Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VALLENTUNA MARKIMS KYRKA 1:1 - husnr 1, MARKIMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

MARKIMS KYRKA (akt.)
2004-04-01
Interiörbeskrivning
Kyrkans interiör är rymlig, både kor och långhus har en för kyrkor av denna typ en ovanlig vidd. En rundbågig, låg triumfbåge mellan långhus och kor var ursprungligen smalare och har vid okänd tidpunkt utvidgas.

Koret täcks av ett tunnvalv och absiden av ett hjälmvalv slagna under romansk tid. Långhuset är välvt med två kryssvalv, sexdelade ribbvalv, med djupa kappor, slagna av tegel under senmedeltid. Innan valvslagningen bar långhuset ett platt trätak, vilket framgår av spår på den gamla takstolen, synlig ovan valven. Väggar och valv i långhus, kor och absid är vitputsade. Golvet i långhuset är lagt med kvadratisk plansten förutom i bänkkvarteren som är lagt med brädgolv. Koret är lagt med kalkstenshällar från 1600- och 1700-talen. Under 1400-talet målades interiören med kalkmålningar som troligen överkalkades under 1700-talet. Åter framtagna målningar är bevarade i större omfattning endast i vapenhuset. I övrigt har fragment återfunnits men överkalkats.

Vapenhuset är stort och har ett kryssvalv, sexdelat ribbvalv, slaget under senmedeltid i samband med vapenhusets uppförande. De framtagna kalkmålningarna är utförda med kalkfärg på torr grund i rött, grönt, blått och svart. Valvribborna är smyckade med rankverk och i valvkapporna är stora figurer avbildade. Kyrkans skyddshelgon S:t Lars är jämte S:t Eriks och madonnans bild målad mitt emot den tronande Kristus. Målningarna har troligen utförts i samband med att vapenhuset uppfördes och de hör till den s k Mälardalsskolan. Ingången till långhuset, den romanska kyrkans ursprungliga ingång, är rundbågig, smal och hög samt försedd med en omfattning av fint huggen sandsten. Dörren av breda plankor pryds av tidigmedeltida ornerade smidesarbeten varav en del är utformat som ett skepp. Dörrens smidesarbeten härrör från kyrkans romanska byggnadsskede med kompletteringar som nyckelskylt med ornering under gotisk tid. Smidet är sannolikt överflyttade från en äldre dörr.. Vapenhusgolvet är lagt med tegel med inslag av plansten.

Sakristian har fyrdelade vitputsade ribbvalv slagna i samband med uppförandet under senmedeltid. Golvet är lagt med tegel. Ingången är rundbågig med en granitbåge. Dörren är av brädor och pryds av beslag och en vriden dörring av järn av senmedeltida ursprung.

Till kyrkans inredning hör en altarpredikstol i rokoko med förgyllda detaljer, placerad i kyrkans mittaxel i absiden. Altarpredikstolen har en symmetrisk uppbyggnad med två sidotrappor. Predikstolens korg är försedd med altartavlan som i hög, förgylld relief framställer Kristus på korset omgiven av Johannes och Maria. Trappräckena är indelade i fält med snidade rokokoornament. På piedestaler vid trappräckenas slut står på vardera sidan om altaret en kvinnlig figur av skulpterad och gråmålat trä. Kvinnornas attribut är ett kors och en kalk respektive ett ankare och en duva vilket symboliserar Tron respektive Hoppet. Kärleken representeras av Kristi offerdöd på altartavlan. Predikstolens ljudtak pryds av två kerubhuvuden och kröns av en förgylld skulptur som framställer Kristus med korsfana omgiven av gråa moln. Altarpredikstolen och altarskranket är liksom en nummertavla tillverkade 1758-59 av bildhuggaren Magnus Granlund (1711-1779) från Stockholm som utfört liknande inredningsarbeten i uppländska kyrkor under 1700-talet. Altarskranket motsvaras på andra sidan kyrkorummet av en klockarbänk med svängd skärm och är samtida med altarpredikstolen. Bänkinredning är sluten och härrör från 1726, men består delvis av äldre bänkar.

Läktarbarriär och orgelfasad härrör från 1820-talet och är utförda i tidstypisk empire efter ritningar av hovbildhuggare Axel Fahlcrantz (1780-1854). De är marmoreringsmålade i grått med förgyllda ornament. En ny 11-stämmig orgel, med bibehållande av den gamla orgelfasaden, tillverkades 1985 av A Magnussons Orgelbyggeri, Mölnlycke. Läktaren uppfördes ursprungligen 1694 med ett läktarskrank daterat till tiden omkring 1640. Bevarade delar av det äldre läktarskrankets dekorativa fyllningar i barockstil är uppsatta på långhusets väggar under läktaren. Inredningens ursprungliga färgsättning togs fram på nytt vid en restaurering under 1950-talet, samtidigt som kyrkorummets medeltida kalkmålningar togs fram.

Övriga inventarier
Av kyrkans medeltida inventarier finns endast triumfkrucifixet, uppsatt över triumfbågen, bevarat. Det är försett med ringkors och utfört av snidad ek under 1200-talets senare hälft . Till vår tids tillägg till kyrkorummet hör den 1972 anskaffade dopfunten med modern utformning.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.