Stäng fönster ENKÖPING BOGLÖSA 17:1 - husnr 1, BOGLÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Boglösa kyrka (akt.), BOGLÖSA KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset är ovanligt stort. Det har golv av tegel. I valvet hänger en mässingslykta från 1600-talet. På södra väggen hänger ett kors, förgyllt och gråmålat, försett med en törnekrona. Det är förmodligen en del av en klassicistisk altarprydnad från 1800-talet. Vapenhuset har ett sekundärt senmedeltida kryssribbvalv av tegel med valvpelare. Ingången till långhuset har en enkel dubbeldörr, med ramverk och fyllningar, målad i grönt. Kyrkorummet är stort och präglas av ljus och rymd tack vare de höga, vitkalkade valven. Långhuset täcks av fyra valv med valvpelare. De två östra är senmedeltida stjärnvalv. De två västra valven är tillkomna först på 1700-talet. Kyrkorummet har golv av kalksten. Till golvläggningen hör även några gravstenar från 1700-talet. Bänkkvarteren är försedda med brädgolv. På altaret står ett mycket välbevarat altarskåp tillverkat i Mälardalen under 1400-talets andra hälft. Altarringen har svarvade balustrar och det upphöjda brädgolvet framför altaret har ett målat rutmönster. Predikstolen med tillhörande ljudtak är placerad på norra sidan av långhuset. Den har en något ovanlig utformning som skiljer sig från de 1600-talspredikstolar som annars är gängse i Trögdens kyrkor. Den är tillverkad 1744 av Johan G. Berger i Stockholm. Bänkinredningen är tillverkad samma år. Den är uppdelad i tre slutna kvarter och har marmorerade fyllningar i skärmar, dörrar och bänkgavlar samt marmorerade överstycken. Marmoreringen är av en ålderdomlig typ och antagligen framskrapad och bättrad. Läktaren i väster är daterad till 1754. Läktarbarriären och dess pelare uppvisar också en ålderdomlig typ av marmorering i gulgröna och blå toner med inslag av rött. Orgeln är byggd år 1844 av den i grannsocknen boende häradsskrivaren Per Gullbergsson. Den har en stram, klassicistisk fasad i ljusgrått med förgyllda ornament. Dopfunten är en gotländsk kalkstensfunt med musselcuppa från omkring år 1300. I koret hänger ett stort, välbevarat krucifix tillverkat av en verkstad i Mälardalen omkring 1400. Över mittgången hänger tre malmkronor från 1600- och 1700-talen. I korets östvägg nära norra hörnet finns ett sakramentsskåp från 1300-talet inmurat i väggen. Det döljs delvis av den senare valvpelaren från 1400-talet. Ingången till sakristian är försedd med en målad omfattning i rött och svart. En medeltida trefönstergrupp har ursprungligen funnits i koret. Dess utsträckning markeras av en framskrapad målad, medeltida fönsteromfattning. På långhusets norra vägg finns även målningar i form av konsekrationskors. Sakristian är rymlig. Den täcks av ett kryssribbvalv. I sakristian finns några mindre kalkmålningar i form av en enkelt tecknad figur på västra valvkappan och ornament på valvribborna. |
