Stäng fönster SKELLEFTEÅ KUSMARK 56:1 - husnr 5, KÅGEDALENS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Kågedalens kyrka (akt.), KÅGEDALENS KYRKA (akt.) | |
| 2010-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Huvudingången är i väster genom ett brett vapenhus i tornets bottenvåning. I kyrksalen bär kraftiga valvbågar upp långhusets två stora stjärnvalv. Såväl väggar som valv är vitkalkade. Kyrksalen är enskeppig, men de breda valvbågarna längs väggarna skapar djupa nischer som rymmer höga smala rundbågiga fönster och ger plats för sidogångar. Även över det lägre koret finns ett stjärnvalv, men det döljs till viss del från långhuset av den markerade triumfbågen mellan kor och långhus. Koret nås via en hög kortrappa. Kyrkans golv utgörs av kalkstensplattor utom i bänkkvarteren som har trägolv. Väggar och tak präglas av en påtaglig klassisk renhet och är i stort sett fria från såväl dekorationer som störande tillägg. Predikstolen, altarringen, bänkarna och armaturerna är alla ritade av kyrkans arkitekt Kjell Westin och utgör en sammanhållen enhet. Dekorationsmålningen på den fasta inredningen är utförd av konstnären Yngve Lundström. Inredningens dova originalfärgsättning är kvar och understryker känslan av lugn och värdighet. Mot detta kontrasterar endast de särpräglade och dramatiskt utformade ljuskronorna i mässing som kan föra tankarna till bläckfiskarmar, samt orgelfasaden som har en mer modernistisk och geometrisk utformning än kyrkan i övrigt. Den är delvis färgsatt i orange, vilket sägs vara en originalkulör. Mest imponerande är dock kyrkans storlek samt de symmetriska och till synes oändligt många öppna bänkkvarteren. Tillsammans med valven ger de känslan av att ha stigit in i en mindre katedral här ute på landsbygden. Den största förändring som skett invändigt genomfördes 1967–69 och märks huvud-sakligen i anslutning till vapenhuset. Flera bänkrader togs bort längst bak i kyrkan då en brudkammare och kapprum med två toaletter inreddes under läktaren. Samtidigt tillkom ett inglasat entréparti inne i vapenhuset. Orgeln på läktaren flyttades fram för att skapa ett samlingsutrymme bakom den. De förändrade lokalerna har en tydlig 1960-talsprägel, men lyckligtvis gjordes avslutningen mot kyrkorummet på ett bra sätt. Därifrån tänker man knappast på att något förändrats. Sakristian inreddes bl.a. med skåp i naturfärgad furu vid samma tid, men har kvar sina rundbågiga dörrblad med marmorerade speglar. |
