Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MALÅ KYRKAN 3 - husnr 1, MALÅ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Malå kyrka (akt.), MALÅ KYRKA (akt.)
2010-10
Interiörbeskrivning
Genom vapenhuset i tornets bottenvåning kommer man in i kyrksalen. Det fönsterlösa vapenhuset är smalt och spartanskt till sin karaktär, med ett såpskurat golv som ålder-domligt och betydelsefullt inslag. Kyrksalen är enskeppig, med koret inom byggnads-kroppen i sydost. Två dörrar på var sin sida om altaruppsatsen leder in mot sakristian bakom koret. Väggar och tak är klädda med spontad vitgråmålad slätpanel. Taket är tunnvälvt och indelat i rutor med diagonalt påspikade lister. Ett betydelsefullt karaktärs-drag utgör de höga halvkolonner som flankerar fönstren och kordörrarna och som bär upp taklisten. Dessa arkitekturelement framträder i grårosa mot de ljusa väggarna. Korpartiet är förhöjt med en ramp. Altaruppsatsen har en klassisk uppbyggnad med fyra kannelerade pilastrar som bär en fronton och inrymmer den höga rundbågiga altar-målningen. Den föreställer uppståndelsen och är en kopia av Fredrik Westins populära altarmålning för Kungsholms kyrka i Stockholm. Altarringen är halvoval och genom-bruten med balusterdockor. Predikstolen vid norrväggen har en gustaviansk stil med rund korg som är indelad i fält med tunna halvkolonner och festonger, samt ljudtak med baldakin och kors. Den öppna bänkinredningen är disponerad med mittgång och har trepassavslutade gavlar med speglar i samma form. Bänkarna är blågrå med rosa sidospeglar. Den ljusrosa orgelläktaren i väster har ett framskjutande mittparti på sex kraftiga kolonner samt front indelad med mörkare marmorerade spegelfält.

Interiören har genomgått fler förändringar än exteriören sedan byggnadstiden. Den mest påtagliga genomfördes inför kyrkans 100-årsjubileum 1951–52, under ledning av Kjell Wretling. Från den tiden är bl.a. altarringen och bänkarna (de tredje i ordningen). Interiören fick också en ny färgsättning som var mer koloristisk än den tidigare. Orgelverket byttes 1952 till en Grönlundsorgel, men orgelfasaden från 1889 (N.O Alm, Boden) behölls. Den nuvarande dopfunten, som ersatte en äldre dopfunt 1959, påminner i sin utformning och färgsättning om en trafikkon och passar därför mindre bra in i kyrkorummet. År 1992 gjordes en läktarunderbyggnad i kyrkan med kapprum, förråd och hk-toalett på ett föga anpassat sätt. Vid den stora restaureringen 2008 togs dock det mesta av läktarunderbyggnaden bort och fick en mer underordnad form. Restaureringen inbegrep även utvändig ommålning, tjärning av tak på kyrkan och gravkapellet, rengöring och ommålning av vissa inredningsdetaljer, konservering av måleri, nytt manöverbord och kapphylla, byte till fjärrvärme samt delning av altarringen för att kunna flytta den vid behov av mer utrymme i koret.