Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄRMDÖ KYRKUDDEN 1:1 - husnr 3, DJURÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

DJURÖ KYRKA (akt.)
2006-01-01
Interiörbeskrivning
Innerväggar och tak är sedan 1933 täckta med masonit. Väggarna är målade i ljusgrönt och taket i vitt. Den branta takresningen ger utrymme åt en kupolliknande upphöjning av innertaket. Över kyrkorummets mitt höjer sig en plan kvadratisk kupol från 1600-talets slut, målad i blått, grått och gulrött med lagerkransar och veckat draperi kring ljuskronans fäste. Vid 1881 års renovering täcktes kupolen med bräder, men under 1900-talet har den åter tagits fram. En låg, kvadratisk förhöjning även i vapenhusets tak är prydd med målad molnig himmel. Inredningen är hållen i ljust och mörkt grönt med sparsam förgyllning.

1835 gulmålas predikstol, altaruppsats samt bänkinredning. Fönstren ersätts av större. 1838 ändras altarringen till en halvcirkelform. 1878 sätts en värmeugn in i gravkoret och vapenhuset öppnas in mot kyrkan. Lotsläktaren och södra ingången sätts igen.

Stor "restaurering" 1881 på initiativ av församlingens komminister E Plengier som även delvis bekostade denna omfattande förändring. Väggar och tak täcks med smal pärlspontpanel. Även kupolen täcks så att innertaket blir plant. Predikstolens ljudtak avlägsnas. Målningar på predikstol och läktarbarriär avlägsnas och dekorationer övermålas. Kyrkans oljemålningar hamnar i en skrubb. Altaruppsatsen flyttas bort och på altaret placeras ett träkors med svepningsduk. 1600-talets bänkinredning kastas ut och ersätts av tidstypiska öppna bönhusbänkar målade i ekimitation. Vapenhuset i söder, från vilken ursprungligen en dörr ledde in i långhuset, öppnades vid 1800-talets slut helt mot kyrkan och en brädvägg byggdes strax innanför södra ingången.

1912 avlägsnades kupolens brädbeklädnad och predikstolens ljudtak och oljemålningarna återställdes. Altaruppsatsen, där mittpartiet föreställer Kristus i Getsemane omgiven av änglar med passionsredskap, är ett svenskt arbete i rustik barock, samtida med kyrkan. Den återfördes till sin ursprungliga plats och träkorset placerades i korets nordöstra hörn.
Målningarna på predikstolen och läktarbarriären togs fram 1922-23.

1933 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Erik Fant för att fira kyrkans 250-årsjubileum. Innerväggar och tak kläs med kryssfaner respektive masonit. Ursprungsfärgen på altaruppsatsen tas fram, bänkarna förses med rektangulära gavlar och 1800-talets altarring byts ut mot en i äldre stil. Interiören får ny färgsättning i grönt som funnits under en tidigare period. Kyrkan får elektrisk uppvärmning. Två fönster på östra väggen sätts igen men bevaras exteriört som blindfönster och tas åter fram 1983. Vapenhuset inreds till dopkapell. Vid ingången placerades två snidade urnor vilka tidigare prytt det främsta bänkparet. Dopkapellet inreddes med ett dopställ av trä med en skänkt silverskål.

Läktarorgeln från 1852 byggdes ursprungligen av A V Lindgren i Stockholms för S:t Johannes kyrka i samma stad av orgelbyggare Nils-Olof Berg från Nye i Småland. och flyttades till Djurö 1885. Efter en restaurering 1984 av orgelbyggare Nils-Olof Berg från Nye i Småland härrör sju av de nio stämmorna från den gamla orgeln, liksom orgelhus inklusive fasad samt bälg. Efter att i några decennier ha varit tvåmanualig gjordes orgeln vid restaureringen åter enmanualig.


Inventarier
En ljuskrona av brons från 1684, hänger sedan dess längst fram i kyrkan. Predikstolen är från 1830-talet och har de båda lagtavlorna målad som dekor. Bänkinredningen fick nuvarande utseende 1933. Kyrkan äger en samling oljemålningar från 1500-, 1600- och 1700-talen. "Kristus gisslas" signerad Ollof Kühl är troligen från 1500-talets slut. Till inventarierna hör även två votivskepp, Nordstiern 1706 samt Ragnar Harald från 1800-talets mitt och tre krucifix, varav ett är medeltida. Ljuskronor och ljusredskap är skänkta under 1800-talet av privatpersoner.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.