Stäng fönster LULEÅ KYRKPLANEN 1 - husnr 1, LULEÅ DOMKYRKA (OSCAR FREDRIKS KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
Luleå Domkyrka (akt.), LULEÅ DOMKYRKA (OSCAR FREDRIKS KYRKA) (akt.) | |
2007-11 |
Interiörbeskrivning |
---|
När kyrkan invigdes 1893 under benämningen Oscar Fredriks kyrka - hade den en interiör i rik trägotik med sidoläktare som revs ut när kyrkorummet radikalt omdanades under ledning av arkitekt Knut Nordenskiöld, ett halvsekel senare. Rummet fick då helt ny, stramare skepnad med vitmenade valv och raka murpelare. Pelarnas välvda genomgångar ger en illusion av att kyrkan är treskeppig. Valven har en nygotisk anspelning i fyrpassblinderingar, valvribbor och en svagt spetsbågig form. Kyrkan fick också en nästan helt ny inredning – altare, predikstol, triumfkrucifix, bänkar, psalmtavlor, dopfunt och armaturer m.m. En omvandling helt i överensstämmelse med tidens reaktion på sekelskiftets medeltidsinspirerade kyrkorum. Flera av inredningsdetaljerna som antemensalet och dopfunten, ritades av Nordenskjöld. Den senaste stora ombyggnaden genomfördes 1983, under ledning av arkitekt Bertil Franklin. Denna ombyggnad innebar bland annat att kyrkan fick nytt golv och att den södra läktaren kortades av för att bereda utrymme för ett sidokapell i södra korsarmen. Nordenskölds dopkapell framför koret demonterades och blev plats för en kororgel. Längst ned i kyrkorummet inreddes ett kyrktorg. Kyrkan fick delvis ny inredning och en ny, varmare och livligare färgsättning. Sidokapellet har senare byggts bort i och med att läktaren återställts till sitt ursprungliga djup och samtalsrum inretts i utrymmet därunder. Läktarunderbyggnaderna har förändrat rummet och i någon mån inkräktat på dess rymd i det att korsformen raderats ut i golvplan, men den är fortfarande avläsbar i valven. Dagens kyrkorum är en sammansmältning av Nordenskiölds kyliga kyrkorum med tunga, vitputsade murar och valv och Franklins ljusa, feststämda inredning, som med färgsättning och detaljer anknyter till nygotikens stildrag. Det som återstår av sekelskiftets kyrkorum är enstaka detaljer som korets kulörta bildfönster, fönstersättningen och en sirlig, rikt bestyckad ljuskrona, samt Garibaldi Lindbergs altartavla -som dock fått ny inramning. På väggen bakom predikstolen hänger ett antal små sköldar med bibliska symboler –som en gång prydde den gamla predikstolen. I långhusets ljusa, rutmönstrade golv markeras mittgången med ett eget mönster, medan koret som ligger fyra steg ovanför långhuset, har ett mörkt kalkstensgolv. Dagens öppna kyrkbänkar har raka, ljust marmorerade gavlar med en enkel dekor. Bänkarna är indelade i två kvarter längs mittgången och de främre bänkraderna har ersatts av lätta, lösa stolar. Långhusets fönster har ett råglas som utestänger omvärlden och är indelade i två våningar, som ett minne från sidoläktarnas tid, med små parfönster i bottenplan och ett stort spetsbågigt fönster med masverk i övre plan. I korsarmarnas läktarplan sitter stora, runda rosettfönster. Det avsmalnade, dunkla koret har högt placerade bildfönster och gyllene ljusträd kring den guldskimrande altartavlan. Den tredelade altartavlans mittbild visar figurer ur livets fyra skeenden kring Kristi kors. Altarets framsida är täckt med ett förgyllt antemensale. Altaret inramas av ett cirkelrunt, öppet skrank i form av ett enkelt, rödmålat räcke. I valvet framför korets hänger ett triumfkrucifix. Kyrkans åttkantiga predikstol står på hög sockel och har ett tunt ljudtak med sirlig spetskant. Korgens nischer pryds av gyllene skulpturer föreställande Jesus, Luther och Moses. Dopfunten i mörk kalksten tillhör 30-talsrestaureringens tillskott. Gunnar Torhamns tavla, Jesu dop, skapad för 1930-talets dopkapell hänger nu i en murnisch mittemot kororgeln. 1930-talets, höga tidspräglade mässingsarmaturer i sidoskeppens nischer blandas med 80-talets lätta mässingsvingar över bänkkvarteren och den stora, sirliga malmkronan över mittgången. Psalmtavlor och lampetter med polykroma detaljer är minnen från 1930-talets omgestaltning. Kyrktorget längst ned i långhuset är avskärmat av röda gallerskärmar med guldblänk, samma skärmar som i läktarbarriärerna. På kyrktorget står Mats Risbergs altartavla från det demonterade sidokapellet. Den glasade öppningen mot vapenhuset är utformad som en paradisport med blad och grenverk i svartsmide och guld. I kyrkans tre vapenhus finns nygotiken kvar i nakna tegelmurar och bemålade valv. |