Stäng fönster UPPSALA BÄLINGE 2:1 - husnr 1, BÄLINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Bälinge kyrka (akt.), BÄLINGE KYRKA (akt.) | |
| 2007-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet karakteriseras av de höga tunnvalven med gördelbågar som bärs upp av parställda pilastrar, vilka ger en rytmisk uppdelning av väggarna. Koret är den enda del av kyrkan som bevarat ett senmedeltida tegelribbvalv. Golven i gångarna och koret täcks av kalkstensplattor. Den nuvarande bänkinredningen i regelbundna kvarter med brädgolv, tillkom vid 1938 års ombyggnad. Samma år togs, som nämnts, de medeltida målningarna i koret fram av konservatorn John Österlund. Predikstolen, placerad nordost om korsmitten, är ett arbete av Hans Claesson Hebel från 1600-talets mitt. Den skänktes till kyrkan av Claes Edenberg på Kiplingeberg. Högaltaret i trä är från 1799 och försett med förgyllda ornament och listverk. Altaruppsatsen är ett välbevarat arbete i senbarockstil och skänktes till kyrkan av ärkebiskop Henrik Benzelius år 1756. Den är tillverkad av den kände bildhuggaren Magnus Granlund och består av ett krucifix i gips ovanpå en stor gipsrelief föreställande Nattvardens instiftande. Det hela omges av parställda kolonner med förgyllda detaljer samt ett klassiskt överstycke med treenighetssymbolen och en förgylld strålkrans. Kyrkan äger även två förnämliga medeltida altarskåp. Det ena är tillverkat i Lübeck 1471 av Johannes Stenrat på beställning av Konrad Rogge, ärkediakon och prebendekyrkoherde i Bälinge och senare biskop i Strängnäs. Skåpet är tillägnat Maria som utgör dess mittfigur. Hon omges av en stor mängd helgonskulpturer. Skåpet stod på högaltaret till 1756. Sedan 1938 är det placerat i norra korsarmen som då byggdes om till rum för mindre gudstjänster och försågs med altare. Det andra skåpet, som är placerat i södra korsarmen, är även det från 1400-talets senare del. Det innehåller en rad småfack där olika martyrscener avbildas. Cuppan till en medeltida dopfunt, som tillhört den äldsta medeltidskyrkan, finns också bevarad och står i koret. På orgelläktaren står en av kyrkans främsta klenoder. Det är orgeln som utgör ryggpositivet till den stora orgel i Stockholms storkyrka som tillverkades 1632-40 av orgelbyggarna George Herman och Philip Eijsenmenger. Orgelfasaden tillverkades 1647 av Martin Redtmer. Ryggpositivet och orgelläktarbalustraden skänktes till Bälinge kyrka 1787-88 av Mattias Benzelstierna på Kiplingeberg när Stockholms storkyrka skulle byta orgel. Orgeln restaurerades år 2005 till det skick den hade när den kom till Bälinge 1788. Den räknas som en av Sveriges märkligaste barockorglar. I norra korsarmen står en kororgel från 1978. Kyrkan har tre epitafier från 1700-talet över Henrik Benzelius, Mattias Edenberg och Mattias Benzelstierna. De är placerade i södra korsarmen. Det finns dessutom en förgylld, urkrönt minnestavla över ärkebiskop Henrik, Benzelius. I kyrkan hänger flera förnämliga ljuskronor från 1600- och 1700-talen. Den medeltida sakristieporten rekonstruerades 1938 då den målade omfattningen togs fram. Sakristian täcks av ett stort kryssribbvalv. Väggar och valv är vitputsade med brunmålade valvribbor. Sakristian är inredd med skåp för textilförvaring mm. I sakristian finns även en förbindelse upp till predikstolen med en murad trappa. |
