Stäng fönster EKERÖ HILLESHÖGBY 13:1 - husnr 1, HILLESHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HILLESHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2004-12-07 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhusets golv är belagt med lertegel, med kalksten i mittgången och lades senast om 1920-21. Väggar och valv dekoreras av medeltida muralmåleri, tillkommet under 1400-talet. I vapenhusets östra vägg finns en rektangulär nisch. I dess botten ligger en sekundärt ditplacerad kalkstensskiva, troligen tidigare använd som lockhäll till en grav. Möjligen har nischen använts i samband med ett litet altare. Dörren in till kyrkorummet är hög, smal och rundbågig med ett glasförsett övre bågfält. Dörren är från senare tid men den medeltida porten finns bevarad i vapenhuset. En ursprunglig huggstensomfattning kring den rundbågiga ingången, är numera överputsad. Invändigt är kyrkorummet indelat i fyra delar; långhus, kor, absid och tornrum. Dessa delar var tidigare tydligt markerade, tack vare en låg och smal triumfbåge, som tydligt skiljde koret från långhuset. Absiden täcks ännu av det romanska hjälmvalvet. Kor och långhus, som tidigare hade plant innertak av trä och innan dess, öppen takstol, täcks sedan 1400-talet av kryssvalv i tegel. Västra delen av korets kryssvalv byggdes om i samband med renoveringen 1748. I stället för diagonalribbor, erhöll valvet en enda ribba i valvhjässan för att valvet bättre skulle förenas med den utvidgade triumfbågen. Under den sistnämnda renoveringen, öppnades även bågen mellan långhuset och tornrummet upp. Kyrkan dekorerades med kalkmålningar redan på 1200-talet. Av dessa finns endast delar bevarade i absiden och på korets sydvägg. Under 1400-talet försågs interiören med nya målningar. Målningarna kalkades över i samband med renoveringen 1748, men togs fram igen 1921-22. Dessa täcker ännu delar av koret, långhuset och vapenhuset. I absiden står ett mindre altare med en tredelad altarring, möjligen tillkommen i samband med renoveringen under 1920-talet. Till predikstolen, som tillverkades 1748, leder en trappa via sakristian i norr. I korgens mittersta och främre del, återges Kristus som världshärskaren, som håller jorden i sin hand (Salvator Mundi). På predikstolen står ett timglas på en ljusarmsliknande mässingfot med ett överstycke av driven och punsad mässingplåt. Timglaset tillverkades under 1700-talets förra hälft, men genomgick en reparation 1770. Predikstolen täcks av ett ljudtak, dekorerat med skulpturer föreställande Guds lamm vilande på en bok och i framkanten ett kerubhuvud med två putti. Långhuset är indelat i två slutna bänkkvarter, ett på vardera sidan om mittgången. Bänkarna byggdes ursprungligen 1692-93, men har genomgått flera ändringar och renoveringar. De är försedda med enkla fyllningar och dekorerade med marmoreringar. Längst bak i kyrkorummet, mot väster, står några rader lösa bänkar. Dessa härstammar från 1700-talet. I väster, mellan långhus och tornrum finns läktaren, för första gången omtalad 1697. Nuvarande läktares äldsta delar härrör från 1754. Sedan dess har läktaren gjorts om ett flertal gånger, senast 1921-22, då den förminskades. Läktarbarriären är enkelt utförd med blåmarmorerade fyllningar och profilsågade bräder i övre delen. 1754 brädslogs läktaren undertill. Möjligen var det i samband med detta som läktarens undersida försågs med en målning på duk. Målningen föreställer en kvinnlig genie med hund och är troligen en profan målning från en herrgård i närheten. På undertakets östra del finns dekorativa blomstermålningar, troligen från 1600-talet. Orgeln inköptes till Hilleshög 1773 men har förmodligen tidigare använts i något privathem, kanske i ett adelshus i Stockholm eller på någon herrgård i trakten, kanske i ett privatkapell. Orgeln är inbyggd i ett vackert rokokoskåp med ornament av papier maché. De ursprungliga skåpdörrarna förvaras på läktaren men har ersatts av nytillverkade. Orgeln, som förmodligen är Sveriges minsta, renoverades senast av Grönlunds Orgelbyggeri, Gammelstad, 1961 och har idag 4 stämmor. Sakristian täcks av ett kryssvalv av tegel, troligen ursprungligt. Valvet reparerades dock under 1750-talet. I sakristian finns ett gustavianskt bord, inköpt 1820, möjligen från Svartsjö slott. Inventarier I kyrkan finns ett flertal medeltida skulpturer bevarade. I vapenhuset hänger ett triumfkrucifix från 1200-talets förra hälft, korset är dock nytillverkat. I vapenhuset finns även en träskulptur föreställande en "helig biskop", tillverkad omkring 1200. Skulpturen har dock överarbetats under 1400-talet. Här finns även en träskulptur från 1400-talet, föreställande S:t Martin. Till kyrkorummets medeltida inventarier hör ytterligare ett triumfkrucifix som hänger på långhusets norra vägg. Det tillverkades under 1400-talets förra hälft och har ett nytillverkat kors. Denna Kristusfigur ger till skillnad från den ovannämnda i vapenhuset, ett starkare uttryck för Kristi lidande. Mot den norra väggen står även en träskulptur från 1400-talets början, föreställande S:ta Birgitta, i färd med att skriva ner en uppenbarelse. Skulpturen är en av de äldsta Birgittabilderna i Sverige. Vid långhusets sydöstra hörn står en skulptur föreställande madonnan med barnet, tillverkad omkring 1200, om dock överarbetad under 1400-talet. Skulpturen bevarar ännu tydliga färgrester. Slutligen står på altaret, ett processionskrucifix från 1300-talet. Krucifixet har ursprungligt kors med ändplattor bevarat, liksom den ursprungliga målningen. Dopfunten härstammar från 1200-talets slut och är tillverkad av kalksten. Till de mer sällsynta textilierna hör ett broderat altarbrun från 1490-talet, möjligen tillverkat i Lübeck. Altarbrunet är dekorerat med halvfigurer i arkader. Det tillhörande antependiet från 1500-talet är tillverkat av röd sammet. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
