Stäng fönster ENKÖPING VECKHOLM 4:1 - husnr 1, VECKHOLMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Veckholms kyrka (akt.), VECKHOLMS KYRKA (akt.) | |
| 2005-10 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset har tegelgolv samt putsade och vitkalkade väggar och valv. Till vänster om ingången finns ett nyinrett parti med toalett och skötrum som upptar hela västra långsidan i vapenhuset. Utrymmena har karaktären av ett skåp med en brädklädd front indelad i fält och krönt av en profilerad list. Ingången till långhuset har en tvåsprångig, putsad omfattning. Dörren härrör från sent 1800-tal och är utformad i en slags nyrenässans med snidade rundlar och dekorativa smidesbeslag. Bakom den finns en dubbeldörr med laserad panel. I en nisch i östra vapenhusväggen står en timsten av sandsten från 1759. Mot väggen står tre gravhällar och ett runstensfragment lutade. Långhusets interiör ger ett ljust och luftigt intryck med sina höga, vitkalkade valv. Rummet präglas främst av den rika inredningen från medeltid och stormaktstid. Det finns dock inga medeltida kalkmålningar bevarade. De enda målningar som syns är de sex akvareller på kartong som är uppsatta på valvpelarna i långhuset och som målades av kyrkoherde Rydeman på 1920-talet. Långhuset är sex travéer långt varav två upptas av koret i öster. Valven är utformade som kryssribbvalv. Korets bägge valv har profilerade, smala ribbor medan resten av långhuset har helstensribbor. Bakom högaltaret finns en bred öppning in till de la Gardies gravkor. Det avskiljs från koret med ett smidesgaller. Golvet är täckt med kalkstensplattor. I bänkkvarteren ligger det brädgolv. Korgolvet ligger tre trappsteg över mittgången. Även södra korsarmens golv ligger på en högre nivå än långhusets. I bakre delen av korsarmen finns en avsats fem trappsteg över resten av rummet. Den slutna bänkinredningen upptar nästan hela långhusets och korsarmens längd. Bänkkvarterens fronter, gavlar och dörrar är marmorerade med gröna ramverk och fyllningar i röda och blå toner. Herrskapsbänkarna längst fram i norra kvarteret har en rik utsmyckning i renässansstil. Bänkinredningen härrör från 1667 vilket står målat på en dörr i norra bänkkvarteret. Den renoverades 1926. Bänkinredningen i södra korsarmen har en lite enklare utformning och är marmorerad i olika nyanser av grönt. I långhuset hänger tre praktfulla malmkronor varav två är från 1600-talets mitt och skänkta av Magnus Gabriel de la Gardie. Läktaren i väster bärs upp av sex träpelare med korintiska, förgyllda kapitäl. Läktaren har framspringande mittparti och två sidoläktare i norr och söder. Mittpartiet är prytt med Magnus Gabriel de la Gardies och hans hustrus Maria Euphrosynes vapen och omgärdas av svartmålade rundlar med förgyllda inskrifter samt snidade ornament. Läktaren fick sin nuvarande form vid en ombyggnad 1772 då sidoläktarna tillkom. Orgelverket är tillverkat 1914. Av 1600-talsorgeln har endast fågelstämman bevarats. Vid ombyggnaden 1914 bibehölls 1600-talets orgelfasad som är uppdelad i tre grupper. Den har en praktfull utformning i barock med skulpturer och ornament. Mot södra väggen i koret står en medeltida bänk med sex korstolar i snidad ek från 1500-talets början. Stolarna har fällbara sitsar. Bänken har ett högt ryggstycke och en skärm med snidade gavlar. Ryggstycket kröns av en baldakin med en rik utsmyckning i gotik. Gavlarnas snidade bilder framställer bibliska motiv. Bänken har också en märklig inskrift på latin om moder Maria. Möbeln är mycket välbevarad och har få motsvarigheter. Predikstolen från 1640 av snidat, målat och förgyllt trä har en polygonal korg med pokalformat underrede samt ett ljudtak och en trappa med bröstvärn och dörr. Predikstolen är marmorerad i grågrönt och rikt utsmyckad med vitmålade samt förgyllda skulpturer och ornament i renässansstil. Predikstolen är tillverkad av bildhuggarbröderna Hans och Markus Hebel. På predikstolen står ett timglas som förvärvats 1739. På altaret av trä står ett medeltida altarskåp som i sitt mittparti visar korsfästelsen. Sidopartierna skildrar passionshistorien i sin helhet. Skåpet är mycket välbevarat och är tillverkat av en Brysselverkstad i början av 1500-talet. Norr om altaret står en madonnaskulptur och söder om altaret ett stående helgon, bägge medeltida. Över altarskåpet hänger ett krucifix, ett svenskt arbete från 1400-talet. Vidare finns i koret en sandstensdopfunt från 1100-talet. Framför helgonskulpturen står ett dopställ i snidat, målat och förgyllt trä i nyklassicism från 1757. På altaret står två ljusstakar av tenn med förgyllda ornament. De är skänkta till kyrkan av Magnus Gabriel de la Gardie 1666. Bakom dopfunten finns nummertavlan från 1739 placerad på stativ och försedd med förgylld, dekorerad ram. I södra korsarmen hänger två begravningsvapen för ätterna Furstenheuser och Broman. Där finns även två epitafier. De har båda tavlor med familjer knäböjande inför Kristus på korset. Den ena tavlan inramas av renässansutsmyckning med kolonner och gavelstycke. Den är målad 1634 till minne över landbofogden vid Ekholmen David Dominicusson. Den andra till minne av Lars Olofsson på Ekholmen död 1694. I södra korsarmen finns även en tavla med ätten de la Gardies stamträd. Intill predikstolen finns ett epitafium med en tavla föreställande prosten Ericus P Leuchovius i kretsen av sin familj framför Kristus på korset. Den har en rik renässansomfattning och är gjord av bildhuggaren Hebel. I kyrkan finns också flera gravhällar. I de la Gardies gravkor står gravmonumentet över Johan de la Gardie. Det flyttades till sin nuvarande plats 1892 sedan gravkoret restaurerats och slutförts under ledning av arkitekterna Magnus Isaeus och E. V. Langlet. Det var då gravkoret fick sin nuvarande inredning med väggar målade i gult och vitt med nybarockdekor och en kupol målad och dekorerad i blått, rött och vitt. Mitt i rummet står monumentet i form av en baldakingrav i marmor på en hög kalkstenssockel på vilken ligger två figurer föreställande Johan de la Gardie och hans hustru Catharina Oxenstierna. Överbyggnaden består av åtta korintiska kolonner och pilastrar som bär upp ett bjälklag krönt av halvgavlar och sköldar. Mellan kolonnerna i hörnen står skulpturer i marmor symboliserande tron, rättvisan, hoppet och klokheten. Monumentet tillverkades vid bildhuggaren Markus Hebels verkstad 1640 men tycks ha kommit till Veckholm först omkring 1660. I gravkoret hänger en begravningsfana från 1662 av siden med målad dekor. I gravvalvet under koret är 25 kistor gravsatta. Kyrkan värms upp med ett vattenburet system. Värmepannan är placerad i en källare under sakristian. |
