Stäng fönster KALMAR LJUNGBY KYRKA 1:1 - husnr 1, LJUNGBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LJUNGBY KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans interiör Till skillnad från exteriören har kyrkans interiör förändrats vid flera tillfällen efter Brunius vid 1800-talets mitt vilket åskådliggörs i utvecklingsplanerna två till sex. Tornet med vapenhus är den byggnadsdel som till stora delar bevarats sedan Brunius tid. De två vindeltrapporna i tegel har inte förändrats Korets planlösning har däremot förändrats vid flera tillfällen; den ursprungliga planlösning med spetsbågig skärmvägg förändrades redan 1902 då även dess altarprydnad, ett nu försvunnet kors, byttes ut. Samtidigt tillkom de nuvarande långhusbänkarna samt dopfunten i kalksten. År 1924 byttes altarutsmyckningen och den altarprydnad med målning av Nils Asplund och vars ramverk är ritat av stadsarkitekten Fred Olsson i Kalmar som nu hänger på långhusets norra mur. 1928 installerades ett varmluftssystem varvid de dekorativa kolonnettprydda öppningarna över triumfbågen tillkom. Mellan öppningarna uppsattes ett nytillverkat krucifix skuret av ArvidKällström. Den äldre kyrkans golvnivå ligger cirka 40 cm under 1860 års kyrka. Det fick till följd att trappor byggdes innanför sydportalen då den togs upp 1928. Dessutom togs bänkar bort i det södra bänkkvarteret som därmed uppdelades i ett främre och bakre bänkparti (se plan 4). Mellan 1946 och 1952 gjordes flera förändringar. Delar av kyrkans raserade tunnvalv återuppfördes. Raset orsakades sannolikt av för stora temperaturskillnader mellan tunnvalvets under- och översida. Värmeanläggningen byttes ut och tunnvalvet reparerades. Samtidigt inreddes kapprum och toalett i långhusets västra del varvid de bakre bänkraderna samt den främre bänkraden togs bort (se plan 5). År 1988 utfördes en större ombyggnad som framför allt var koncentrerad till långhusets västra del (under läktaren) och koret. Golvnivån i koret sänktes till samma nivå som långhusets samt belades med kalksten. Den sistnämnda byggnadsdelen försågs med skjutdörrar och inrättades för att gudstjänster kunde hållas i enbart koret. Konstnärer från det närliggande området utför ritningar till och/eller arbete med inredning och utsmyckning. Skjutväggens glas är pryddes av vinrankor utförda av konstnär Bengt Ågren Kalmar. Dess inredning, kort beskriven nedan, är flyttbar och ritades av inredningsarkitekt Hans Gerwins, Torsås. Kristallkrucifixet på altaret graverades av David Leek, Trekanten. Under läktaren ändrades rumsdispositionen varvid sakristian som tidigare inrymdes i korets östra del, ett väntrum samt städutrymme och toaletter varav en är handikappanpassad uppfördes. Kyrkorummets inventarier Kyrkans fasta inventarier bestående av predikstol, läktarbarriär och orgelfasad är alla uppförda under 1800-talets senare hälft i nygotisk stil. Ritningarna till denna inredning utfördes av överintendentämbetet 1858. Inventarierna tillverkades under 1800-talets senare del. I kyrkans museum, inrättat på 1920-talet i tornet, står ett par av de gotiskt inspirerade bågarna som ursprungligen avdelade koret och sakristian i öster. Korets inredning tillkommen 1988 är flyttbar. Korets altare, altaruppsats och altarring avlägsnades och ersattes år 1988 med ett flyttbart altare och altarring ritat av inredningsarkitekt Hans Gerwins. Det nya altarbordet är gemensamt för både koret och långhuset. Det består av ett i trä genombrutet kvadratiskt ramverk målat i en blågrön/turkos färgton. Altarets ovansida består av en massiv skiva i trä. Den flyttbara altarringen är uppdelad i mindre sektioner. Den är i trä, och målad i samma färgton som altarbordet, och består av ett genombrutet ramverk