Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄRMDÖ PRÄSTGÅRDEN 2:1 - husnr 1, VÄRMDÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VÄRMDÖ KYRKA (akt.)
2006-05-03
Interiörbeskrivning
Långhusets vitkalkade stjärnvalv är slagna under 1460-talet och av en typ som är vanlig i tyska ordenskyrkor. Från samma tid är spiraltrappan av tegel till vinden i långhusets västra del. Väggarna är vitkalkade med sju kalkmålade medeltida konsekrationskors.

Det s k Baggekoret i norr har stjärnvalv slagna vid byggnadstiden under 1480-talet och är försett med en murad tumba. Den är utförd av sandsten 1636 med huggna bilder av Bagge och hans två hustrur. På väggarna finns epitafier varav ett är daterat till omkring 1500. Skrudskåpen i Baggekoret tillkom 1988.

Det s k Flemingska koret i söder togs i bruk som gravkapell under 1600-talet då stjärnvalvet slogs. Väggarna är smyckade med epitafier och begravningsvapen från samma tid. Under koret finns en gravkrypta.

Sakristian uppfördes under 1430-talet och har vitkalkade väggar och ursprungligt kryssvalv. Under 1960-talet gjordes en nedgång till en nybyggd källare. Nedgången är utförd med spiraltrappa försedd med ett enkelt smidesräcke. Samtidigt lades golvet i sakristian om med kalkstensplattor och ett altare anordnades av en stålkonstruktion med marmorskiva. Den kraftiga bräddörren till sakristian är järnbeslagen åt kyrkorummet och åt sakristian försedd med ett kraftigt stocklås.

Vapenhuset är liksom sakristian uppfört under 1430-talet och har vitkalkade väggar och ett ursprungligt kryssvalv. Kyrkans ursprungliga sydportal, ingången till långhuset, är bevarad med sin tresprångiga portal. Dörren mellan vapenhus och långhus togs bort vid 1969 års restaurering. På norra väggen har utsparats rester av medeltida kalkmålningar som togs fram på 1960-talet.

Samtliga golv i kyrkan lades om med kvadratiskt tegel under 1960-talet, med undantag för sakristians och korets golv. I långhusets mittgång lades en stor mängd gravhällar av kalksten tillbaka. Korets kalkstensgolv från 1700-talet, med ilagda gravhällar, kompletterades under 1960-talet med kalkstensplattor.

Stormaktstiden avspeglar sig i interiören inte bara i 1600-talets sandstenstumba och korens barockepitafier utan även i den rikt skulpterade predikstolen av ek. Den är utförd 1667, möjligen av mästaren Hans Hebel från Schleswig-Holstein. I ljudtaket återfinns Jöran Fleming och hans hustru Sigrid Gyllenstiernas vapensköldar. Kyrkans dopfunt härrör även den från tiden och är utförd av sandsten med röd kalkstenssockel.

Bänkinredningen av furu på tegelpostament tillkom på 1960-talet. Även orgelläktaren härrör från samma tid och är utförd fristående på pelare av brunmålat stål. Läktarbarriären består av vitmålade svarvade pelare. Under läktaren uppfördes samtidigt ett omklädningsbås av tegel samt ett tegelpostament med inlagda kalkstenshällar. Till 1960-talets restaurering hör också altaret, uppmurat av tegel med skiva av kolmårdsmarmor, på platsen för det medeltida altaret. Altarringen med vitmålad svarvad barriär nytillverkades 1992. Orgeln är byggd av orgelfirman Söderling 1860 och bevarar 18 söderlingstämmor. Orgelfasadens ursprungliga färgsättning återställdes vid en restaurering 1975.

Övriga inventarier
Kyrkan bevarar en stor mängd medeltida träskulpturer. Nämnas kan bl a triumfkrucifixet som härrör från tidigt 1300-tal och troligen kommer från den tidigare kyrkan på platsen. Altaret smyckas med ett rikt snidat altarskåp, med scener ur passionshistorien, tillverkat på 1400-talet. S:t Olofsskåpet är tillverkat 1514 av Lars Snickare. Till kyrkans medeltida föremål hör även en ljuskrona med en S:t Göransbild på varje arm. Nämnas bör även delar efter två medeltida dopfuntar från 1300- respektive 1400-talet, förvarade i vapenhuset.

Till 1600-talet hör kyrkans stora innehav av begravningsvapen. Samtida är även två träskulpturer som framställer en liggande Kristusfigur samt två processionsstavar med träskulpturer, varav den ena framställer Josef och den andra Maria Värmdö kyrka har även en rik uppsättning av textilier varav de äldre främst härrör från 1600- och 1700-talen.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.