Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSTAD VÄSE KLOCKARGÅRD 2:1 - husnr 1, VÄSE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VÄSE KYRKA (akt.)
2003-04-22
Interiörbeskrivning
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans breda långhus täcks av ett ljust målat trätunnvalv med profilerad taklist. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. I det förhöjda stora koret finns altaruppsats och predikstol från sekelskiftet 1600-1700-tal, båda i provinsiell barock. I korets södra del finns medeltida dopfunt samt en kororgel. De slutna bänkarna är fördelade i fyra kvarter med en mittgång, två mellangångar och två sidogångar. En stor orgelläktare i väster bärs upp av kolonner och är försedd med klassicistisk läktarbarriär. Orgel från 1850-talet med klassicistisk orgelfasad. Under läktaren finns i väster utrymmen med bland annat brudkammare och WC. Resten av utrymmet utgörs av ett öppet torg med bland annat ljusbärare. Ingångar finns igenom vapenhus i väster samt genom rundbågade portar på båda långsidorna.

Det breda KYRKORUMMET avslutas i öster med ett stort, upphöjt och femsidigt avslutat korparti. Det ljust gråmålade taket är klätt med slätpanel och dekorerat med en profilerad taklist målat i grått. I taket finns fyra stycken tredelade, bruna dragstag av järn. I taket hänger fem stycken skulpterade änglar från 1704 av bildhuggaren Börje Löfman. De ljusa väggarna bryts upp av rundbågade vitmålade träfönster försedda med snedställda fönsterbrädor av skiffer. Mellan fönstren finns kraftiga strävpelare. Ovanför portar i norr och söder finns runda fönster. Golvet är i gångarna lagt med sandsten/marmor. Den omfattande BÄNKINREDNINGEN är sluten och försedd med mittgång och fyra sidogångar. Bänkarnas ryggar och bokhållare är strålaserade i gult medan sitsen är grågrön. Dörrarna är försedda med spegelförsedda dörrar av masonit som är marmorerade i vit med brunmålad list. Hela bänkinredningen kröns av en brun överliggare. Bänkvärmare. Mot öster och väster är de mittersta gångarna täckta av skrank med dörrar. Längst fram mot koret finns på bänkskranket två snidade "fruktskålar". KORET är upphöjt två steg med ett golv av svart marmor. Dominerande i koret är en stor ALTARUPPSATS i provinsiell barock, tillverkat 1696 av mäster Gabriel från Kristinehamn. Två år senare målades det av Christian Thun. 1712 målades det igen av mäster Israel Alexander Brun, Kristinehamn. Altaret är utformat med kolonner, dekorativa voluter och naivt utförda gestalter. I det nedre partiet finns en oval målning föreställande nattvardens instiftande. Mittpartiet skildrar Jesus på korset, flankerad av Maria och Johannes samt dubbla par vridna kolonner och de fyra evangelisterna. Den övre delen visar Kristi uppståndelse. Krönet utgörs av en förgylld sol. ALTARE av trä, med marmorerade speglar. Rund, vitbeige ALTARRING med stoppat knäfall klätt med blått tyg.
PREDIKSTOLEN är ett verk från 1704 av Börje Löfman Mariestad. Målarmästare Israel Alexander Brun, Kristinehamn, målade den 1711. Predikstolen är rikt ornerad och bär snidade och förgyllda apostlafigurer inom vridna kolonetter runt korgen. Predikstolen bär inskriptionen: "Anno 1704 ähr thenne preedikstol upsatt till Guds ähra och åhr 1711 stofferad BLM IAB". En rak trappa med dörromfattning och dörr leder till korgen. Trappans sida är täckt med bröstning med fyllningar och den övre delen har genombruten dekor.

DOPFUNT i sandsten från 1100-talet uppges vara skänkt till kyrkan på 1600-talet av inspektor Nils Carlbom. Cuppan som är halvsfärisk är ornerad med palmettliknande blad och avslutas neråt med en kraftig vulst. Fotens nedre del är fyrkantig medan den upptill har en välvd form och är dekorerad i en ristad teknik med bandflätor, liljor, palmetter och strålornament inom bubbla bågar. Denna typ av dopfunt har sina närmaste paralleller i Västergötland, men är relativt ovanlig för Värmland. Ett lock av snidat, bemålat trä, är troligen tillkommet i samband med att funten skänktes till kyrkan av Carlbom. Fem GRAVHÄLLAR är placerade framför och på sidan om altarringen. Dessa har tidigare legat i mittgången. Vid restaureringen på 1950-talet flyttades de från kyrkans västra vägg till koret. Under koret finns grav bland annat för familjerna Soop och Sparre. En KORORGEL från 1980 står på den norra sidan.

ORGELLÄKTARE fick sin nuvarande utsträckning 1783. Den bärs upp av sex stycken fyrkanstpelare längst i väster och mot öster hålls den uppe av sex stycken runda pelare med joniska kapitäl. Läktarbarriärens mitt är rundad och framskjuten och består av grå sockel och överliggare, däremellan ett gult fällt. Ovanför respektive pelare finns en kanelerad dekoration och mellan dessa förgyllda dekorationer i form av druvklasar och två skölda. Mitt på läktarbarriären hänger en vävnad i blått, vitt och gult.

På läktarens södra sida finns bänkar fram till läktarbarriären. På den norra sidan är några bänkar borttagna sedan 1950-talets renovering. ORGELFASADEN från 1857 i nyklassicistisk stil , målad i gräddvitt med förgyllningar. ORGELVERKET är byggt av orgelbyggaren Johan Söderling, Göteborg 1856-58 och hade då det invigdes i kyrkan 1858, 19 stämmor. Till orgeln sattes också ett melodiverk med tre stämmor. Sådan melodiverk finne endast bevarade på ett fåtal platser i Sverige.

LÄKTARUNDERBYGGNAD med brudkammare och toalett på norrsidan. Den södra sidan innehåller trappa till läktaren och förvaringsutrymme.

ÖVRIGA INVENTARIER- Två BEGRAVNINGSVAPEN finns på södra respektive norra sidan av kyrkorummet; Eric Soop till Hammar (1613-1674) och Samuel von Gegerfelt (1638-1684). Dessutom finns två antavlor över släkten Soop. LJUSBÄRARE under läktaren.