Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STOCKHOLM ULRIKA 1 - husnr 1, KUNGSHOLMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Kungsholms kyrka (akt.)
2005-10-03
Interiörbeskrivning
Vapenhuset fick sin utformning i och med 1950-talets renovering med träpanel på väggar och i tak, kalkstensgolv och glasade trädörrar genom vilka man träder in i kyrkorummet, under orgelläktaren. Väggarna och de höga kryssvalven är vitkalkade medan kalkstensgolvet skiftar i olika grå nyanser. I mittvalvets hjässa finns skulpterad dekor i form av änglar omgivna av moln och strålar i blått och guld. Fönstren är höga, rektangulära och blyspröjsade. De återinsattes vid 1950-talets omdaning då de restaurerades och i viss mån rekonstruerades med sina enhetligt komponerade glasmålningar utförda av Glasmästareämbetet i Stockholm efter Mathias Spielers förlagor. Samtliga fönster är försedda med klarglas runt det målade motivet med en kunglig krona, ett bibelspråk, givarens namn samt årtalet 1688. Den öppna bänkinredningen tillkom också på 1950-talet och har ett för denna tid och för arkitekten Erik Lundberg typiskt formspråk, marmoreringsmålade och betsade i gult/rödbrunt. Bänkarna är formerade i sex kvarter, fyra längs mittgången som leder från vapenhuset fram till koret och två i den södra korsarmen.
I den östra korsarmen ligger koret, några trappsteg högre än kyrkorummet i övrigt. Altaruppsatsen, marmoreringsmålad i grått och med förgylld ornamentik i empirestil, ramar med sina joniska kolonner in den stora altartavlan med motivet Kristi uppståndelse, målad av konstnären Fredrik Westin 1823. Den halvcirkelformade med svarvade balusterdockor försedda altarringen är från samma tid. Framför det äldre altarbordet, innanför altarringen, står ett altare av kalksten som härrör från 50-talets ombyggnad. Koret lyses upp av fyra äldre ljuskronor. Vid korskvadratens nordöstra pelare finns predikstolen, ett rikt skulpterat och förgyllt empirearbete utfört efter C G Gjörwells (1766-1837) ritningar.
Den norra korsarmen fungerar numera bl a som kyrkans dopkapell med dopfunt och en omgivande skulpturgrupp utförd 1707 av Caspar Schröder (ca 1652-ca 1710), en av den karolinska tidens främsta svenska bildhuggare. De stora friskulpturerna som föreställer bl a Kristus och de fyra evangelisterna med sina symboler är av snidat förgyllt trä. Schröders dopfunt är sedan 1950-talets renovering kompletterad med en flyttbar funt. Framför skulpturgruppen, på den f d stora kormattan komponerad av Barbro Nilsson och utförd av Märta Måås-Fjetterström, är rader av fristående stolar placerade. Kyrkans många begravningsvapen hänger i de norra och södra korsarmarna. Den norra korsarmen rymmer också en "lillkyrka" samt en kororgel. Ovan ett mot öster vänt sekundärt altare hänger här kyrkans äldsta altartavla föreställande Kristus på korset, målad av Anders Lorentz. Denna altartavla fanns redan 1685 i församlingens andra interimskyrka. Kororgeln är tillverkad av N Hammarberg 1956 och har fem stämmor.
I den västra korsarmen vilar på fyra pelare en läktare, där kyrkans huvudorgel finns. Arkitekten C G Blom Carlsson (1799-1868) stod för utformningen av såväl orgelfasaden som läktarbalustraden med sina balusterdockor i grått och guld. Orgeln invigdes 1831 men det nuvarande orgelverket är från 1898, byggt av Åkerman & Lund. Det byggdes i sin tur om av Olof Hammarberg på 1950-talet och har nu 47 stämmor. Från samma tid är, förutom korets tidigare nämnda ljuskronor, samtliga armaturer i kyrkorummet. De är alla klippta i mässingsplåt med olika blankhetsgrad, ritade av arkitekten Erik Lundberg. De två stora takarmaturerna i mittskeppet utmärker sig särskilt genom sin mycket originella form. I den södra korsarmens yttre hörn finns sekundära förråd.
Den år 1820 tillbyggda sakristian, norr om koret, präglas framförallt av sina marmoreringsmålade bröstpaneler och stora dörrpartier i klassicerande former, tillkomna på 1920-talet. Väggar och kryssvalv är vitkalkade, golvet belagt med parkett. Här finns utrymmen för textilförvaring av yngre datum. I en nisch ovanför ett litet altare finns det stora krucifix som förr hade sin placering ovanför huvudaltaret. Intill huvudentrén finns brudkammare och toalett samt kapprum m m. I källaren finns lokaler som utnyttjas bl a för körrepetitioner samt verkstadsutrymmen.
Övriga inventarier
Ovanför Caspar Schröders skulpturgrupp, i sig den främsta av kyrkans inventarier, hänger en målning föreställande Maria med Jesusbarnet kallad Rafaels rundtavla. Den lär vara utförd i Rafaels ateljé av någon av dennes elever. Ett porträtt av Gustav II Adolf, ansett som ett av de bästa porträtten av kungen, hänger på södra väggen i västra korsarmen och är målat av konstnären Jacob Elfass. Det flankeras av en oljemålning av drottning Ulrika Eleonora, som kyrkan uppkallats efter. En rad fina silverföremål finns också i kyrkans ägo, varav några visas i en monter i södra korsarmen. Bl a finns här silverljusstakar från 1600-talet, ett dopfat också i silver tillverkat i Augsburg som en s k presenterbricka samt nattvardssilver med bl a en vinkanna, tillverkad av det nedsmälta nattvardssilver som återfanns efter branden av den första provisoriska kyrkan 1679. På predikstolen ligger Gustaf II Adolfs kyrkobibel från 1618. Merparten av kyrkans textilier är från 1930-, 40- och 50-talen men här finns också flera mässhakar från 1800-talet. I tornet hänger tre klockor; storklockan är från kyrkans tillkomsttid men omgjuten 1718, mellanklockan som omgöts 1734 medan den s k prästklockan är från 1882.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.