA ÅS KYRKA 1:1 - husnr 1, ÅS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÅS KYRKA (akt.)
Interiörbeskrivning
Läktarbröstning
Den nuvarande läktarbröstningen fick sin utformning 1883 i samband med att orgeln byggdes om. Läktaren utökades då med ett utskjutande parti över mittgången. Bröstningen har en dekor av stående rektangulära speglar. Speglarna är målade i blått, ramverket i ljust blågrå kulör och lister och överliggare i mörkare grått. Delar av listerna är förgyllda.

Bänkinredning
Den nuvarande bänkinredningen ska ha tillkommit 1885. Arbetet utfördes av snickaren Rothman i Näsby. De har därefter genomgått en omfattande ombyggnad i samband med renoveringen 1930-35. Merparten av materialet i sittbänkarna och även delar av bänkgavlarna byttes ut. I samband med denna ombyggnad tillkom också den panel som sitter mot långhusets väggar för att skärma av de nischer som gjordes för radiatorerna. Av den ursprungliga bänkinredningen återstår idag bänkdörrarna och skärmarna. Bänkarna är indelade i tre kvarter, ett norr om och två söder om mittgången. Bänkarna är slutna mot mittgången och går ända ut till långhusväggarna där de avskärmas av en panel. Dessutom finns två korbänkar, en utmed norra och en utmed södra korväggen. Bänkinredningen är utförd i nyklassicistisk stil med speglar och ramverk. Speglarna är svampade i blått, lister målade i ljustgrått och guldockra, ramverk i grått och överliggare och golvlist i blått. Även sittbänkar och psalmbokshyllor är målade i blått. Bänkdörrarna har kvar sin numrering målad med sirliga bokstäver och siffror i svart.

Altarbord, altaruppsats, altartavla
Altaruppsatsen, den f d altartavlan och altarbordet tillverkades 1749 av bildhuggaren Anders Dahlström. År 1820 byggdes altarutsmyckningen om. Altartavlan flyttades och hängdes upp i långhuset. Istället infogades predikstolen i altaruppsatsen. Altaruppsatsen har varit målad på flera olika sätt. När den konserverades 1935 av konservator Sven Wahlgren hittade han fem olika lager med tjock oljefärg. När dessa togs bort framträdde den ursprungliga färgsättningen. Utifrån denna och mycket lik den ursprungliga gjordes en ny färgsättning. Kulörerna går i grått, brunt, grönt och blått med förgyllda detaljer. Flera delar är marmorerade i någon av ovan nämnda kulörer. Hela pjäsen har ett svulstigt uttryck med drag av barock. Altarbordet är målat i gråblå kulör med utskuret tyg som draperats över fronten och sidorna. Tyget är målat i vitt med gula band.

Predikstol
Predikstolen bedöms vara äldre än altaruppsatsen men vem som tillverkat den är inte känt. Den var tidigare placerad i långhusets sydöstra hörn med trappa från absiden, nuvarande sakristian. Den flyttades och infogades i altaruppsatsen 1820. En ny trappa gjordes då från sakristian. Predikstolen är marmorerad i rostbrunt, grått och grönt med lister i svart och guld.

Orgel och orgelfasad
Orgeln är tillverkad av Åkerman&Lund, Stockholm, 1883. Orgelfasaden från samma tid är ritad av arkitekten Ludvig Pettersson. Den har en mycket rikt skuren dekor med olika ornament, pilastrar med kannelyrer, lyror m m. Orgelhuset är målat i grått och fasaden i grått med detaljer i blått, vitt och guld.

Dopfunt
Dopfunten är av kalksten. Den är tillverkad av stenhuggaren Malcolm Åkerberg och skänkt till kyrkan av hovjägmästare Carl von Mühlenfeld 1942.

Belysning
I kyrkorummet finns två större ljuskronor och två mindre. Kronorna hänger i rad över mittgången med de två större mot öster. Närmast koret hänger en mässingskrona från 1791, därefter en mässingskrona från 1792, en malmkrona från 1705 och sist en mässingskrona från 1983. Den sistnämnda har inköpts för medel skänkta till minnet av kyrkvärden Sven Ström. I sakristian hänger en liten mässingskrona. I vapenhusen i väster och i söder hänger lyktor. På läktaren finns glödlampor formade som lysrör på orgelfasaden samt en skrivbordslampa vid spelbordet.

Textilförvaring
Textilier förvaras i skåp i sakristian. Mässhakarna förvaras hängande och mindre textilier liggande. För antependier finns ett specialbyggt skåp för hängande förvaring.

Kyrkklockor
År 1830 fanns två klockor i kyrkan. Storklockan beskrivs då som ny, gjuten 1827, och hade inskriptionerna: ”Basunen skall ljuda och de döda skola uppstå. ” I Konung Carl XIV Johans 9de Regeringsår blef denna Klåcka gjuten till Guds ära och hans församlings nytta af S G Grönwall.” Lillklockan är äldre och har inskriptionen: ”Soli Deo Gloria.” ”Till Guds Namns ära och Åhs Kyrkas prydnat gjutit under Konung Carl XI Regemente anno 1680.” ”Gloria in excelsis deo me fundebat Holmiae”. Man tror att klockan gjutits av den berömde gjutaren Michael Bader.