Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPLANDS VÄSBY KYRKBYN 4:1 - husnr 1, HAMMARBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HAMMARBY KYRKA (akt.)
2004-11-15
Interiörbeskrivning
Vapenhusets tegelvalv är sexdelat med helstensribbor. Ingången vidgades 1870-71 samt 1936. I samband med senaste utvidgningen kläddes porten med kopparplåt. In till sakristian leder tre granitsteg, då golvnivån ligger lägre än den utvändiga marknivån. Under 1980-talet har vapenhusets entré försetts med ett vindfång av glas. Även dörröppningen mot kyrkorummet vidgades 1870-71. Dubbeldörrarna härrör från samma tid.

Långhuset täcks av två kryssvalv i treklöverformat profiltegel med kryss av halvstenstegel i hjässan. Långhusets östligaste valv, samt valvet över koret återuppbyggdes efter ett ras 1678. Golven är sedan 1930-talet belagda med framtagna gravhällar, samt sandstensplattor och tegel. Vid samma renovering höjdes korgolvet Och i samband med en invändig upprustning 1994-95 byggdes det ut. I korets nordvägg finns en piscina bevarad, som används för sköljning av kärl, överblivet nattvardsvin samt dopvatten.

Under 1700-talet genomfördes flera restaureringar av kyrkans interiör som skulle ge den ett mer tidsenligt utseende, med klassicistiska förtecken. Så försågs kyrkan 1704 med en ny altaruppsats, skuren av Caspar Schröder (död 1710), lärjunge till N Tessin d y och B Precht och en av den karolinska tidens främsta bildhuggare. Altaruppsatsen består av en nisch med en Kristusskulptur, som håller ett kors i höger hand. Nischen omges av ett ramverk, täckt av en segmentbåge. Det grönmarmorerade ramverket dekoreras av en kartusch och duvan, som symbol för Den helige Ande och kröns av två keruber samt en strålkrans. På vardera sidan om Kristusskulpturen står en ängel. Altaruppsatsen donerades av Charles De Geer, ägare till Stora Väsby herrgård i Hammarby socken. Samma man medverkade även till Fresta och Eds kyrkors restaureringar. Altarringen är dekorerad med fyllningar och ramverk. Altaret är uppfört av murat tegel.

Under 1770-talet uppfördes orgelläktaren, som dock förändrats och byggts om något under senare tid. Bland annat har de dekorativa överstyckena avlägsnats och återfinns numera på textilskåpen i sakristian. Barriären dekoreras av ramverk med marmorerade fyllningar och längs dess nedre del löper en tandsnittslist. På läktaren står en orgel med fasad tillkommen 1995 efter ett förslag av Ulf Oldaeus. Orgelverket är tillverkat av Johannes Menzel Orgelbyggeri i Härnösand, och har 20 stämmor.

Predikstolen av bildhuggaren Andreas Heysing är från1696 och befinner sig ännu på sin ursprungliga plats vid södra korväggen. Korgen är rikt dekorerad med bl a förgyllda bladornament i ramverk. Även ljudtaket är försett med rik dekor. Predikstolen har ännu dörren bevarad. Dörren flankeras av två pilastrar och omramas upptill av ett överstycke. Liksom altaruppsatsen donerades predikstolen av Charles De Geer. Hans insats symboliseras genom det De Geerska vapnet under bokpulpeten och på ljudtakets norra sida.

Kyrkans sista stora renovering genomfördes under ledning av arkitekt Erik Fant, 1936. Under denna tid tillkom den slutna bänkinredningen, som nu står på vardera sidan om mittgången, likaså panelen längs långhusets väggar. Erik Fant lät även kalka över schablonmålningarna från 1800-talets slut.

Inventarier
På nordväggen hänger kyrkans medeltida altarskåp, tillverkat i Sverige av en från Lübeck invandrad mästare på 1460-talet. Skåpet är tillverkat i ek och består av corpus med två flyglar. I samband med att den nya altaruppsatsen uppfördes flyttades altarskåpet. Av kyrkans medeltida dopfunt finns endast skaft och vulst bevarad. Den nuvarande cuppan tillverkades i samband med renoveringen 1936. På norra väggen på orgelläktaren hänger en Kristustorso, en rest av ett triumfkrucifix från tidigt 1200-tal.

I kyrkorummet finns tre begravningsvapen. I koret hänger vapen över Åke Carlsson Månesköld samt Ertman Silversparre och i långhuset finns ett vapen över Jacob Nordencreutz.

Kyrkan äger bl a kalk och patén som härstammar från 1300-talet, om än omgjorda under senare tid. Till det äldre kyrksilvret hör även en vinkanna från 1720-talet och en brudkrona från 1780. Kyrkans äldsta bevarade mässhake är tillverkad av röd sidenbrokad under 1600-talet. En svart mässhake med broderi i silver är från 1700-talet samt ytterligare en svart mässhake från 1800-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.