Stäng fönster STOCKHOLM RÅDSTUGAN 2 - husnr 1, STORKYRKAN (SANKT NIKOLAI KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| STORKYRKAN (SANKT NIKOLAI KYRKA) (akt.) | |
| 2005-01-25 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset har golv av kalksten och putsade väggar. På väggarna sitter förgyllda reliefer, troligen från tidigt 1600-tal, i väggfasta ramar. Taket är slätt och putsat. Kyrkorummet har en väldig rymd med sina fem skepp indelade av höga pelare och valv. Rummet är disponerat med en mittgång i mittskeppet, kring vilken de öppna bänkkvarteren är placerade. I sidoskeppen är bänkarna vända mot mittskeppet. Koret i öster är tydligt avgränsat genom en högre golvnivå och genom ett smidesräcke mot norr och söder. Tre läktare finns i kyrkans västra del; i norr, söder och väster. Den västra rymmer kyrkans orgel. Kyrkorummet har ett rutlagt kalkstensgolv i grått och rött. I bänkkvarteren ligger brädgolv och i den östra och nordvästra delen av kyrkan utgörs golvet av gravhällar. Väggarna är putsade och ljust grå liksom stjärnvalven i mittskeppet och ribbvalven i sidoskeppen. Valvribborna och pelarna, varav flertalet är knippepelare, har frilagda tegelytor. Teglet är delvis bemålat i tegelkulör. Fyra av kryssvalven i de södra sidoskeppen, som ursprungligen täckte Vårfrukoret, är dekorerade med kalkmålningar, troligen från 1340-talet då valven slogs. Fönstren i kyrkan är rundbågiga med innerbågar av trä med blyspröjsat antikglas. Glasmålningarna i fönstret i nordväst är gjorda av Einar Forseth (1892-1988). Bänkinredningen är målad i grågrönt och har snidade gavlar och fältindelade fronter. Armaturer av mässing med vita glaskupor i tre nivåer hänger från gördelbågarna mellan mittskeppet och de närmast angränsande skeppen. Liknande lampor, men mindre, hänger närmast koret och över sidoläktarna. Mot en av pelarna på mittskeppets norra sida finns predikstolen av trä. Den är ritad och tillverkad av bildhuggaren Buchardt Precht (1651-1738). Innanför en portal leder en trappa med rikt utsirat räcke upp till predikstolens korg. Denna är, liksom fonden mot pelaren och ljudtaket, mycket rikt utsmyckad med förgyllda figurativa reliefer och listverk. Mot pelarparet direkt öster om predikstolen står Kungsstolarna på var sin sida om mittgången. Innanför en bröstning med snidad förgylld dekor finns en fast bänk på vars plats det ursprungligen stod en tron. Ovanför sittplatsen hålls en stor förgylld krona upp av änglalika skulpturer och bakom dessa hänger en guldbrokad - allt snidat i trä och till stor del förgyllt. Ritningarna till dessa verk av högsta konstnärliga kvalitet stod Nicodemus Tessin d y (1654-1728) för medan de tillverkades av Precht. I mittgången, ungefär i höjd med predikstolen, står ett centralaltare av trä från 2006. I sydöstra delen av kyrkan står dopfunten av kalksten. På cuppan finns mellan två rader med bladrankor i relief en inskription som anger att den är gjord år 1514. Lika långt öster ut, men i ett av de norra sidoskeppen står skulpturgruppen S:t Göran och draken tillverkad av den tyske skulptören Bernt Notke (f. före 1450-1509). Beställare var riksföreståndaren Sten Sture d ä och hans fru Ingeborg Tott. Skulpturgruppen består av en ryttarstaty kämpande mot en drake. Piedestalen de står på har sidor klädda med reliefer ur Georglegenden. Till konstverket hör även en prinsessa med ett lamm vilka står på en separat sockel formad som ett kastell. Skulpturerna, polykroma och i huvudsak tillverkade av ek, är omgärdade av ett högt järnstaket. Koret ligger i mittskeppet längst i öster, dit tre trappsteg i hela korets bredd leder. Mitt i trappan står en sjuarmad ljusstake av brons, den s k Sjustaken. Den är närmare fyra meter hög och troligen tillverkad i nordtyskland på 1400-talet. Koret har kalkstensgolv med gravhällar. Altaruppsatsen, det s k silveraltaret, skänktes av riksrådet Adler Salvius' änka Margareta Pedersdotter 1652 och är tillverkat i huvudsak av ebenholts och silver. Uppsatsens trevåniga mittparti är den donerade delen och pryds bl a av tre reliefer i silver. Friskulpturer och ornament av silver liksom kolonner och listverk av ebenholts utgör dekoren i övrigt. Uppsatsens flyglar tillverkades ett par år senare. Altaret är murat och putsat och fick sin form inför altaruppsatsens uppsättande. Korväggen har en draperimålning målad av Filip Månsson 1932 som sträcker sig ända upp till det runda korfönstret med sin glasmålning. Altarringens mittparti är utförd av grågrön marmor och i övrigt i av marmorerat trä. Koret avgränsas mot sidoskeppen i norr och söder av smidesräcken. Söder om koret ligger Olaus Petri kapell. Altaret med en medeltida altarskiva är placerat mot östväggen under David Klöcker Ehrenstrahls stora målning Korsfästelsen. Kyrkorummet präglas delvis av de många, stora och rikt utsmyckade gravmonumenten. Utmed kyrkans ytterväggar finns stora upphöjda gravar där