Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPSALA FJÄRDINGEN 24:6 - husnr 1, HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN

 Byggnad - Beskrivning

Helga Trefaldighets kyrka (akt.), HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN (akt.)
2006-02
Interiörbeskrivning
Kyrkans huvudingång är belägen i tornets bottenvåning som är ett rum välvt med kryssvalv med smäckra, profilerade valvribbor. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Valvribbornas anfang är försedda med ansikten skulpterade i sten. Valvets slutsten är försedd med en skulpterad stenplatta. Rummet har kalkstensgolv och en flersprångig, putsad portomfattning vid ingången till långhuset. Ytterdörren är en ålderdomlig brädport med profilerad, fiskbensmönstrad panel. Ingången till långhuset har en gråmålad, klassicistisk dubbeldörr med överljus. I norra väggen finns en dörr bakom vilken tegeltrappan upp till tornet befinner sig.

Interiören karakteriseras av de höga valven i mittskeppet och de oputsade pelarna av tegel som bär upp valven. Även valvbågarna och valvribborna är av oputsat, rött tegel. Kyrkans inre är till stor del ett resultat av en stor restaurering som genomfördes 1904-05 efter ett förslag av arkitekten Agi Lindegren. Sedan dess har inga omvälvande förändringar skett. Då framtogs och restaurerades de medeltida kalkmålningarna i valven och korsarmarna av konstnären Edvard Berg. Alltför hårt påmålade och bättrade partier togs bort vid nya konserveringar av målningarna på 1950- och 70-talen. Mittskeppets väggar är putsade och vitkalkade. Här valde Lindegren att inte ta fram de medeltida målningarna. På västra gavelväggen finns en stor målningssvit från 1905 av Nils Asplund. Mittskeppets valv är försedda med år 1905 nymålade bladslingor och lövverk. Målningarna i sidoskeppen, norra vapenhuset och korsarmarna är tillkomna under slutet av 1400-talet och målade av Albertus Pictor.

Kyrkan har ett golv av kalksten. Bänkkvarteren är försedda med brädgolv. Bänkarna är laserade i en brun färg och har öppna sidor. Bänkgavlarna är försedda ornament i jugendstil. Koret är beläget två trappsteg högre än resten av långhuset. Altaret vid korets östvägg, är murat och putsat och täcks av en stenskiva. På det står en altaruppsats från 1905 i nygotisk stil med en altartavla av gips föreställande nattvardens instiftande. Den flankeras av två statyetter föreställande E. G. Geijer och en replik av Carl Eldhs ”Mor”. Konstnär till tavlan och statyetterna var Harald Sörensen Ringi. De tre höga korfönstren är försedda med glasmålningar av kyrkomålaren C. Wilh. Pettersson. Korvalven är försedda med slutstenar med reliefer föreställander herrens utsträckta hand, Kristi anlete och en sexuddig stjärna.

Norr om altaret, i norra sidoskeppet, står kyrkans orgel som tillkom år 1992. Den gamla orgeln från 1920, som stod i norra korsarmen, demonterades och i stället gjordes korsarmen om till ett nytt Mariakor. Det möblerades som en s.k. lillkyrka med lösa stolar, altare och konstnärlig utsmyckning i form av en triptyk av konstnären Anna-Stina Åberg. Södra korsarmen fick sin form 2002, när bänkinredningen togs bort.

Predikstolen från 1905 är en massiv pjäs tillverkad i röd sandsten och placerad vid en pelare i söder på gränsen mellan kor och församlingsdel. Den flyttades till sin nuvarande plats på 1920-talet. Den är försedd med en relief av korsfästelsen av Harald Sörensen Ringi.

Kyrkan har få medeltida inventarier. Det har funnits en medeltida dopfunt och fragment av den finns bevarade i domkyrkans föremålsmagasin i Vänge. Dagens dopfunt är av keramik och tillverkad så sent som 1981, formgiven av Paula v. Freyman. Över ingången till sakristian i koret hänger tre skulpturer från ett 1400-talsaltarskåp. Belysningsarmaturer i långhuset utgörs av mässingskronorna som nytillverkades 1980.