Stäng fönster EKERÖ EKERÖ KYRKA 1:1 - husnr 1, EKERÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| EKERÖ KYRKA (akt.) | |
| 2004-12-20 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Sedan en ny entré togs upp i tornet i väster och vapenhuset revs, fungerar tornkammaren som vapenhus. Under 1880-talet sattes dubbeldörrar in mellan tornkammaren och långhuset. Dörrarna målades gråa vid 1900-talets mitt. Kor och långhus täcks av kryssvalv tillkomna under 1400-talets förra hälft eller mitt. Valven har ribbor av päronformad genomskärning och i de två västra valven har ribborna vidgats till kors av helstensbredd. Den breda gördelbågen mellan andra och tredje travén kan tyda på att valven slogs i två perioder. Gördelbågen skulle dock även kunna markera gränsen mellan koret och långhuset. Det skulle i så fall innebära ett ovanligt långt kor och tyda på påverkan från tiggarmunkarnas kyrkoarkitektur. Tidigare var korets och långhusets alla väggar och valv täckta med kalkmålningar. De överkalkades under 1680-talet. I samband med en renovering 1932-33 under ledning av Ragnar Östberg, togs fragmentariska delar av målningarna åter fram, andra rekonstruerades delvis av konservator Sven Dalén. De medeltida målningarna visar på viss släktskap med Albertus Pictors skola. Möjligtvis utförde Nikodemus Tessin d y ritningarna till korsarmarna, åtminstone medverkade han vid det norra gravkorets välvning. De båda gravkoren täcks av enkla och ribblösa kryssvalv, och väggar och valv är avfärgade i vit kulör. Det södra gravkoret pryds och domineras framförallt av tre stora begravningsvapen. Sedan 1990-talet är det södra gravkoret inrett för enskild andakt, och kallas Ingeborgskapellet. I det förvaras en gravhäll från 1100-talets slut med runristad latinsk inskrift. 1880-81 genomfördes en större renovering i kyrkan. Förutom tidigare nämnda åtgärder, försågs kyrkan med ny inredning. Från denna epok härstammar ännu altarbordet och altarringen med svarvade balusterdockor. Altartavlan, som föreställer Kristus i Getsemane, målades under 1600-talets andra hälft, men renoverades hårt under 1700-talet. Under 1880-talets renovering tillkom även predikstolen, som fick sin nuvarande plats vid 1900-talets mitt. Predikstolen, som saknar ljudtak, är gråmålad med förgyllda listverk, ramar och ornament. Timglaset inköptes 1706, men står på ett järnstativ från 1930-talet. I långhuset finns bänkkvarter, tillverkade i samband med en renovering 1951-52, under ledning av Ärland Noreen. Bänkarna dekoreras av enkla fyllningar, målade i gult, grått och grågrönt. Väggarna omsluts av en grågrön träpanel. Orgelläktaren i väster fick sitt nuvarande utseende 1842 och 1932. Orgelns gråmålade fasad tillkom i samband med att läktaren byggdes om 1842. 1952 fick orgeln sin plats i norra korsarmen. In till sakristian leder en spetsbågig portalomfattning. Denna ändrades under renoveringen vid 1800-talets slut men återställdes vid 1900-talets mitt. Dörren av furuplankor, klädd med järnplåtar tillkom under 1840. Sakristian täcks av ett kryssvalv med helstensribbor, slaget under 1400-talet. Inventarier 1883 såldes kyrkans samtliga medeltida träskulpturer. En Petrus-skulptur har dock återskänkts till kyrkan som dessutom bevarar två medeltida ljusprocessionsstavar samt en järnljusstake av medeltida typAltartavlan flankeras av två försilvrade träskulpturer, troligen tillverkade under 1600-talet i Burchardt Prechts verkstad, efter Tessin d y:s ritningar,. Skulpturerna köptes till kyrkan under 1680-talet genom greve Lindschölds försorg. Troligen hade de tidigare använts i ett s k Castrum doloris (sorgeläger) till prins Karl Gustavs begravning 1687 i Riddarholmskyrkan. På vardera sidan om skulpturerna står kyrkans två nummertavlor i förgyllda ramar med överstycke och girlander i nedre kanten. Nummertavlorna skänktes till kyrkan 1790. Kyrkorummet bevarar även ett votivskepp. I koret står dopfunten av kalksten. Dess mellandel härrör från 1150-1199 medan överdelen och foten höggs 1955. Dopfatet av driven och punsad mässing tillverkades 1651. I fatets mittfält framställs Evas skapelse. Dopskålen från 1600-talet, är utförd i tenn. 1840 stals allt silver från kyrkan. En del återbördades senare, men i delvis skadat skick. Kalken av silver med tillhörande paten utfördes under 1830-talet. Även oblatasken härrör från 1800-talet. Kyrkan har haft ett rikt bestånd av textilier, men ett större antal såldes till Statens historiska museum 1883. Till de textilier som kyrkan ännu har i sin ägo, hör bland annat en mässhake av röd silkessammet, skänkt 1726 samt en mässhake av svart sammet, dekorerad av ett kors och en strålkrans, skänkt 1780. Kyrkan äger även en kollekthåv av vit sidendamast med guld- och silverbroderier, tillverkad under 1600-talet. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