med tygklätt knäfall och överliggare i dova färger med en dominans i grått. Här kan bara nämnas att ambon och dopställ är uppbyggda på samma sätt och installerade vid samma tidpunkt. Predikstolen och dess baldakin är utförda efter de ritningar som upprättades av överintendentämbetet i Stockholm och som förelades församlingen 1858. Uppgången sker via en sidoställd trappa vars räcke i trä består av ett ramverk med fyllningar som pryds av genombrutna spetsbågar och därunder fyrpass i profilerade ramar med dekor i guld, Korgen är femsidig vars fyllningar består av spetsbågar vilande på kolonner målat i bladguld. Korgens underrede utgörs av en avtrappning och den vilar på en åttkantig piedestal. Baldakinen är åttkantig och pryds av spetsbågar. Den kröns av ett kors. Innertaket är utformat med valvsvicklar och är målat i en blå ton. I dess mitt hänger en förgylld duva som eventuellt kan ha tillhört en äldre predikstol. Predikstolen har en lutande bokbräda som pryds av ett änglahuvud. På predikstolen står ett timglas från 1700-talet. Läktarbarriären vilar på pilastrar. Läktarbarriärens mitt pryds av spetsbågar och fyrpass samma dekor som predikstol. Med lister spetsbågar och fyrpass i (blad-) guld. Under senare år har läktarbarriären förhöjts med en järnstång som sitter cirka 30 som över barriären Orgelfasaden är ritad av arkitekt August Lindegren 1891 som var anställd på överintendentämbetet. Den nygotiska fasaden består av ett ramverk som upptill pryds av fialer, däremellan fyllningar fyllda med gråmålade orgelpipor som omges av klöverbågar. Den är målad i ljus gulvit ton och dekoren är belagd med bladguld. Orgeln som är kyrkans femte i ordningen, har inbyggt spelbord och är byggd av Hammarberg år 1964. Den har 23 stämmor. Långhusets öppna bänkinredning har sidogångar åt norr och söder samt en bredare mittgång. Det södra bänkkvarteret delas av en gång från sydportalen, upptagen 1928, fram till kyrkans mittgång. Bänkarna indelas i tre bänkkvarter; ett norr om mittgången som har 16 bänkar. Söder om mittgången har det främre kvarteret 10 bänkar medan det bakre har fyra stycken. Bänkarnas golv är av trä och är upphöjt. Bänkarna tillverkades och insattes vid renoveringen 1902. Bänkarnas sidor är öppna och dess gavlar är försedda med dekor i karvsnitt med cirkel och trepass. Sedan 1988 är de målade i en blågrön färgton. Fronten, som vilar på en sockel, är tät och består av ett ramverk med pärlspontade bräder i fyllningarna. Den nedersta bänkradens baksida upptas av skåp målade i samma kulör som bänkarna. Samtliga bänkar är försedda med lösa dynor i tyg i en rostbrun färgton. Ryggstöden är svagt lutande. Sittbrädorna breddades vid renoveringen 1988. Framtill finns en lutande hylla för psalmböcker samt därunder en smal horisontellt gående hylla. Övriga inventarier Nedan tas endast ett urval av kyrkans inventarier upp. Noteras bör att det finns ytterligare föremål förutom den nedan uppräknade som har stort kulturhistoriskt värde. Äldre altaranordningar Långhuset murar pryds av tidigare altarutsmyckning. Äldst är Jonas Berggrens altaranordning från 1767 som restaurerades 1935, efter att förvarats på Kalmar Läns Museum, och sattes upp på långhusmuren. År 1988 placerades även Nils Asplunds altarprydnad tillkommen 1924 samt ett förgyllt kors med törnekrona från 1900-taletsbörjan i långhuset. År 1988 konserverades de tre altarprydnaderna av Horst Sager, Samtidigt konserverades triumfkrucifixet från 1928 och även Jonas Berggrens nummertavlor från 1767 sam t skulpturerna Lagen och Evangelium, som troligen utgjort en del av Berggrens omfattning till altartavlan. De sistnämnda träfigurerna är placerade framför den låga skärmväggen i koret. De äldsta inventarierna