Stäng fönster SKELLEFTEÅ BYSKE 2:5 - husnr 7, BYSKE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Byske kyrka (akt.), BYSKE KYRKA (akt.) | |
| 2010-07 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Genom ett kort vapenhus kommer man in i det åttakantiga kyrkorummet. Väggarna är vitputsade, innertaken vitmålade och ur de höga fönstren med klarglas flödar ljuset in. Kyrkorummet är mycket högt och blicken letar sig – imponerad av den stora volymen – gärna uppåt mot den dekorerade lanterninen. Uppåtsträvande är även de monumentala åttakantiga pelare som bär upp både lanterninen och läktarna i öster, norr och söder. Pelarna av trä avslutas med dekorativt snidade kapitäl, som bär lanterninens profilerade bjälklag. Ovanför det finns språkband med bibelord, en utskjutande konsollist samt väggar målade i bysantiserande stil i huvudsakligen rosa, med figurer föreställande de tolv apostlarna. De flankerar de kopplade fönstren med matt glas. I det plana taket över rummets mitt finns en målad silverduva (symboliserande den Helige Ande) inom oktogon med strålkrans målad i bl.a. lejongult. Läktarbarriärerna är ljusbeiga med rundbågade indragna speglar och mörkare över-liggare. Den öppna bänkinredningen är orienterad mot koret i väster, och disponerad med mittgång och sidogångar. Bänkgavlarna är tresidigt avfasade uppåt och har röd-brunt ramverk och grå marmorerade speglar i samma form som fönstren. Altarringen är femsidig (halv oktogon) och genombruten med slanka balusterdockor som samman-binds med arkadbågar. Predikstolen är åttakantig med inskjutna speglar och tältformat ljudtak med baldakin av genombrutna mönstersågade träornament. Den är placerad högt upp, runt den främsta pelaren i sydväst. Både predikstolen och altarringen är målade i ljusa nyanser av beige, grått och vitt. Detsamma är altaret och altaruppsatsen i nyrenässans. Den senare, med underrede och pilastrar som bär tre arkadbågar, ramar in de igenmurade fönsternischerna. Där ryms numera den monumentala altarmålningen i al seccoteknik, föreställande de åtta saligheterna ur Jesu bergspredikan. Målningen är utförd av konstnären och byskesonen Torsten Nordberg i hans karaktäristiska lätt kubistiska stil och typiska pastellfärger. Den ursprungliga orgelfasaden är bevarad på östläktaren, men kompletterad med ett ryggpositiv som dock smälter in ganska bra då det tar upp såväl orgelfasadens som läktarbarriärens formspråk. I mittgången finns en stor malmkrona, men över och under läktarna hänger moderna mässingsarmaturer. Mellan pelarna under orgelläktaren har vita klädspaljéer satts upp. Golvet av furubräder är fernissat och mörknat av patina. Interiören har genomgått kraftiga förändringar sedan byggnadstiden. Ursprungligen sträckte sig läktarna ända in mot koret. Sakristian var inbyggd under läktaren, till vänster om koret. I nischerna i altaruppsatsen fanns tre fönster och altarprydnad utgjordes av ett kors med svepning som tidigare stått i Ytterstfors brukskyrka (numera i Finnträsk kyrka). Bänkkvarteren var delvis disponerade som idag med mittgång och vända mot koret, men en korsformad gång ledde mot entréerna, längst fram var bänkarna vända mot mittgången och längst ut mot ytterväggarna var ett antal bänkar vända in mot kyrkans centrum. Predikstolen var ännu högre placerad än idag, i liv med läktarbarriären. Vid en restaurering 1914-1916 tillkom det bysantiserande måleriet i lanterninen, utfört av konstnären Carl Magnus Lindqvist, Vännäs. Den fasta inredningen målades samtidigt i svagt blåa färgtoner. Centraluppvärmning med lågtrycksånga och elektrisk belysning installerades. Altarprydnaden avlägsnades och istället sattes ett målat glasfönster in i det mittersta korfönstret. Det var komponerat av Otto Wretling, Umeå, och föreställer den korsfäste Kristus med strålglans samt blommor i den nedre delen. De största förändringarna av kyrkorummet i kyrkans historia skedde vid renoveringen 19551956 under arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå (vilken delvis byggde på ett äldre förslag, av arkitekt K. M. Westerberg, från 1946). Sakristian under ena läktaren ansågs vanprydande och revs. Istället byggdes pannrummet bakom koret ut och en ny sakristia ordnades där. Det innebar i sin tur att korfönstren skymdes och måste muras igen. Därför flyttades Wretlings korsfästelsemålning till sin nuvarande plats till vänster om koret och den kompletterades med en ny glasmålning till höger om koret, föreställande Kristi uppståndelse. Torsten Nordberg utförde både den nya glasmålningen och den triptyk som tillkom som ny altarmålning, samt den nya glasmålningen i sakristian med motivet Jesus i Getsemane. Båda läktarna på vardera sidan om koret revs också, vilket minskade antalet sittplatser kraftigt – ursprungligen hade kyrkan 1500 platser, idag bara 600 efter ytterligare borttagande av bänkar i bottenvåningen. Predikstolen, som hade rykte om sig att vara en av Sveriges högst belägna, blev genom borttagningen av läktarna fristående och sänktes samtidigt ca en meter. Bänkkvarterens disposition ändrades så att samtliga var vända mot altaret i väster och byggdes dessutom om för större bekvämlighet. Även på läktarna ändrades bänkuppställningen. Brudkammare, toaletter och kapprum inreddes vid huvudentrén i öster. Det inre korgolvet höjdes och hela korgolvet fick nytt trägolv medan övriga kyrkans gamla golv lades tillbaka och maskinputsades. I vindfången lades kalkstensplattor. Orgeln byggdes om med nytt orgelverk i befintlig fasad, kompletterad med nytt ryggpositiv. Ny elektrisk belysningsarmatur tillkom och alla oljefärgsytor målades om, delvis i nya kulörer. År 1986 tillkom en kororgel och ett par bänkrader togs bort i samband med detta. Två år senare skapades ett kyrktorg under orgelläktaren, vilket medförde att ytterligare två bänkrader togs bort och att en skärmvägg med kapphyllor sattes upp som avgränsare. Predikstolen, altarringen och bänkarna målades om 1994. Bänkgavlarna fick då sin nuvarande mörkare färgsättning utifrån bevarad målning på läktarbänkarnas gavlar. Skyddsräcket på läktarbarriären tillkom samtidigt. Jordvärme installerades 1999. |
