Stäng fönster LUND STORA RÅBY 33:18 - husnr 1, STORA RÅBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Stora Råby kyrka (akt.), STORA RÅBY KYRKA (akt.) | |
| 2014-12 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet nås genom huvudentrén i väster. Den tvådelade porten är placerad i en stickbågig nisch som leder in vindfånget som har fönster åt norr och söder. Golvet består av röda och grå kalkstensplattor lagda i ett diagonalt mönster med en fris av röd kalksten. En svängdörr i furu leder vidare in i tornets bottenvåning. Rummet är smalare än långhuset och är välvt med ett fyrdelat kryssvalv där ribborna vilar på fyrkantiga pilastrar med enkelt utformade kapitäl. Den svagt spetsiga och enkelt profilerade tornbågen gör att rummet ingår som en integrerad del av kyrkorummet. Kyrkbänkar är placerade utmed sidorna i riktning mot koret. Långhuset utgörs av två valvtravéer, vilka överspänns av åttadelade kryssvalv. Vid det östra valvets östra ribba mot gördelbågen finns ett litet stenansikte som blickar rakt ner på besökarna som inträder i kyrkan. Figuren med det bemålade ansiktet har kommit att kallas Knut Råby. På väggen närmast tornets bottenvåning i kyrkorummet hänger en trätavla snidad av Henning Åkerman, föreställande Henric Schartau som var kyrkoherde i Stora Råby mellan 1793–1825. Schartau gjorde sig känd som väckelsepredikant, den ”schartauanska väckelsen”. Utöver sitt ämbete som kyrkoherde i Bjällerups och Stora Råby församlingar var Schartau förste komminister vid domkyrkan i Lund, utanför vilken han sedan 2003 står staty. Den östra valvtravéen är dekorerad med en astronomisk figur. Valvet har fyra gråmålade extra valvribbor, vilka avslutas nedåt med en vindskovel utformad som en två- eller treudd. Den norra vindskovel är dekorerad med jordens symbol. I valvets hjässa finns ett solkors, en form av kosmologiskt diagram som symboliserar naturens årliga periodicitet. Dekorens symbolik härrör från yngre stenålder och har påträffat i jordbrukskulturer från Centraleuropa till Iran. I svicklarnas nedre del finns så kallade skvallerhål, vars funktion var att ”skvallra” om det uppstått en läcka i taket. Bänkarna från 1934 är placerade på en aning upphöjda trägolv längs mittgångens båda sidor. Mittgångens golv är belag med plattor av samma röda och grå kalksten som i vindfånget och tornets bottenvåning. I den östra valvtravéens södra hörn finns predikstolen placerad och på motstående sida står den romanska dopfunten och madonnaskulpturen från Oberammergau. Triumfbågväggen är dekorerad med kalkmålerier. Dels är triumfbågen markerad med kvadratiska rutor i rött, dels finns ett figurativt måleri på väggens norra del. Målningen upptäcktes av Wåhlins restaurering 1909 och har tillskrivits den så kallade Vittskövlegruppen. Målningar upptäcktes på flera platser i kyrkorummet men alla utom de som idag är synliga var så pass fragmentariska att man valde att kalka över dem igen. Den målning som finns bevarad på triumfbågväggens nordvästra vägg föreställer den korsfäste Kristus vilandes i Gud Faders armar. Bilden är delvis kapad av valven som slogs på 1500-talet. Hela bilden föreställer Treenigheten, men den duva som symboliserar Den Helige ande är idag dold av gördelbågen vid triumfbågväggen. Korets golvnivå ligger ett trappsteg högre än långhusets. Golvet består här av ett såpskurat trägolv. I den södra muren finns ett fönster. Nere till vänster om fönstret samt i korets norra yttervägg finns två mindre nischer. Troligen är det en sakraments- eller reliknischer. Både i koret och i långhusets murar finns flertalet kvadratiska hål. Sannolikt rör det sig om bomlagshål, vilka använts för att bygga ställning vid kyrkans uppförande eller/och reparationsarbeten. Inredning och inventarier Altaret tillkom vid Wåhlins restaurering 1909 och består av ett murat och vitkalkat blockaltare i tegel med mörkbetsad altarskiva i ek. Altaruppsatsen från 1588 förvaras sedan 1909 på Historiska museet i Lunds. Altarringen ritades av Eiler Græbe 1934. Balustraden är genombruten och har smala och lätt marmorerade balusterdockor i grått. Överliggaren är klädd med ett rött sammetstyg. Innanför altarringen ligger en halvrund matta utförd i flossateknik, dekorerad med ett ringkors. Dopfunten från 1200-talet är utförd i sandsten (möjligen höörsandsten) och har en rund och slät cuppa, vilken fasats mot mötet med foten. Cuppan har en skålformig urholkning med ett igensatt avtappningshål i mitten. Foten är troligen sekundär och kan möjligen vara ett återanvänd kapitäl som hämtats från Lund. Formen på foten är kvadratisk och sidorna är indelade i tre konvexa fält. En vulst markerar mötet med cuppan. Bevarade färgfragment tyder på att dopfunten varit bemålad. Predikstolen har en åttkantig korg som vilar på ett vitputsat stenfundament med samma form. Sidorna har enkla speglar med rödmålade och delvis förgyllda ramverk. Spegeln under bokstödet är dekorerad med ett latinskt kors mot bakgrund av en törnekrona och strålglans. Bänkinredningen har en enkel utformning med raka gavlar och öppna sidor och ritades av Eiler Græbe, 1934. Gavlarna har en spegel med rött ramverk och en mörkt grå överliggare. I övrigt är bänkinredningen målad med oljefärg i en ljust grå kulör. Orgeln byggdes av Sven Fogelberg i Lund 1969. Orgelhuset som är av ek utfördes emellertid av Lunds snickerifabrik. Orgelverket har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln ritades av arkitekten Torsten Leon-Nilsson tillsammans med Gunnar Mårtensson. Den tredelade fasaden är tillverkad i ek med svarta detaljer och har vridbara luckor i plexiglas på sidorna. Stora kyrkklockan från 1519 är gjuten i malm och bär inskriptionen: ANNO DOMINI MCCCCCXVIIII JENS GRYDESTEBERE SANCT JOHANNES BAPTISTA Lilla kyrkklockan göts om 1928 och är även den tillverkad i malm. Klockan är dekorerad med en bladbård samt inskription. Till dopfunten hör ett dopfat i punsad mässing från 1690. Dekoren består av hjälmprydda vapensköldar, akantus samt inskription. Fatet skänktes av Severin Torslov som var kyrkoherde i Stora Råby från 1689 fram till sin död 1698. I kyrkorummet finns flera polykromt bemålade träskulpturer. Bland annat finns en Madonnafigur föreställande Maria sittandes på en tron med Jesusbarnet vilande i sitt knä. Skulpturen som inköptes i Oberammergau är placerad vid dopfunten i långhusets nordöstra hörn och bär inskriptionen VIRGINI PARTITURAE. Vidare finns en Kalvariegrupp bestående av Kristus på korset flankerad av Maria och Johannes. Gruppen är placerad ovanför dörren från kyrkorummet till vindfånget och står på en fot med inskriptionen KOMMEN TILL MIG I ALLE. |
