Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HANINGE ÅBY 1:51 - husnr 1, VÄSTERHANINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VÄSTERHANINGE KYRKA (akt.)
2006-01-01
Interiörbeskrivning
Kyrkans golv är lagt med grå kalkstensplattor från 1966 års ombyggnad. Väggar och valv i kyrkan är putsade och målade med vit emulsionsfärg. Fönstersnickerier samt snickeriinredningen under läktaren i kyrkans västra del är målade med ljust grå linoljefärg.

Bänkinredningen har vid senaste restaureringen återfått sin ursprungliga målningsbehandling och färgsättning från 1844. Bänkarna är nu ådrade i ockra toner och bänkluckorna är numrerade i enlighet med tidigare utseende. Bänkdörr nr 7 på sydsidan har framskrapad originalfärg.

Innanför västra porten sitter ett dörrpar med två fyllningar per dörrblad. Till syportalen sitter ett nytillverkat dörrpar med enkla fyllningar nedtill och spröjsade glaspartier upptill. Dörrarna är liksom bänkinredningen ådrade i ockra.

Predikstolen är tillverkad av snickaren O L Dahlman i Västerås 1847. Dahlman har även tillverkat tidigare altarprydnad, vilken idag är uppsatt på den norra långhusväggen. Altarringen skänktes till kyrkan år 1845 av Baron Wilhelm Löwen på Häringe som själv, enligt tradition, har svarvat konsolerna. Altarbordet i gråmålat trä är nytillverkat och har ersatt ett tidigare altarbord av betong från 1966. Som altartavla tjänar glasmålningen i östra fönstret, som föreställer Himmelsfärden. Den är tillverkad 1928 av Neumann och Vogel i Stockholm efter förlaga av konstnärinnan Agda Österberg.

Kyrkan har ett dopbord av kalksten från 1966. Den äldre dopskålen av silver är tillverkad av stockholmsmästaren John Nützel (1676-1715). Initialer och vapenbilder på skålen visar att den har skänkts till kyrkan av assessorn vid Svea hovrätt, Erik Gylden Bring och hans maka Catarina Eden Berg på Näringsberg i Västerhaninge. I en nisch bakom dopplatsen finns en liten kalkstensskulptur i romansk stil, inköpt i Spanien 1966. Skulpturen visar Marie bebådelse av ängeln Gabriel samt Stallet i Betlehem.

Läktarorgeln har 24 stämmor och är tillverkad av Olof Hammarberg, Göteborg, 1971.

Övriga inventarier
På altaret står ett silverkors utfört 1967 av Sven-Arne Gillgren "Till minne av Erik Riby".
Det äldsta silverföremålet är en kalk som testamenterades till kyrkan 1619 av fogden Frans Nilsson. Endast nedre delen är ursprunglig, skålen gjordes om på 1700-talet. Av silvret kan även nämnas en oblatask, tillverkad av silversmeden Michel Pohl i Stockholm och skänkt till kyrkan 1682 av Gotthard Strijk och Christina Ribbing på Skogs Ekeby, två vinkannor med tillkomståren 1734 och 1735 samt en ljusstake för fem ljus, tillverkad av den berömda silversmedsfirman Zethelius i Stockholm 1825.

Den stora kristallkrona som hänger till höger i koret är skänkt av Baron Wilhelm Löwen på Häringe. Den är tillverkad 1778 i Stockholm och har ursprungligen tillhört godsets inventarier. Den vänstra kronan kommer från S:t Jacobs kyrka i Stockholm och är troligen något äldre än den högra.

Kyrkan äger tre pällar, vilka i äldre tid hölls över brudpar. En är av halvsiden med 1500-talsmönster i blommor, en av rött siden med broderade guldblommor och G.S.C.R. 1693 och en av storblommig sidendamast från 1700-talets början. En äldre skrud i röd sammet är från 1777.

Dahlmans altaruppsats, vilken som tidigare nämnts nu är uppsatt på den norra långhusväggen, består av ett gyllene kors med törnekrona och purpurmantel och som står på boken med de sju inseglen. Den strålglans i guld och blått, som tidigare krönte altaruppsatsen, finns kvar i koret, ovanför korfönstret. Den stora oljemålningen "Konungarnas tillbedjan" sitter ovanför sakristiingången och är målad på 1500-talet av en konstnär i Paolo Veroneses skola. I sakristian finns en medeltida trärelief som köptes i Spanien vid 1960-talets restaurering.

Kyrkklockorna i tornet göts 1840 och 1853 av klockgjutaren Joh. A Beckman i Stockholm. Tidigare klockor hade smält i branden 1831. Kyrkan har en intressant samling äldre kyrkohandböcker, bl a Svenska mässan och Handbok på svenska från 1557 samt två exemplar av Gudstjänsthandbok från 1614.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.