Stäng fönster LULEÅ NEDERLULEÅ KYRKOVALL 4:1 - husnr 1, NEDERLULEÅ KYRKA (GAMMELSTADS KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| Nederluleå kyrka (Gammelstads kyrka) (akt.), NEDERLULEÅ KYRKA (GAMMELSTADS KYRKA) (akt.) | |
| 2003-12 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet är indelat i fyra travéer med stjärnvalv – varav korets har den mest komplicerade utformningen. Valven är slagna efter att kyrkan byggts och bärs av kraftiga pelare ställda mot murarna. Koret ligger ett steg över långhuset och avskiljs av ett korskrank från 1748, skranket avslutas med obelisker mot mittgången. I valvbågen mellan kor och långhus hänger ett senmedeltida triumfkrucifix. Korets väggar och valv är täckta av muralmålningar med bibliska motiv och dekorativa rankor. Rummets bildsviter binds ihop av en draperimålning längst ned på väggen. Det magnifika, nederländska altarskåpet från senmedeltiden dominerar korrummet. Mittpartiet består av snidade figurer och dörrarnas insida framställer scener ur Kristi liv. Predellan är bemålad med Kristus och lärjungarna och på dörrarnas utsidor finns målningar föreställande Getsemane. Själva altaret som är murat i tegel har en bakre, medeltida del och ett vitputsat modernt parti med altarbord i marmor. Altaret inramas av en rektangulär, sluten altarrundel från 1769. Rundeln som har en spegelindelning är dekorerad med halva balusterdockor och marmorerad i grågrönt. På altarets södra sida står en senmedeltida korbänk och den s. k. biskopsstolen med medeltida gavlar, båda monterades ihop i sin nuvarande form vid 1971 års restaurering. Den senmedeltida dopfunten i marmor står på samma sida. I korets norra vägg sitter en senmedeltida järndörr som leder till sakristian. Den spetsbågiga dörrsmygen är murad av profilerat tegel i tre språng. I koret hänger också två äldre malmkronor. Över långhuset är endast valvribbor och slutstenar bemålade, medan valv och väggar i övrigt är vitkalkade. Ovan fyra av fönstren finns målade inskrifter som berättar om deras tillkomst- eller förändringstid. I vapenhus, långhus och kor ligger sentida kalkstensgolv men bakom altaret och i sakristian finns ett äldre tegelgolv. Långhusets inredning är till stor del sentida och präglas av 1971 års restaurering som leddes av arkitekterna Erik Lundberg och Uno Söderberg. Kyrkbänkarna är grupperade i öppna kvarter men sammanbundna av en låg ”tröskelbräda”. Gångarna löper längs med väggarna och genom kvarterens mitt. Bänkarna närmast koret är vända mot mittgången och har en genombruten bänkskärm med balusterdockor placerade i grupper om tre. De ”gyllene” takarmaturerna av mässingsplåt som hänger ovan bänkarna, är kännetecknande för 1970-talets restauratörer. Långhusets mest iögonfallande inredning är predikstolen från 1700-talets förra hälft, hängd mot norra murpelaren mellan andra och tredje travén, Predikstolen med baldakin är gjord av Nils Jacobsson Fluur, i svulstig barock med grupper av kolonetter, rankor, druvklasar och änglahuvuden, målad i guld, silver, grönt och rött. Även nummertavlor och de praktfulla minnestavlorna, ett epitafium och mittgångens malmkrona tillhör 1700-talets tillskott. Den nuvarande läktaren byggdes 1971, i mörkt trä med ljusa spegelfält och bildar en organisk helhet med den magnifika, samtida orgeln, som helt fyller läktarutrymmet. Läktaren som är konkav till formen bärs bl. a. av sex svarvade träpelare i framkant. Centralt i läktarbarriären sitter orgelns ryggpositiv. Under läktaren finns två rum på var sida om mittgången. De har väggar av vitlaserad panel och blyspröjsade antikglasfönster mot kyrkorummet. Under läktaren hänger en liten malmkrona från sent 1500-tal. Den vitlaserade panelen återkommer i det vindfång som byggts framför porten. Vapenhuset och sakristian har vitkalkade väggar och valv som bärs av murpelare i hörnen. Den spetsbågiga öppningen mellan vapenhus och långhus omsluter en senmedeltida, järnbeslagen dörr. I vapenhuset står kyrkans fattigbössa som till vissa delar är medeltida. |
