Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VALLENTUNA ANGARNS KYRKA 1:1 - husnr 1, ANGARNS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ANGARNS KYRKA (akt.)
2004-10-18
Interiörbeskrivning
Vapenhuset täcks av ett vitmålat trätunnvalv, tillkommet under 1790-talets stora omgestaltning. På den västra och östra muren finns dock 15 cm breda indragningar, för ett aldrig fullbordat, eller tidigt borttaget tunnvalv. Golvet är belagt med lertegel, lagt i fiskbensmönster. Dubbeldörren in till kyrkorummet sattes in under 1800-talet.

Även långhusets valmade och segmentformade valv tillkom i samband med renoveringen 1795-96. Renoveringen, som innebar en omgestaltning i tidstypiskt manér, leddes av C E Wisell från Stockholm. Valvet markeras med hjälp av en profilerad och blåmålad list i trä. Läktaren hade redan uppförts under 1760-talet, men byggdes om i samband med den stora renoveringen. Den utskjutande norra delen togs bort och fronten försågs med den porfyrmarmorering den har idag. På orgelläktaren finns ännu originalbänkarna bevarade liksom två trearmade ljusbärare, även de marmorerade. Läktarombyggnaden genomfördes av snickaren Lundin. 1849 införskaffades kyrkans första orgel. Även om orgelverket förändrats, senast 1970, är den gamla fasaden bevarad.
Predikstolen, även den porfyrimiterande, tillverkades av hovbildhuggaren Per Ljung i nyklassicistisk stil i samband med renoveringen 1795-96. Ljudtaket är dekorerat med stiliserat utskurna fransar. Timglaset, som har ett ställ av snidat och förgyllt trä, skänktes till kyrkan 1745.

Långhusgolvets västra del är belagt med lertegel. I främre delen av gången ligger gravhällar, medan golvet i bänkkvarteren är belagt med bräder. Två bänkkvarter fyller långhuset. Bänkarna tillkom i samband med renoveringen 1946, som leddes av byggnadsrådet David Dahl. Bänkarna anspelar säkert på de slutna bänkkvarter som tillkom i samband med 1700-talets omgestaltning, och som under 1800-talet ersattes med öppna bänkar. I samband med renoveringen 1946 försågs även interiören med innanfönster av antikglas samt blyspröjsar.

Korgolvet, som är belagt med röd kalksten, är något förhöjt. Altare och altarring tillverkades 1788, men målades om under renoveringen 1946 för att harmoniera med de nya bänkarna. 1846 dekorerades korfönstret av ett förgyllt kors med törnekrona samt en väggmålning med blått draperi i nyklassicistisk stil.

Sakristian täcks ännu av det kupolartade kryssvalvet från 1400-talet. Det stickbågiga och gallerförsedda fönstret tillkom sannolikt under 1700-talet, när övriga fönster vidgades eller kom till. Entrén från kyrkorummet till sakristian är rundbågig och infattad av tegel. I sakristian finns två större skrudskåp, varav det ena sannolikt tillkom under 1700-talet och det andra är en replik, tillverkad under 1980-talet.

Inventarier
I koret står dopfunten från 1200-talet, troligtvis tillverkad på Gotland. Kyrkorummets släta och vitmenades väggar dekoreras bland annat av ett triumfkrucifix från 1200-talet. Skulpturen, som ursprungligen utförts i romansk stil moderniserades under gotiken enligt tidsenligt maner. Således förstärktes lidandets uttryck med en justering av benställningen liksom målade blodspår.

Av kyrkans nattvardskärl tillverkades kalk, patén och vinkanna av silver under 1800-talets första hälft. Oblatasken tillkom redan 1710. I kyrkans ägo finns även ett sockenbudstyg från 1854.

Till kyrkans äldsta textilier hör en mässhake av röd sidendamast från 1500-talet samt en mässhake av svart sammet med broderat kors och strålkrans, tillverkad efter 1830.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.