Stäng fönster UPPSALA VÄSTERÅKER 4:4 - husnr 1, VÄSTERÅKERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Västeråkers kyrka (akt.), VÄSTERÅKERS KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset har en flersprångig, spetsbågig portal med en ålderdomlig tjärad brädport försedd med smidda bandgångjärn. Över porten sitter ett fönster i gavelröstet som befinner sig ovanför tegelvalvet. Det antas tyda på att vapenhuset tidigare haft ett högre trätunnvalv och att rummet fått in dagsljus genom gavelfönstret. Vapenhuset har idag ett senmedeltida valv med människoansikten, ett s.k. gubbvalv. Golvet är belagt med tegel. I vapenhuset finns två medeltida gravstenar uppställda mot sidoväggarna. Vidare finns skaftet till en medeltida dopfunt. Porten till långhuset har en profilerad, flersprångig omfattning av putsat tegel. Kyrkans inre har knappt förändrats sedan 1916 års restaurering, vilken leddes av arkitekten och antikvarien Sigurd Curman. Långhusinteriören präglas av de gotiska ribbvalven och det rikligt förekommande måleriet på väggar och valv. Valven har smäckra, profilerade ribbor. Långhusvalven är försedda med snidade valvbrickor i trä föreställande ett kvinnoansikte och ett mansansikte, förmodligen jungfru Maria och Kristus. I koret är valvplattan ornerad med en rosett. De två långhusvalvens ribbor bärs av väggpilastrar med mångkantad avfasning och huggna kalkstenskapitäl. Korvalvets ribbor fortsätter ner till golvet. Väggarna är delvis tunt slammade så att tegelmurverket kan skönjas. Koret är smalare än långhuset och rakt avslutat. I norra korväggen finns nischen med fru Ramborgs grav. På södra korväggen hänger ett stort epitafium för friherre Claes Bielke, död 1626. Det är gjort av svart och vit marmor. Altaret är murat och vitputsat. Altartavlan tillkom 1870 då två målade dörrar från ett medeltida altarskåp i Tensta köptes in och gjordes om till altarprydnad. Ett 1400-talskrucifix köptes in och placerades i korfönstret över altartavlan. Altarringen har murade sidobarriärer och en rak främre barriär i trä med ramverk och fyllningar målade i en enhetlig grå färg. Predikstolen av ek är rikt skulpterad i renässansstil. Den är tillverkad 1659 av Hans Hebel. Dopfunten, också i renässansstil, är tillverkad av sten och skänkt till kyrkan av Katarina Bielke år 1661. De tre ljuskronorna av malm är från 1600-talet. I väster står orgeln på ett lågt podium. Orgelläktaren revs vid 1916 års restaurering. Orgelfasaden är utförd i nyklassicism år 1833. Orgelverket byggdes om 1876. På orgelns norra sida står en mindre orgel, tillverkad 1976 av Grönlunds. Bänkinredningen i två slutna kvarter torde härröra från 1600-talet, vilket utformningen med renässansornament på gavlar och dörrar tyder på. I kyrkans mittgång och i koret finns flera gravstenar som idag döljs av mattor. Sakristians dörr omges av en rikt profilerad tegelomfattning. Dörren är en medeltida järndörr. Sakristians väggar är tunt slammade och det underliggande teglets struktur syns. Valvet har smäckra, profilerade ribbor och en valvplatta i form av en rosett. |
