Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LYCKSELE BJÖRKSELE 4:1 - husnr 1, BJÖRKSELE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Björksele kyrka (akt.), BJÖRKSELE KYRKA (akt.)
2010-05
Interiörbeskrivning
Vapenhuset når över hela kyrkans bredd, med uppgångar till läktaren längst ut mot ytterväggarna. Kyrksalen är treskeppig, med ett högre mittskepp samt lägre och smalare sidoskepp. Mittskeppets tunnvälvda tak avslutas nedåt med ett kraftigt bjälklag med profileringar och tandsnitt, som bärs av pelare. Sidoskeppens tak är kassettindelade och har även de profilerade lister och tandsnitt. Det tunnvälvda koret är smalare och något lägre än långhuset. Utrymmena på sidan av koret används som sakristia och arkiv och nås från en dörr på korets västra sida.

Altarringen är svängd och genombruten med marmorerade och nedtill förgyllda balusterdockor. Den låga och breda altartavlan vilar på en predella på altaret. Ovanför altaret sitter ett bemålat korfönster i en djup nisch. Det är skapat av konstnären Gunnar Torhamn 1954. Korfönstret omges av korintiska och nedtill kannelerade halvkolonner, som bär ett bjälklag med tandsnitt. Kolonnernas kapitäl och kannelyrer är förgyllda. Även den åttakantiga predikstolen med ljudtak har en klassicistisk utformning, med förgyllda pilastrar, tandsnitt, girlanger och palmblad. Den öppna bänkinredningen når från mittgången ända ut mot yttervägg och har rektangulära gavlar med marmorerade speglar. Läktarbarriären med speglar når över hela kyrkans bredd, trots att den bara kan beträdas i mitten. Formen är rak vid sidoskeppen och konvex i mittskeppet, där en stor del av utrymmet upptas av orgelfasaden.

Kyrkorummets väggar och tak är klädda med slätspontad träpanel. Färgsättningen är ljus och sval. Väggarna är ljusgrå (vita i koret) med en mörkare boasering nedtill. Taket är vitt i mittskeppet och ljusgrått med mörkare grå detaljer i sidoskeppen. Pelarna, altarringen och predikstolen är marmorerade i gråvitt. Bänkarna har en avvikande färgsättning, då de är ådrade i en ekimiterande varmt brungul färg. Ursprungligen var de blåa och svarta. Även golvet har en varmare färgsättning än resten av kyrkorummet. Det lackade trägolvet är bara synligt i bänkkvarteren. Övriga ytor täcks av en varmt ljusbrun nålfiltsmatta. Belysningen utgörs av mässingsljuskronor över mittgången och lampetter på väggarna, båda med tidstypisk utformning från tidigt 1930-tal. Senare tillkom ljusramper längs valvlisterna och belysning i sidoskeppens kassetter. Kyrkan värms fortfarande med de ursprungliga sektionsradiatorerna under fönstren. Fönsterbågarna har utanpåliggande spanjoletter.

Aven invändigt har kyrkan genomgått förhållandevis få förändringar. En tidig men inte så påtaglig ändring är utbyggnaden av läktarpartiets runda mittdel och den nya orgeln från 1939. Mer synligt är den förändrade belysningen med bl.a. ljusramper från 1940, den nya färgsättningen av bänkarna från 1950-talet och nålfiltsmattan och dopfunten från 1970-talet. År 1986 installerades ett dopaltare i kyrkorummet och ungefär samtidigt tillkom en ny kororgel, piano och ambo. I samband med det togs ett par bänkar bort längst fram på vardera sidan för att rymma den nya möbleringen. Till skillnad från många andra kyrkor har den dock klarat sig från att få en läktarunderbyggnad.