Stäng fönster TIERP ÖSTERLÖVSTA 3:1 - husnr 1, ÖSTERLÖVSTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Österlövsta kyrka (akt.), ÖSTERLÖVSTA KYRKA (akt.) | |
| 2005-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset har ett sentida tegelgolv. Kryssvalvet har välbevarade kalkmålningar med frodiga och expressiva scener, bl a ur djävulslegenderna. Mot långhuset finns en ekdörr skänkt till kyrkan 1941 av syföreningen. Långhuset är utsträckt och resligt på ett sätt som särskiljer kyrkan från de många mindre medeltida kyrkorna i Uppland. Golvet är i mittgång och kor belagt med tegel av högre ålder än i vapenhuset. I bänkkvarteren ligger mörklackade brädgolv. Långhusets och korets valv skadades svårt 1719 och murades delvis upp på nytt. Idag saknar långhusets stjärnvalv figurativ bemålning. Koret har kring valvribborna målningar som till största del tillkom vid en restaurering 1914 men gjordes enligt återfunna fragment av medeltida målningar. Kring korets igenmurade östfönster hittade man 1956 målningsfragment som konserverades. Kyrkorummets fasta inredning utgör en anmärkningsvärd helhet av högklassiga snickerier från 1720-talet. När kyrkan återuppbyggdes beställdes altaruppsats, predikstol och orgelfront sannolikt från en stockholmsmästare. Altaruppsatsen föreställer Jesu dop, flankerad av skulpturer som symboliserar tron och hoppet. Predikstolens reliefer föreställer de fyra evangelisterna samt Jesus som världens härskare. Orgelfasaden är av samma mästare medan orgelverket byggdes av Johan Niclas Cahman. Verket byttes 1883 mot ett nytt levererat av Setterqvist och son. 1959 byggdes det åter om. Dopfunten med tak och draperimålning samt bänkinredningen och läktarbarriären är enklare i sitt utförande men efterliknar medvetet de övriga snickerierna. De var färdiga vid kyrkans återinvigning 1726 och är sannolikt tillverkade av samma lokala snickare som vid denna tid även gjorde arbeten på Lövsta bruk. Altaruppsats, predikstol och dopfunt återfick vid 1956 års restaurering i huvudsak sina ursprungliga färgsättningar. Den vitmålade rektangulära altarundeln liksom fönstren i kyrkorummet och sakristian tillkom 1956. Föntren är rundbågiga och har träspröjsade bågar målade i en varmt grågrön kulör. De är insatta i metallhållare som kan härstamma från 1720-talet. Fönsterbänkarna är putsade. Glasen är antikglas. På 1930-talet installerades ett vattenburet värmesystem med karaktäristiska genombrutna radiatorer av plåt. Sakristian har ett kryssvalv med medeltida dekorativa kalkmålningar och mot öster en korsfästelsescen. Mot koret finns en järnplåtsbeslagen dörr som sannolikt är ursprunglig. Golvet är lagt med tegel. Mot öster finns ett altare av kalksten från 1956. Från koret avskiljs de Geerska gravkoret av två smidesgrindar insatta i valvöppningar. Valven är igensatta men fortfarande markerade i murarna. Idag finns en sentida dörr i den södra öppningen. Gravkoret är ett högklassigt exempel på barockarkitektur. Arkitekten är okänd men uppenbart är det någon av de landets främsta vid denna tid, mycket tyder på att det kan vara Carl Hårleman. Koret är formerat kring Charles de Geers sarkofag i grön marmor. Rummet är kvadratiskt och generöst upplyst genom fönster i tre riktningar. Fönstren är blyspröjsade och torde vara ursprungliga. Väggar och tak är vitputsade och rikt dekorerade. I väggarnas nischer var det troligen tänkt att det skulle stå skulpturer, som dock aldrig blivit färdigställda. Golvet är av svarta och vita marmorplattor lagda i schackmönster. |
