Stäng fönster STOCKHOLM TENSTA 3:8 - husnr 1, SPÅNGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SPÅNGA KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-29 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset nås via en bräddörr med smidesbeslag och stocklås. I kalkstensgolvet ligger två gravhällar av kalksten. Väggarna är putsade och målade och har fragment av figurativa kalkmålningar. Kryssvalvets kalkmålningar är troligen från 1400-talet men påmålade 1905. Kyrkans äldsta gravstenar, tre stycken med runskrift från 1100-talet, står i vapenhuset. Nischer finns i den östra och västra väggen. I en träkista med järnbeslag exponeras runstensfragment. Dörren till långhuset är av furu med mönsterlagda bräder. Långhuset har kalkstensgolv och putsade och målade väggar. Tre kryssvalv vilar på murpelare och har dekorativa och figurativa kalkmålningar. I den södra väggen finns två fönster. De öppna bänkkvarteren på var sida om mittgången är av trä och målade i äggoljetempera och fernissade. Närmast tornrummet står lösa stolar intill en andaktsplats med en Mariabild av Vivianne Stenlund, vävd 1998 av Handarbetets Vänner. Tio elektriska armaturer sitter på väggarna i mässing och koppar, formgivna av Erik Lundberg. På murpelarna sitter ljushållare i mässing från 1600- och 1700-talet. En spetsbågig valvbåge öppnar långhuset i väster mot tornrummet. Golvet med textilmatta ligger här tre trappsteg högre än långhuset. Väggarna är putsade och målade liksom takets tunnvalv. I väster finns ett runt fönster med blyinfattat glas. Under detta visar en rundbågig nisch var en tidigare ytterport suttit. Mitt i tornrummet står en orgel från 1957 med fasad av furu, ritad av Erik Lundberg, och orgelverk med 25 stämmor byggt av Marcussen & Son i Danmark. Utmed väggarna finns skåp för textilförvaring och högre upp på väggarna sitter 17 stycken begravningsvapen. Koret har kalkstensgolv och putsade väggar med kalkmålningar liksom de två kryssvalven. I den södra väggen finns fem nischer och två fönster av samma slag som i långhuset. Altaret, ritat av Erik Lundberg, är gjort av grovhuggen svensk vit marmor med inhuggna evangelistsymboler. Öster om altaret står en fristående mur med samma höjd som altaret. På muren står ett krucifix flankerat av förgyllda träskulpturer, troligen gjorda av Burchard Precht på 1690-talet medan krucifixet är en gipskopia. Altarringen med smala balusterdockor är samtida med altaret liksom korstolarna utmed söderväggen. På norra sidan, angränsande till långhuset, finns predikstolen från 1700-talets mitt av marmorerat trä med snidad, förgylld dekor och ljudtak över. Intill predikstolen står en flygel och i söder en dopfunt av sandsten från 1943. I taket hänger fyra malmkronor och på väggarna sitter lampetter i mässing och koppar på skenor av smidesjärn. I norr leder en rundbågig dörröppning till sakristian och en spetsbågig till det tillbyggda skrudhuset. En rundbågig öppning i öster leder till det Bondeska gravkoret som har överljus från högt placerade fönster och en lanternin som kröns av en kupol. Golvet är mönsterlagt med marmor i olika färger. Väggarna är vitmålade och indelade av lisener och kraftigt profilerade listverk. I svicklarna under lanterninen finns stuckdekor i form av puttis med nycklar i händerna, troligen utförd av stuckatören Carlo Carove (d 1697). Väggarna täcks nästan helt av begravningsvapen och mot östväggen står Gustaf Bondes gravmonument i svart och vit marmor. Sakristian har ett golv av tegel medan väggar och kryssvalv är putsade. I norra väggen sitter en liten fönsterglugg och i öster ett fönster med träbåge och blyinfattat glas. På norrväggen, intill ett enkelt altare, finns en träskulptur, en nådastolsframställning från 1400-talets slut. En trappa leder upp till en järnbeslagen dörr till predikstolen. Dörren till koret är plåtklädd mot koret och har smidda beslag mot sakristian. Skrudhuset har kalkstensgolv och välvt tak som är putsat och målat. En trappa leder ned till källarvåningen och en dörr leder ut mot söder. Övriga inventarier Till Spånga kyrkas silver hör en oblattallrik från omkring år 1500 i förgyllt silver liksom en kalk vars fot är från 1743 och cuppa från 1798. Ljusstakar finns från 1600-talet i försilvrad mässing. Dopfatet från 1941 av silver är utformat av Arnold Karlström, som också ritat dopfunten. Bland textilierna finns en mässhake från 1788. Kormattan "Snäckorna" från 1955 är komponerad av Barbro Nilsson. I långhuset hänger två oljemålningar och ett epitafium från 1600- respektive 1700-talet. I gravkoret, på den norra väggen, finns ett stamträd över Bondeätten målat i olja 1693 av riksantikvarien Johan Peringskiöld. Här står också en skulptur föreställande kung Karl Knutsson Bonde på en sockel av grönmarmorerad kalksten. Skulpturen är en kopia från 1741 medan originalet utfördes av Berndt Notke och hörde till skulpturgruppen S:t Göran och draken i Storkyrkan. I kyrktornet hänger två klockor varav den större göts 1832 av S C Grönwall i Stockholm och den mindre troligen redan 1583 av en okänd gjutare. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. |
