Stäng fönster STOCKHOLM PROSTEN 1 - husnr 1, S:TA BIRGITTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| S:TA BIRGITTA KYRKA (akt.) | |
| 2004-02-17 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset i väster utgörs av ett litet, rektangulärt och delvis glasat rum. Golvet är stenlagt, taket av slät vitmålad träpanel. Originalarmaturerna är av glas och smide. Genom pardörrarna av ek kommer man rakt in i kyrkorummet där altaret har en mycket dominerande placering, centralt och fristående. Arkitekten har här utgått från den liturgiska idén att församlingen ska kunna samlas omkring altaret, "circumstantes", och skapa ett samspel mellan präst och församling. Mellan altaret och östväggen ligger "lillkyrkan", vars golv ligger nedsänkt två trappsteg (ursprungligen sex steg) varigenom ett mindre rum i rummet bildas. Altaret skulle således vara möjligt att användas från båda sidor, både som traditionellt högaltare i det stora kyrkorummet och som altare för "lillkyrkan" för en mindre grupp. En mur av marmor avgränsar "lillkyrkan" ytterligare från huvudrummet. Östväggens fem glasmålningar med bl a De fyra elementen som motiv, komponerade och utförda av konstnären Uno Lindberg, har fått funktionen av altartavla i och med att de bildar en bakgrund till altaret när detta nyttjas från det stora rummet. Kyrkorummets väggar är terrasitputsade som exteriören men i vitt. De utåt avsmalnande korsarmarna täcks av baldakintak av trä, som bärs upp av fyra smäckra betongpelare. Konstnären Lars Andréasson (f 1924) står för den stiliserade temperamålningen på trätaket, "Ljusspel i grenverk", som också breder ut sig över en del av den putsade nordväggen, till vänster om orgeln. Takets gjutna betongbalkar markerar exteriörens yttre kvadratiska lanternin vars fönsterrader är försedda med matt glas. Här strilar ljuset ner i kyrkan, nästan utan att man ser fönstren då de delvis är dolda av baldakintaket. Elva meter ovan kyrkans golv tycks ett tunt konkavt betongblock sväva i rummet. Till synes genomskinligt fungerar det som reflektor och bidrar till rummets speciella ljusflöde. I stengolvet är inlagt ett mönster av cirklar och kvadrater som löper ända fram till väggen som om de fortsatte även utanför kyrkans murar. Altaret är av vit polerad Ekebergsmarmor med dekor i form av djupreliefer på båda långsidorna eftersom altaret ska kunna betraktas även från "lillkyrkan" i öster. Relieferna, med bl a evangelistsymbolerna som motiv, är utförda av bildhuggaren Knut Erik Lindberg. Muren som avskärmar "lillkyrkan" från huvudrummet är av samma marmorsort och försett med fasta ljusbärare, också i marmor, med stora ljusmanschetter av silver ritade av ädelsmeden Sigurd Persson (1914-2003). Den ganska låga predikstolen är placerad söder om altaret, vilande på ett klippblock av granit som tagits från kyrktomten. Predikstolen är av obehandlad betong och ek. Dopfunten, som står strax framför predikstolen, är av samma marmor som altaret, dock inte polerad. Funten med sin stiliserade växt- och fågeldekor är komponerad och huggen av konstnärinnan Ewy Palm-Andréasson. Trots att S:ta Birgitta kyrka är att betrakta som en centralkyrka har den en tydlig öst-västlig orientering med en tydlig mittgång fram mot altaret med bänkar på ömse sidor. Bänkkvarteren är ganska små med korta bänkar som i korsarmarna ställts på snedden med riktning mot altaret. Bänkarna är numera laserade och svampmålade men var ursprungligen lackade med en gulmålad fördjupad rand i bänkryggen som enda dekor. Bänkarna i "lillkyrkan" har bevarad originalutformning. Lampetterna i form av blomsterkalkar av kalkat trä, mässing och matt glas är ritade av Rolf Bergh. Denne stod även för utformningen av predikstolen, bänkinredningen och orgelfasaden. Orgeln har sin placering mot den nordöstra väggen, i nära kontakt med församlingen och altaret. Den är byggd av Frederiksborgs Orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark, ursprungligen för 16 stämmor men utbyggd till 18 stämmor. Glasmålningen ovan huvudentrén i väster med motivet Flykten från Egypten är komponerad av Tore Bergh, bror till arkitekten, och utförd av N P Ringströms glasmästeri. Sakristian, som är belägen i den södra korsarmen, har stenlagt golv, putsade väggar och vitmålat brädtak. Här finns väggfast skåpinredning för textilier m m, skrivbord och träbänk med skinnklädd rygg samt en piscina av marmor, allt i originalutförande. Ett litet kapell innanför sakristian har sekundär inredning. I den norra korsarmen ligger brudkammare /samtalsrum samt wc. Övriga inventarier Flertalet av kyrkans mässhakar är tillkomna i samband med kyrkans uppförande. Sex av dem är komponerade av Lars Andréasson samt dennes hustru Ewy Palm-Andréasson. Med sina nonfigurativa applikationer anknyter mässhakarna både i färg och form till takmålningen. Wiveca Claesson-Lindberg har komponerat kormattorna i ylleflossa, som också tar upp takmålningens färger, samt gobelängen bakom predikstolen och predikstolsklädena. Kyrkans silverföremål är också i huvudsak från byggnadstiden. Altarkrucifixet är utformat av Sigurd Persson. Kristusfiguren av silver omsluts av en korsformad förgylld träram, som står på en sockel av vit Ekebergsmarmor. Krucifixet är genombrutet för att kunna ses både från huvudkyrkan och "lillkyrkan" i öster. Altarets silverljusstakar och Birgittakronan ovan altaret är också formgivna av Sigurd Persson liksom kannan för dopvattnet och det stora dopfatet. Detta har getts en form så att det ger intryck av att nästan sväva fritt över den tunga stenfunten. Nattvardssilvret är något äldre än kyrkan i sig, från 1957. Det är utfört av ateljé Borgila och användes i Nockeby kyrksal, som fungerade som församlingsdelskyrka i väntan på att planerna för S:ta Birgitta kyrka realiserades. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. |
