Stäng fönster KALMAR KLÄCKEBERGA KYRKA 1:1 - husnr 1, KLÄCKEBERGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KLÄCKEBERGA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kortfattat har långhuset och koret, om man bortser frånfärgsättningen, förändrats mycket lite sedan ombyggnaden 1834. Bänkinredningen, läktaren, ochkorets takgesims har en utpräglat klassicistisk formgivning, typisk för denna tidsperiod. Genomupptagande av nya fönster mot norr och förstoring av befintliga fönster i övriga väderstreck har man,också i enlighet med de nya klassicistiska idealen, försökt skapa ett ljusare kyrkorum.Förändringarna var ändå inte så genomgripande, utan anpassade till de befintliga förutsättningarna.Genom att långhusets medeltida murar bevarades behöll kyrkorummet sina tidigare proportioner,som skiljer sig mycket från de större och bredare nyklassicistiska kyrkor som nyuppfördes vidsamma tid. Av ekonomiska eller andra skäl sparade man också delar av den befintliga inredningen.Predikstolen flyttades bara från norr till söder. Även altarringen tycks ha bevarats.Vid renoveringen av kyrkan 1938 bytte man ut långhusets bjälklag. På fotografiet på sidan 25, därlånghusets bjälklag rivits, ser det ut som om arbetet medfört stora ingrepp i kyrkorummet. Efterutbytet av bjälklag har man emellertid i huvudsak ställt tillbaka alla delar på ursprunglig plats. Arbetena beskrivs i rapportens händelselista. Den enda betydande förändring av kyrkorummet somgjordes 1938 berörde färgsättningen. De äldsta färgskikten på predikstolen, långhustaket ochaltarringen skrapades fram och konserverades. Man återställde då predikstolens och taketsfärgsättning från 1760-talet. Troligen var även de framskrapade kulörerna på altarringen från samma tid. Arkitekten J. Fred. Olson anpassade sedan färgsättningen av interiörens övriga ytor efter 1700-talskulörerna, som huvudsakligen går i olika blå toner. Genom färgsättningen har arkitektensamordnat 1760-talets och 1830-talets olika bidrag till kyrkans byggnadshistoria till vad vi idaguppfattar som en helhet. Färgsättningen har inte förändrats sedan 1938. Endast bättringsmålning harutförts.Det bemålade taket och predikstolen hör till de delar i kyrkorummet som bör framhållas somsärskilt värdefulla. Av kyrkans inventarier är Herman Hans altartavla från 1616 den mest värdefulla. Även de båda övriga (f.d.) altartavlorna, från början av 1600-talet respektive 1700, är intressantadelar av kyrkans historia, liksom Abraham Chronhjorts epitafium.En för Kläckeberga kyrka speciell kvalitet är också det rika ljus som fönstren från väster ger. (Sefotografi på sidan 18.) Stora västfönster förekommer, som här, oftast bara på tornlösa kyrkor. Deallra flesta kyrkorna saknar eller har endast mindre fönster i detta väderstreck. |
