Stäng fönster EKERÖ LOVÖ PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 1, LOVÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LOVÖ KYRKA (akt.) | |
| 2004-12-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Troligen var det samtidigt med valvslagningen av torn och långhus under 1400-talets förra hälft, som tornkammaren förenades med långhuset genom en bred valvbåge. Detta var en vanlig åtgärd för att få större utrymme i kyrkan. Under 1790-talet uppfördes en korsvirkesvägg mellan långhuset och tornrummet, som ersattes av den befintliga i samband med renoveringen 1935. Tornrummet täcks av ett tegelvalv med halvstensribbor. I södra valvkappan finns en tvärribba, vilket tyder på att det funnits ett hål som förbindelseled mellan bottenvåningen och tornets övre våningar. I tornrummet står kyrkans medeltida dopfunt samt en gravhäll av sandsten. Hällen härrör från omkring 1060 och är sannolikt huggen i Sigtuna. Interiört kan kyrkans olika utbyggnadsetapper avläsas tydligt, inte minst tack vare långhusväggarnas bevarade avsatser. Innan gravkoret uppfördes under 1600-talet fanns kyrkans kor i nuvarande långhusets östra del. Ännu vittnar bjälkhålen i långhusets väggar efter triumfkrucifixets trabes, om den medeltida kyrkans utformning med dess gräns mellan kor och långhus. På norra långhusväggen finns dessutom spår av en öppning i murverket. Möjligtvis fanns här en liten sångläktare, en s k gapskulle, under medeltiden. Till läktaren kom man sannolikt via sakristievinden. Som ovan nämnts togs flera av de äldre fönstren åter upp i samband med den stora renoveringen 1935. Förutom de redan nämnda romanska fönstren i långhusets västra del, togs nischer från medeltida fönster fram invändigt. Dessa härstammar från 1200-talet och kom till i samband med att långhuset förlängdes åt öster. Koret, som uppfördes 1670-71, präglas av den strama karolinska stilen, med släta vitlimmade väggar och innertak. Ursprungligen täcktes koret av ett valv, men det ersattes av ett plant innertak 1713. Långhuset täcks av ett gipsat trätunnvalv, tillkommet under renoveringen vid 1600-talets slut, i anslutning till att gravkoret uppfördes. Då vitlimmades även kyrkorummet. I samband med 1930-talets renovering, blottades dock resterna av kyrkans äldre kalkmålningar, tillkomna under olika tidsepoker. Från medeltiden härrör de fem röda invigningskorsen i kyrkans västra del. Dessutom finns två solformade invigningskors, som troligen härstammar från 1400-talet och i så fall tillkom i samband med valvslagningen. De medeltida nischerna på södra långsidan är dekorerade med målningar utförda i grisaille. De tillkom dock troligen i samband med en stor restaurering under 1600-talets förra hälft. En av nischerna är inte bemålad eftersom den redan satts igen när valven slogs. Målningarna har en ovanligt profan karaktär och påminner om skulpturer vid portaler, gravmonument m m från 1600-talets första hälft. Kyrkorummets nuvarande golv lades 1935 och består av ett stort antal gravhällar. Många av dem är lagda över personer som varit anställda vid Drottningholms slott såsom fogdar, hantverkare m fl. Av kyrkans inredning märks främst predikstolen, uppförd 1718 och troligen tillverkad i Burchardt Prechts verkstad. Den är en gåva från drottning Ulrika Eleonora d y och består av korg med trappa som bl a dekoreras av voluter och fält med akantusornament. Predikstolen är försedd med ett ljudtak, även det rikt dekorerat. Timglaset skänktes till kyrkan 1717. Då predikstolen flyttades mot öster under 1760-talet gjordes vissa kompletteringar i korgens nedre del. Altaret murades i samband med renoveringen 1935. Altartavlan med motivet "Kristus välsignar barnen" utfördes 1866 och är signerad av Carl Plagemann (1805-1868). Altarringen av svarvade balusterdockor kom till två år tidigare. Ovan altartavlan dekoreras korväggen av en snidad strålkrans med glas. Kyrkans nuvarande slutna bänkar kom till i samband med renoveringen 1935, och ersatte då öppna bänkar från 1880-talet. Bänkdörrarna utfördes efter en förlaga från 1700-talet, som nu är insatt till vänster om sakristieingången. Läktaren i väster byggdes under 1790-talet, men barriären ändrades 1884. Den nuvarande orgeln är byggd 1959 av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad och har 12 stämmor. Sakristian uppfördes i samband med att kyrkan förlängdes åt öster. Golvet är belagt med tegel och innertaket är täckt av plana bräder, insatta 1884 då de ersatte ett äldre valv. Den ursprungliga ingången mot kyrkan är rundbågig. Under 1800-talet var denna ingång igensatt och ersatt av en förbindelsegång av korsvirke öster om sakristian som ledde till en numera igenmurad öppning i korets norra vägg.. Förbindelsegången revs i samband med renoveringen 1935 varpå den ursprungliga dörren åter togs upp. Vid samma renovering ändrades sakristians nordöstra fönster, ursprungligen upptaget under 1800-talet, till en väggnisch. Det sydöstra fönstret har förstorats sekundärt. Inventarier Kyrkans äldsta dopfunt, står i tornrummet och tillverkades under 1100-talet av tre olika slags sandsten. Cuppan är brun, skaftkolonnen grå och foten sandfärgad. Skaftet är yngst och visar på inflytande från Normandiska 1100-tals funtar i England. Dopfuntens bas har dock även likheter med dopfuntar i Bromma och Västergötland. I koret står även ett dopställ i svartmålat trä, tillverkat av Burchardt Precht 1684. Dopstället bärs upp av en förgylld kvinnofigur med kors och kalk. Till kyrkans medeltida inventarier hör, förutom dopfunten, en träskulptur i ek, föreställande en apostel. Skulpturen tillverkades under 1460-talet och har suttit i ett nu förkommet altarskåp från Lübeck. Annars dekoreras kyrkan av flertalet inventarier från 1600-talet, däribland flera begravningsvapen och oljemålningar. Kyrkan äger ett stort antal textilier. Under 1800-talet såldes flera av dessa till Statens historiska museum. Under 1900-talet har även de mest känsliga av de kvarvarande textilierna deponerats där. Andra har numera sin plats i Lovö hembygds- och kyrkomuseum. Flera intressanta textilier förvaras dock ännu i kyrkans sakristia. Kyrkan förfogar även över ett rikt bestånd äldre böcker. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
