Stäng fönster VALLENTUNA LILLA GARN 7:1 - husnr 1, ÖSSEBY-GARNS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSSEBY-GARNS KYRKA (akt.) | |
| 2004-04-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Långhusets och korets väggar och valv är putsade. I koret, som ursprungligen troligen hade öppna takstolar eller ett platt innertak av trä, slogs ett valv med päronformade ribbor och ansiktskonsoler under tidigt 1300-tal. Långhusets sexdelade kryssvalv slogs något senare vid 1300-talets slut. Välvning av kor och långhus genomfördes ovanligt tidigt i kyrkan och valven hör till gotikens första period i Uppland. I koret finns rester efter kalkmålningar daterade till 1300-talets förra hälft och som består stiliserade bladverk. Paralleller till Össeby-Garns målningar finns i den lokala skola som bygger på motiv i Strängnäs domkyrka och Riddarholmskyrkan. Kalkmålningarna överkalkades under 1700-talet här liksom i flertalet uppländska medeltidskyrkor under samma tid. 1926 togs målningarna i koret fram på nytt. Två målade konsekrationskors togs fram i långhuset 1961. I övrigt är interiören vitkalkad. Långhusets mittgång är lagt med tegel med en kalkstenshäll och i bänkkvarteren med trägolv. Även korets golv är lagt med tegel samt en kalkstenshäll, bakom altarringen ligger enbart kalkstenshällar. 1878 bröts gravhällarna i golvet upp och lades ut på kyrkogården, men vid en restaurering 1926 lades de tillbaka. Vapenhusets golv är lagt med tegel och väggar och valv är vitkalkade. Kryssvalven med helstensribbor härrör från vapenhusets byggnadstid kring 1400-talets mitt. En smal, rundbågig öppning till långhuset är oförändrad sedan romansk tid. Öppningen är försedd med en dörr med rund mittfyllning och halvrunt överljus från 1878. Även de inre svängdörrarna i långhusets vindfång härrör från 1878. Sakristian har ett ursprungligt romanskt tunnvalv. Väggar och valv är vitkalkade och golvet lagt med träbrädor. Dörröppningen mellan sakristian och koret är rundbågig och oförändrad sedan byggnadstiden med en runsten inlagd i den smala öppningens golv. Dörren är beslagen med svartmålad järnplåt försedd med medeltida järnring med palmettornament. I sakristians södra mur finns ett medeltida nischskåp med dörr och ekram. Det medeltida kyrkorummet bevarar mycket av sin 1700-talsinredning. Den grönmarmorerade predikstolen med förgyllda ornament är ett verk av en mäster Anders Ruback i Stockholm och uppställdes i kyrkan 1782. Från samma tid är en nummertavla i snidat trä. Bänkinredningen är insatt vid en restaurering 1926 och är utförd med samma färg och form som 1782-års bänkar. Läktaren uppfördes ursprungligen 1675 men har därefter utvidgats vid ett flertal tillfällen och har en bevarad buktig läktarbarriär från 1758. Orgelfasaden är däremot tillverkad av P Z Strand 1843 i tidstypisk empire. Orgelverket med 10 stämmor är tillverkat av Åkerman & Lunds orgelfabrik i Sundbyberg 1926. Altaret av murat tegel stående på kalkstensfundament täcktes 1926 med kalksten samtidigt som altarringen fick en rak form. Kyrkans medeltida triumfkrucifix fungerar som altarprydnad. Triumfkrucifixets kors härrör från 1300-talets början medan figuren är tillverkad 1926 med den gamla ofullständiga figuren som förebild. Övriga inventarier Kyrkans dopfunt är ihopsatt av Össeby kyrkas dopfuntscuppa från 1200-talets mitt och en fot av kalksten, tillverkad 1927. En annan dopfuntsfot från omkring 1300 kan möjligen ha tillhört Össeby-Garns egen medeltida dopfunt. Kyrkan smyckas av flertalet bevarade äldre inventarier som en Mariabild av skulpterat trä från 1500-talets förra hälft, flera gravhällar, varav den äldsta daterar sig till 1300-talet, samt begravningsvapen från 1600- och 1700-talen. Långhuset är även prytt med flera oljemålningar, samtliga från 1700-talet. Av kyrkans ljuskronor kan nämnas två. En av dessa i gjuten mässing hänger i långhusets mitt och är från 1684. Den andra hänger över dopfunten i en ny konsol. Kronan är av målat järn och skänkt av mästersmeden Daniel Åberg 1763. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. |
