Stäng fönster STOCKHOLM PAPPERSKNIVEN 13 - husnr 1B, FÖRSAMLIMGSHEM
Byggnad - Beskrivning
| Församlimgshem (akt.) | |
| 2004-06-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Den tunna betongskiva som utgör en viktig rumsskapande del i kyrkorummet är ett sammanhållande element genom en stor del av anläggningen. Över det inre kyrktorget fungerar den som redan nämnts som tak och i väster utgör betongskivan en del av taket i komplexets församlingssal. En färgstark ridå i applikationsteknik med motivet Noaks Ark, signerad 1961 av Randi Fischer (1920-97), döljer det stora väggparti som numera har byggts för den scen som ursprungligen fanns här. Taket är klätt med vit plåtpanel och golvet är av stavparkett. Stolarna är av samma typ som i kyrkorummet men sekundärt omklädda med ett tyg som matchar ridån. Luckor av furu kan skjutas för fönstren vid behov av mörkläggning. Utrymmet bakom den f d scenen är numera förvandlat till ett avskilt rum för kyrkkaffe och andra samlingar. Kolumbariet ligger insprängt i berget i två våningar under en stor del av kyrkan med plats för närmare 23 000 urnor i 8 250 urnnischer. Dess centrum är ett helt runt rum i två våningar med barriärer av rå formgjuten betong och överliggare av mässing. Det ligger precis under kyrktorget där dagsljuset silar ner genom kyrktorgets glasade brunnsbotten, vilket ger ett speciellt skimrande ljus i rummet. Ljudet av det ständigt porlande vattnet ovanför når ner till kolumbariet. Här står en stor bronsskulptur utförd av Ralph Bergholtz föreställande Den Helige Franciskus omgiven av sina fåglar. För att få en enhetlig men ändå varierad dekor har samme konstnär tillsammans med Randi Fischer också utformat den uppsättning om cirka 200 utsmyckningsdetaljer för nischernas täckplattor i terracotta. Kolumbariets golv är av kalksten och gult tegel, väggarna av gult tegel medan taken är vitputsade och försedda med en kraftig hålkälslist. De små rummen är delvis grupperade kring den centrala rotundan men sträcker sig också österut för att avslutas i en lillkyrka, precis under det stora kyrkorummets kor. Lillkyrkan har vitputsade väggar och på det gradängformade golvet av kalksten står de fasta bänkarna i furu med extremt låga och helt raka ryggar. Dopfunten är av sten, predikstolen av furu och altaret av både sten och furu. Lillkyrkans korfönster utgör den nedersta delen av kyrkobyggnadens höga östfasad av betonginfattat glas men har ett annat motiv än detta. Här skildras Jesu födelse i en något mer dämpad färgskala än i kyrkorummet ovanför. Konstnären är densamma, Ralph Bergholtz. Väggarmaturerna är från byggnadstiden. All fast inredning är ritad av arkitekten Johannes Olivegren. Bland övriga lokaler kan bl a nämnas det nedre planets samlingssal i söder (nuv musiksalen) där fönsterväggen har luckor av furu som kan dras för fönstren och väggreliefer i keramik av konstnären Stig Karlsson. Olivegren har ritat de fyrkantiga takarmaturerna i furu, placerade i en ring och i bågform. Kyrkoherdens rum är delvis entresolerat med en mycket brant och originellt utformad trappa i trä. Gult tegel och furu är inslag som återkommer i samtliga rum i komplexet. Flera rum har bevarat sina originalarmaturer i furu. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. |