bestående av delar av två dopfuntar av kalksten som dateras till 1200-talet respektive 1300- 1400-tal är deponerade på Kalmar Läns Museum. Där finns även Jonas Berggrens predikstol från 1767. I övrigt äger kyrkan få föremål som är äldre än 1757. Exempel härpå den mässingskrona som hänger längst fram i långhuset. Från samma tid är en ljuslykta i mässing som hänger i vapenhuset samt några ljusplåtar och två kistor varav den ena dateras till 1700-talet. Ett krucifix i elfenben daterat till 1600-talets slut står på altarbordet i sakristian. Det påträffades under ett hus i Råby och skänktes därefter av gårdens innehavare. Timglaset på predikstolen är från 1700-talet. 1767 års inredning Den inredning som kyrkan lät Berggren utföra 1767, bestående av altarprydnad, predikstol, två nummertavlor samt dopställ är bevarade. Nummertavlorna konserverades av Sager 1988. Under läktaren hänger porträtten av prosten Anders Bäckerström (1724 - 1786) och hans hustru E B M Bäckerström (1745- 1817). De har sin grav under korgolvet i kyrkan. Detta prostpar gjorde viktiga insatser för socknen. Mest känd är prostinnan för att ha låtit bygga det stora sockenmagasinet. Ljuskronor, ljusplåtar och ljusarmar I tornets bottenvåning hänger en mässingslykta från 1680. Samma år inköptes den mässingskrona som hänger längst fram i långhuset. Den är försedd med 16 ljusarmar och kröns med en dubbelörn. Kronan väster om denna inköptes 1779 och är försedd med 24 löstagbara armar. Kronan kröns av en mansfigur som håller en fana. Förfärdigad av gelbgutaren Urberg i Kalmar. Sannolikt är det samma som krona som lånades ut och hängdes upp på Kalmar slott år 1874 då kungen intog middag där i samband med invigningen av järnvägen. Längst ner i långhuset hänger en mässingskrona med 16 ljusarmar som enligt inventarieförteckningen dateras till 1747 och är skänkt av Nämnde- och Hedersmannen Olof Andersson i Björket. Tillökt 1860. Ett par ljusarmar som troligen är från 1600-talet är placerade i långhusets västra del. Kyrkan äger ett stort antal ljusplåtar varav fem är från 1700-talet. De 12 ljusplåtar som pryder långhuset tillverkades efter en av ljusplåtarna från 1700-talet. De tillverkades 1903. Kyrkans lillklocka står i kyrkans museum. Den är av malm och göts av Johan Fahlsten i Stockholm år 1741. Klockan stals och slogs sönder 1858 men sammanfogades 1928. Storklocka omgöts år 1768 av Magnus Bergstedt, Karlskrona. Han göt även om mellanklockan vid samma år. Mellanklockan blev åter omgjuten 1819 av Gerhard Horner i Stockholm Silverföremål Bland kyrkans silver finns en kalk som enligt inskriften på foten skänktes 1660. Kalkens skaft är försedd med en medeltida nod. Skålen är tillverkad 1774. Skålen liksom patén är tillverkad vid samma tidpunkt av en silversmed i Kalmar. En Vinkanna dateras till 1754. Övriga metallföremål Två par mässingsljusstakar är sannolikt från 1600-talet. I en av kistorna förvaras ett oblatskrin i plåt som är skänkt på 1830-talet. Textilier Antependium i röd sammet med broderier i guld 1799 skänkt av prostinnan Bäckerström förvaras liggande svept i osyrat silkepapper i sakristian. Samma år skänkte prostinnan även ett purpurfärgat kalkkläde i sidensars med äkta guld. Ytterligare ett kalkkläde i gul sammet med spets skänkt 1768 finns i kyrkans ägo. En mässhake med silverbroderier på svart sammet är enligt uppgift tillverkad före 1830. Två kollekthåvar från 1793 försedda med klockor finns bevarade och förvaras i sakristian. Böcker Enligt inventarieförteckningen äger kyrkan ett större äldre bokbestånd som förvaras i det gamla kommunhuset varav åtta är tryckta på 1600- och 1700-talet. Den äldsta är en illustrerad bibel från1618. Karl den XII:s bibel från 1702 förvaras i kyrkan. |
