Stäng fönster KALIX PRÄSTEN 3 - husnr 2, KALIX KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Nederkalix kyrka (akt.), KALIX KYRKA (akt.) | |
| 2005-12 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har byggts om och ändrats många gånger genom århundradena. Dagens kyrkorum präglas av flera epoker, men domineras av senmedeltiden - uttryckt i murar, valv och flera viktiga inventarier - och det sena 1900-talet som kommer till uttryck i golv, bänkinredning, läktare, orglar, innerdörrar, korets bildfönster och altaruppställning, samt ljuskronornas hängning lågt över mittgången, tillsammans med en del rekonstruktionsarbeten å äldre inventarier. Bland de spår som avsatts perioderna däremellan finner man predikstol och minnestavla från sent 1600-tal, fönsteröppningar, psalmtavlor och oljemålningar i koret, korskrank och obelisker från 1700-tal, medan delar av altaruppsättningen är från sent 1800-tal. Kyrkan är indelad i tre travéer under stjärnvalv som slagits efter att kyrkan byggts. Valven bärs av kraftiga pelare ställda mot murarna. Korets valv är det mest sammansatta, och valvet längst i väster det enklaste, både väggar och valv är vitkalkade i hela kyrkan. Längs norra väggen finns en kraftig utbuktning närmast golvet. Golvet – ett hyvlat, grått kalkstensgolv – flyter i samma nivå genom både långhus och kor, och en svängd trappa leder upp till sakristian som ligger sex trappsteg ovanför koret. Kring altaret trängs delar av altaruppsättningar av flera generationer – 1800- talets änglabåge som bärs av räfflade pilastrar med förgyllda kapitäl, ramar in korets bildfönster utfört av Per Andersson 1970. Pilastrarna står på det gamla, murade altaret som bemålats med en stiliserad paradisframställning. På altaret, framför bildfönstret står det lilla altarskåp som invigdes av ärkebiskop Jakob Ulfsson 1472. I altarskåpet flankeras jungfru Maria med Jesusbarnet av Jakob den äldre och Jakob den yngre. Framför det gamla altaret står ett fristående, blåmålat altarbord. Hela altararrangemanget innesluts i den spegelindelade altarringen. Nere i långhuset, bakom valvpelarna, står de marmorvita träskulpturer som hört till den calvariegrupp som fungerade som altartavla årtiondena kring sekelskiftet 1800/1900. I koret står också kyrkbänkar på ömse sidor om altaret, en medeltida dopfunt, en ny kororgel och en näpen St. Göran-skulptur innesluten i glaslåda. Bänkkvarteren avslutas mot koret av bänkskärmar med skurna skrank i form av ett stiliserat växtmotiv kring en kartusch. Skranket avslutas mot mittgången i slanka obelisker med ranka, förgyllda växtslingor. Skranket är fäst på gångjärn och kan vikas ned mot bänkskärmen för att inte skymma koret. Predikstolen är fäst mot norra väggpelaren och har en åttkantig korg med statyetter inom rundvälvda nischer och ett ljudtak med utsirat krön. Den tillverkades 1674 men har byggts om ett antal gånger och är nu till stora delar en rekonstruktion, med delvis tunt och platt träsnideri. Det är inte bara predikstolen som bär spår av sentida tillägg och återställandearbeten, även en minnestavla från sent 1600-tal har kompletterats i sen tid. Dörren mot vapenhuset har blyspröjsat överljus inom en spetsbågig öppning. Vapenhuset ligger tre steg nedanför långhuset och har ett lätt välvt trätak och tegelgolv. I golvet finns en infälld gravhäll i gjutjärn från 1740 och i östra väggen är inmurat en gravhäll i kalksten från 1666. Här finns också två medeltida helgonskulpturer, en fattigbössa och en kista från 1700-talet. Sakristian har ett medeltida kryssvalv och ett mönsterlagt tegelgolv. |
