Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VALLENTUNA ORKESTABY 9:1 - husnr 1, ORKESTA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ORKESTA KYRKA (akt.)
2004-04-01
Interiörbeskrivning
Vapenhuset, tillbyggt under 1400-talet, är ovanligt litet och har ett kryssvälvt ribbvalv. Golvet är lagt med fiskbensställt tegel och väggarna är vitputsade. Valven har bevarade kalkmålningar från tiden omkring 1460 som framställer dekorativa växtrankor och berättande figurframställningar i rött, svart och grönt. Ingången till långhuset, kyrkans ursprungliga ingång, vidgades och försågs med ny dörr 1910. I vapenhuset hänger en oljemålning av Erik Johansson; Vasas avhuggna huvud. Målningen är utförd 1752 och beställd av C W Cederhielm på Lindholmens gård.

(Lx2005-0868) Den äldsta delen av långhuset har sexdelade ribbvalv. Under romansk tid var långhuset inte välvt utan hade ett platt trätak, vilket framgår av spår på tvärbalkarna i den gamla takstolen. Om det platta trätaket stammar från ursprungsskedet är inte möjligt att avgöra. Möjligen hade kyrkan från början en öppen takstol liksom i många andra romanska kyrkor. Valven är slagna under 1400-talet och försågs omkring 1460 med kalkmålningar. Målningarna överkalkades under 1700-talet men togs åter fram vid en restaurering 1910. Av målningarna, som är utförda med kalkfärg på torr grund, är valvens bäst bevarade, av väggarnas kalkmålningar återstår enbart fragment. Valvmålningarna är utförda i samma stil som i vapenhuset i grönt, rött och svart och framställer växtrankor. Väggarna har varit täckta med berättande scener, nu mestadels utplånade. Målningarna representerar ett äldre måleri än Albertus Pictors och har bekostats av Katarina Eriksdotter på Lindholmens gård. Golvet i långhuset är lagt med tegel i fiskbensmönster.

Koret har ett tunnvalv och absiden ett hjälmvalv, båda uppförda i gråsten och bevarade i ursprungligt skick. Över absiden finns en rund nisch. Här liksom i långhuset bevarar valven kalkmålningar. Golvet i koret är lagt med kalkstensplattor med en inlagd gravhäll vars inskription minner om befallningsmannen på Lindholmen, Bengt Nilsson, död 1673 och hans hustru Elisabet Eriksdotter, död 1672.

Bakkyrkan utgörs av långhusets förlängning under 1400-talet. Under 1750-talet uppfördes här en läktare som revs 1910. Längs väggarna i bakkyrkan har den gamla läktarbarriärens målningar hängts upp. Orgeln, som har 12 stämmor och är byggd av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad 1981, är placerad på bakkyrkans golv.. Det är lagt med tegel i fiskbensmönster. Det åttdelade ribbvalvet och väggarna är vitputsade. Valvet i bakkyrkan avviker till formen från långhusets övriga valv och har inte smyckats med kalkmålningar, vilket kan tyda på att det kom till något senare. Två runstenar är uppställda i bakkyrkan. I den spetsbågiga öppningen mellan långhuset och bakkyrkan hänger en minnestavla av sten från 1896som hyllar Gustav Vasa, fyra århundraden efter hans födelse på Lindholmens gård.

Sakristian är kryssvälvd med ett vitputsat fyrdelat ribbvalv. Golv är lagt med tegel i fiskbensmönster. Ingången till sakristian är rundbågig och försedd med en dörr av bilade plankor med smidda järnbeslag och stocklås.

Under 1700-talets mitt omgestaltades kyrkan interiört. Då tillkom altarpredikstolen, bänkarna och läktare och valvmålningarna överkalkades. Restaureringen bekostades av C W Cederhielm, ägare till Lindholmens gård. Altarpredikstolen i rokoko har en symmetrisk uppbyggnad med svängda sidotrappor som slutar i kolonner med korintiska kapitäl. Den är marmoreringsmålad med förgyllda detaljer samt smyckad med oljemålningar som framställer Kristus i Getsemane, Adam och Eva samt Den helige Andes utgjutande över apostlarna. Över altarpredikstolen i absidens valv hänger skulpturer av änglar och kerubhuvuden i förgyllt trä. Rundfönstret bakom altarpredikstolen är upptaget 1750 och försett med en glasmålning från 1910 som föreställer Kristus som den gode herden. . Den slutna bänkinredningen tillkom vid samma tid som altarpredikstolen men förkortades 1910 så att mittgången blev bredare.

Övriga inventarier
Av medeltida inventarier finns endast ett triumfkrucifix från omkring 1300. Det är upphängt på korets norra vägg Kristusfiguren är framställd med en spik slagen genom bägge fötterna, vilket var vanligt under gotisk tid och korset har gotiska ändplattor.Till vår tids tillägg till kyrkan hör förutom orgeln även ett altarbord, en ambo samt en dopfunt av polerad kalksten.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.