Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STORUMAN KYRKAN 5 - husnr 2, STENSELE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Stensele kyrka (akt.), STENSELE KYRKA (akt.)
2010-08
Interiörbeskrivning
Genom vindfånget och vapenhuset i tornets bottenvåning i väster kommer man in i kyrkorummet, som närmast kan liknas vid en katedral i trä. Kyrkorummet är treskeppigt, med ett högre mittskepp och något lägre sidoskepp, vilka helt upptas av sidoläktare. Kyrkans storlek och detaljrikedom är imponerande. Dess karaktär som katedral förstärks av det stora antalet sittplatser, i såväl långa bänkkvarter som rymliga läktare. Från klerestorievåningens fönster silar ljuset ner över kyrkorummet, vars färg-sättning är ljus och lätt, med väggar, tak och detaljer i främst ljusgrått och beige. En del detaljer är guldfärgade. Golvet i långhuset har plankor som lackats med pigmentering av grön umbra, vilket gör att det ljusa kyrkorummet bottnar fint i ett lite mörkare golv. Det två trappsteg högre koret har linoljefernissat trägolv.

Mittskeppets tredingstak har en delvis synlig takkonstruktion med snedsträvor. Sidopelarna som bär läktarna och mittskeppets klerestorievåning är höga och slanka och kröns av kapitäl med snidade guldfärgade palmetter samt snidade konsoler. Ovanför finns flera profilerade gesimser, som liksom pelarna och pilastrarna längs väggarna är marmorerade i ljust gråblått. Läktarbarriärerna har liggande speglar åtskilda av pilastrar med förgyllda kannelyrer. Såväl väggar som tak täcks av slät panel som är avdelad med listverk och ett mörkare grått ramverk till rektangulära fält. Under fönstren finns en boasering med liggande speglar i grönt.

Absiden i öster är femsidig, lägre och smalare än mittskeppet och avgränsas från långhuset med en tresidigt avslutad triumfbåge. Ovanför denna är väggen fältindelad och försedd med ett smäckert kors. Nedanför bågen upptar den pampiga altaruppsatsen hela bågens bredd och avgränsar på så vis kyrkorummet från sakristian, som är inrymd i absidens bottenvåning. Den pampiga altaruppsatsen har en högre mittdel, där den rundbågiga altartavlan omges av ett dekorerat gavelparti, samt flankerande mörka pardörrar krönta av attika och fronton. De tre hexagonformade glasmålningarna i koret är synliga bakom altarväggen, och föreställer blommor inrymmande symbolerna korset, triangeln respektive kalken. Altarringen är halvcirkelformad och upptar större delen av koret. Den är genombruten med balusterdockor och avslutas i ändarna av postament. På dessa står stora ovala nummertavlor med rikt utsmyckade och förgyllda krön. Altarväggen och altarringen med postament är marmorerade i relativt ljusa färger. Altartavlan, som föreställer Jesus och lärjungarna, är målad av konstnären Gerda Höglund. Den ersatte 1934 den ursprungliga altarprydnaden i form av ett krucifix, som nu är fastskruvat på altaret.

Predikstolen har en nyklassicistisk utformning och är placerad på korets norra sida. På en hög konisk kolonn vilar den åttakantiga ljusgrå korgen med speglar och guldfärgade sniderier som föreställer hjärta, kors, kalk etc. med bladverk. Kyrkans öppna bänk-inredning är disponerad med bred mittgång, smalare sidogångar och korsmitt i höjd med sidoingångarna. Bänkarna är målade i mörkgrågrönt och har kontursågade gavlar med tre- och fyrpassmönster inom cirklar.

Interiören har genomgått en del förändringar sedan byggnadstiden, men inget som har ändrat kyrkans karaktär på något avgörande sätt. De största förändringarna genomfördes vid restaureringen 1934, då altartavlan ersatte krucifixet, fönstren i kyrksalen fick räfflade innerglas, korgolvet höjdes, orgelläktaren fördjupades, värmekaminer sattes in och kyrkorummet fick en ny färgsättning. Tidigare var kyrkorummet målat i skärt och ljusgrått. Både den nya färgsättningen och kaminerna passar mycket bra in i kyrkans 1880-talskaraktär, trots att de är av yngre datum. Det trägolv med smalare bräder som lades ovanpå det gamla finns idag bara kvar i koret. Tre av de fyra ljuskronorna köptes in 1939, men avviker inte särskilt mycket i sin utformning från originalarmaturen från 1886. Orgelverket byttes ut 1956, men orgelfasaden bevarades och kompletterades bara. Vid nästa större restaurering 1977−1978 skedde inte heller några större förändringar av kyrkans karaktär. Golv, väggar och tak demonterades när kyrkan tilläggsisolerades, men de återmonterades sedan. Utrymmet i koret ökades genom att en bänkrad togs bort på vardera sidan om mittgången. Ett bänkpar togs också bort längst bak i kyrkan. En ny toalett inreddes i vapenhuset, då den befintliga ansågs för liten och en kammare inreddes i tornet. År 2005 konverterades kyrkans uppvärmning till vattenburen fjärrvärme och trossbottnen från 1978 lades om p.g.a. brister i utförandet. Av de invändiga förändringarna i kyrkan är det främst kororgeln, ambon, innanfönstren med räfflat glas och borttagandet av bänkar som i någon mån stör intrycket av ett intakt och genuint kyrkorum från 1880-talet. Tornkammaren är genom sin målning desto mer förändrad men det är inte ett publikt utrymme.