Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KALMAR VOXTORPS KYRKA 1:1 - husnr 1, VOXTORPS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VOXTORPS KYRKA (akt.)
Interiörbeskrivning
kyrkans interiör är det främst medeltiden och det sena 1950-talet som givits tillfälle att sätta sin prägel men även det sena 1800-talet har bidragit med förutsättningar för upplevelsen av dagens kyrkorum.
Medeltiden lämnar sitt bidrag till interiören genom rundhusets karaktäristiska form, koret med sitt återupptagna och rekonstruerade östra fönster och sakristian. Valvribborna i koret är även de medeltida med tillkomna något senare än koret vilket det faktum att den nordöstra pelaren skär över ett av de medeltida konsekrationskorsen visar. Dessa konstfärdigt utförda invigningskors vilka kyrkan har flera och som sannolikt tillkom i samband med att det nya koret uppfördes i början av 1300-talet bidrar liksom de fragment av en målning söder om sydportalen till kyrkans medeltida uttryck.

1959 års renovering är den som starkast gör sig gällande i kyrkorummet. Denna renovering är utförd efter ritningar av Erik Lundberg bidrar med en mycket långt driven och konsekvent genomförd gestaltning som sträcker sig från predikstolen till kollekthåven och tar sitt uttryck i utformning, färgsättning och materialval. Erik Lundberg levde 1895-1969. Han var arkitekt, arkitekturhistoriker, antikvarie vid Riksantikvarieämbetet 1932-46 och professor i arkitekturhistoria vid Konsthögskolan 1946-61. I många restaureringsarbeten lyfte han ofta genom radikala nyinredningar fram kvaliteter särskilt i medeltida kyrkorum. Som exempel på detta kan nämnas Götene och Spånga kyrkor (ca 1960) samt (det största arbetet) i Västerås domkyrka (färdig 1961).Vid renoveringen i Voxtorps kyrka 1959 hade stora delar av inredningen och kyrkans fönster förstörts av ett blixtnedslag året före vilket gav särskilda förutsättningar för den konsekvent genomförda gestaltning som följde. Särskilt bör dock nämnas att trots att 1950-talets renovering tog ett så konsekvent helhetsgrepp om interiören behöll man det sena 1800-talets mycket figurativa målning i rundhusets kupoltak.

Lundberg ritade en helt ny inredning bestående av bänkinredning, predikstol, förvaringsskåp, altare, dopfunt, altarring, orgelfasad, orgelpodium med barriär, dörrar, fönster och armaturer. All denna inredning gavs ett mycket tidstypisk uttryck i form av det sena 1950-talets geometriskt inspirerade och enkla men väl arbetade utformning. Som en röd tråd genom inredningen löper det klarlackade eller lätt laserade träet där inventarierna tydligt visar sin uppbyggnad och som kräver att hantverket är mycket väl utfört. Till samtliga inventarier som är utförda i trä har en turkos kulör använt på insidorna. Samma turkos kulör har även använts till antependiet på predikstolen och kollekthåven vilka är utförda i samma sorts tyg. Det faktum att den tidigare orgelläktaren som upptog en stor del av rundhuset slopats, till fördel för orgelpodiet som inhysts i 1800-talets vapenhus, har rundhusets ursprungliga form frilagts och interiörens medeltida utformning förstärkts. Även 1950-talets organisation av bänkarna i ett enda stort mittkvarter understryker rundhusets form. Barriären till orgelpodiet är utförd i en enkel och för det sena 1950-talet tidstypisk zig-zag form medan vägglampetterna har givits cirkeln som utgångspunkt i den lekfulla och väl utförda gestaltningen. Korets gestaltning med det fristående altaret och den enkelt och luftigt gestaltade altarringen bestående av sammankopplade ”stolar” ger bilden av en liturgi där församlingens deltagande är central. Det fristående altaret ger även den prästen möjlighet att hålla förrättning vänd mot församlingen något som under andra hälften av 1900-talet blivit alt mer efterfrågat i kyrkorna. De glasmålningar som insattes i det återupptagna korfönstret är även de en del av 1959 års gestaltning. De är även en av orsakerna till att den befintliga altaruppsatsen från 1800-talets renovering ersattes av ett lägre fristående altare och altartavlan placerades på korets norra vägg.

Sammantaget kan sägas att medeltiden bidrar till interiören med rundhusets murar, koret och sakristians utformning liksom de bevarade medeltida målningarna på väggarna. Av 1500-, 1600-, och 1700-talet finns inte mycket bevarat medan det sena 1800-talet bidrar med rundhusets kupol, dess målningar, de stora rundbågiga fönsteröppningarna och vapenhuset i väster. 1900-talet representeras i princip uteslutande av det sena 1950-talets renovering som satt en stark prägel på kyrkorummet och från vilken kyrkans samtliga fasta och även många av dess lösa inventarier härstammar. Det bör särskilt nämnas att det sena 1950-talets inredning har ett särskilt värde genom sin sammanhållna gestaltning, goda kvalité och framförallt att den till alla sina delar är så välbevarad. Genom detta intar den en särställning i länet och kanske även i landet.

Inventarier
Kyrkan har få medeltida inventarier. Ett av dess äldsta inventarier är ett helt intakt rökelsekar från slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet vilket minner om den katolska kyrkans liturgi som utövades i kyrkan under dess tidiga århundraden. Även tre skulpturer S:t Olof, Petrus och S:t Laurentius från det på 1700-talet kasserade medeltida altarskåpet återfinns ännu i kyrkans interiör. Det sena 1800-talet bidrar med en före detta altartavla placerad på korets norra vägg och på förvaringsskåpen i det före detta vapenhuset står ett snidat överstycke till en altaruppsats från 1700-talet föreställande två änglahuvuden framför moln och en strålsol med ett senare kompletterat kors.

Det finns uppgifter om att delar av äldre inredning finns bevarad på andra håll än i kyrkan. Det är viktigt att dess förvaras på ett riktigt sätt, att de förs upp på inventarieförteckningen och att denna hålls uppdaterad.