överbyggnaden är arkitektoniskt eller skulpturalt utformade. Hit hör monumentet över Jesper Mattson Kruus och hans familj, vilket är placerat norr om koret. Det är utfört 1628 av sandsten, kalksten och marmor med liggande statyer på en tumba vilken är omgiven av kolonnställningar. Mot kyrkans södra yttermur ligger Johan Adler Salvius' upphöjda gravhäll. Kring denna står ett smidesgaller med sirlig dekor och över den, mot väggen, sitter ett väggepitafium av olika sorters marmor med friskulpturer. Bildhuggaren Heinrich Wilhelm skapade detta på 1650-talet. Ett stort antal epitafier finns också på pelarna. Ett som skiljer sig ur mängden är det över Nicodemus Tessin d ä, Nicodemus Tessin d y och Carl Gustav Tessin. Konstnären bakom monumentet med skulpturer av vit marmor i en fri komposition var Carl Milles. Läktarna i de yttre sidoskeppen i norr och söder vilar på pelare med skulpterade och förgyllda konsoler. Läktarbarriärerna är marmorerade och dekorerade med förgyllda och snidade akantusmotiv utförda av Precht. Den norra läktaren har ett trapphus inrymt under läktaren medan den södra har ett trapphus byggt mot läktaren. Skulpturerna vid trapphusdörrarna är utförda av Herman Buck 1702-05. Orgelläktaren i väster bärs upp av de västligaste pelarna och av två marmorerade träkolonner. Barriären har ett utskjutande mittparti med balusterdockor medan partierna på sidorna har samma typ av skuren dekor som sidoläktarnas barriärer. Barriären är målad i ljust grått med förgylld dekor. Orgelns fasad ritades 1789, troligen av arkitekten Petrus Serén. Den sträcker sig över kyrkans tre mellersta skepp och har ett absidliknande mittparti. Dekoren i form av snidade girlander, urnor, musslor m m är förgylld, i övrigt är orgeln målad i ljusgrått. Fasaden byggdes för ett orgelverk tillverkat av Olof Schwan vid samma tid, som byttes ut 1878. Dagens orgelverk byggdes 1960 av Marcussen & Son i Danmark och har 53 stämmor. Dagens önskan om ett mångfunktionellt rum medför inredning i form av lösa stolar i flera olika utföranden och tillfälliga installationer som förvaras i kyrkorummet. Sakristian norr om vapenhuset har brädgolv, putsade och målade väggar och slätt tak. De små fönsteröppningarna i väster har blyinfattat glas. Ett altare av trä står mot den västra väggen. I sakristian finns även en hurts och skåp för textilier. I de utrymmen som byggdes som kapell söder och norr om tornet samt i tornet, ovanför vapenhuset, ryms idag flera rum med olika funktioner. De f d kapellen är numera entresolerade och innehåller i norr på bv sakristia och en trappa upp ett kontorsrum. Däremellan, en halv trappa upp, ryms en skrudkammare. I kontorsrummet är taket kryssvälvt och den östra väggen har frilagt tegel där igensatta fönsternischer och vitputsade blinderingar visar hur en del av kyrkans tidigare yttermur mot väster såg ut. Söder om tornet ligger ett samlingsrum med panelklädda väggar med prästporträtt. Dörren i söder, som leder till entrén från Trångsund, sitter i en spetsbågig portal av formslaget tegel. En kalkstenstrappa leder härifrån upp till ett rum med två kryssvalv med kalkmålningar, figurativa och i dekorform. I den västra väggen finns vitputsade blinderingar och målerifragment på vissa partier. I tornet, bakom orgelläktaren, ligger ett rum med ett högt stjärnvälvt tak och väggar vars övre delar i söder och norr är indelade i välvda nischer. Övriga inventarier Bland Storkyrkans många mycket speciella inventarier kan här bara några enstaka exempel nämnas. Söder om koret hänger ett krucifix av ek på en pelare. Troligen är det gjort av Bernt Notke. En ljuskrona av silver med mycket rik dekor, även den söder om koret, skänktes till kyrkan 1674 vid Ebba Brahes begravning. Nära vindfånget i sydväst hänger Vädersolstavlan, den tidigaste avbildningen av Stockholm som man känner till. Originalmålningen gjordes på 1530-talet medan denna kopia målades 100 år senare. De mycket stora målningarna i östra delen av kyrkan, söder respektive norr om koret, är målade 1695-96 av David Klöcker Ehrenstrahl och förställer Korsfästelsen och Yttersta domen. De målades för Slottskapellet och flyttades till Storkyrkan i samband med slottsbranden 1697. Bland kyrkans textilskatter kan nämnas en korkåpa från slutet av 1500-talet och en mässhake samt antependium donerade av Johan Oxenstierna Axelsson 1659. Till de främsta silverföremålen hör ett krucifix i silver och ek samt ett par ljusstakar tillverkade av Andreas Hamburger i Augsburg och skänkta till kyrkan av Magnus Gabriel de la Gardie till drottning Kristinas kröning. I kyrkans torn finns sex kyrkklockor varav två av medeltida typ. Två är gjutna på 1600-talet, 1638 respektive -93, av Jurgen Putensen respektive Jacob Birman. 1743 göts en klocka av Fahlsten i Stockholm. Den yngsta klockan är från 1921, en omgjutning utförd av K G M Bergholtz. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. |
