Stäng fönster OVANÅKER VOXNA 58:1 - husnr 1, VOXNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Voxna kyrka (akt.), VOXNA KYRKA (akt.) | |
| 2004-07 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Genom kyrkans breda port med två dörrblad når besökaren vapenhuset, ett långsmalt rum med så hög takhöjd att en balkongliknande gång ryms ovanför ingången till kyrkorummet. Vapenhuset har golv av grå filtmatta, väggar av breda plankor som är gråmålade upp till en bröstningslist och ovanför denna vitmålade samt ett vitmålat tak. I vapenhuset finns dörr mot toalett samt trappa till tornet. Vapenhuset fick sin nuvarande bredd när väggen flyttades några decimeter mot norr för att inrymma en toalett på 1970-talet. Kyrkorummets golv är täckt av en blå heltäckningsmatta i mittgång samt grå heltäckningsmatta bakom sista bänkraden längst bak under läktaren. Bänkkvarteren och koret har lackat trägolv. Väggarna är klädda med gråmålade liggande panelbrädor upp till fönsterbröstningshöjd och ovanför denna stående vitmålade panelbrädor som avdelas med stående träpilastrar mitt mellan varje fönster på långsidorna. Fönstren utgörs av fyra spröjsindelade rundbågefönster på vardera vägg mot norr respektive söder samt en rund takkupa ovanför läktaren mot samma väderstreck. Altarväggen har ett centralt placerat altare samt två dörrar, varav en är igensatt, i empirestil mot sakristian med förgyllda omfattningar med bibelcitat. Samtliga väggar avslutas mot taket med en bred tandsnittslist med grå och ljusblå färgsättning. Taket utgörs av ett tunnvälvt trätak, som uppdelas i sektioner av gördelbågar placerade mellan väggpilastrarna, allt dock målat i vit kulör. Kyrkans altaruppsats utgörs av altarbordet som enligt uppgift ska vara det ursprungliga från 1759 som omges av höga marmorerade och förgyllda pilastrar med tandsnittsmönstrat kapitäl vilka knyts samman av en förgylld rundbåge. På den tidigare altarpredikstolens plats återfinns sedan 1864 en målad altartavla med rund överdel som föreställer Uppståndelsen. Nedanför denna ligger ett skulpterat vitfärgat lamm med korsfana. Från 1864 års renovering är även den halvrunda vitmålade altarringen med svarvade pelare samt blått tygklätt knäfall och överdel. På norra väggen sitter predikstolen med tillhörande ljudtak, som är av samma ålder, men utformad i nygotisk stil med många förgyllningar. Bänkinredningen som har sluten form härstammar också från 1864, men den byggdes om vid 1920-talsrenoveringen. Den består idag av korbänkar på vardera sidan altaret samt två större kvarter i långhuset avdelade med en mittgång, allt målat i gråvit kulör. Läktaren, som har ett halvrunt utskjutande parti över mittgången, bärs upp av fyra runda marmorerade klassiska pelare. Läktarbarriären är sluten och indelad i fält med förgyllda ramar. Mitt på läktaren står en stor orgel från 1888, men med orgelfasad från 1864 i klassiserande stil med synliga pipor och förgyllningar mot vit botten. På läktaren finns en öppen äldre vitmålad bänkinredning på gradänger. Två trappor upp i tornet återfinns sedan 1928 ett museirum där äldre kyrkliga inventarier samlats. Ytterligare en trappa upp i tornet hänger två kyrkklockor. Sakristian, som är belägen direkt öster om altarväggen, är ett smalt sexkantigt rum med hög takhöjd. Rummet har lackat trägolv samt i övrigt lika färgsatt som kyrkorummet, med undantag av taklisten som här utgörs av en bred profilerad vit taklist. |
